Bakgrund: I många av Sveriges landsting är patientjournaler idag mer eller mindre tillgängliga för patienterna över internet. Bland vårdpersonal har åsikterna kring detta inte varit odelat positiva. Flera vårdgivare har uttryckt oro kring det faktum att journalen kan läsas av patienterna själva. I flera studier kan man däremot se att patienttillgängliga journaler tenderar att öka patientens inflytande och delaktighet i sin egen vård. Syfte: Att undersöka patienttillgängliga journalers inverkan på vården ur ett patientperspektiv. Metod: Litteraturöversikt har valts för att besvara studiens syfte. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, Cochrane, CINAHL (Cumulative Index Nursing & Allied Health Literature) och SBU (Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering). Totalt 13 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades. Artiklarna var av både kvantitativ, kvalitativ och mixad metodansats. Resultat: Resultatet visade att patienterna upplever flera fördelar med att journalen görs tillgänglig över internet. De huvudsakliga positiva effekterna som har kunnat identifieras är en känsla av ökad patientdelaktighet i vården, ökad kunskap om det egna hälso- och sjukdomstillståndet, upplevd förbättrad kommunikation mellan patient och vårdgivare samt en generellt högre tillfredsställelse med vården. De negativa känslor och upplevelser som patienterna uttryckt är mestadels oro kring säkerheten och huruvida journalen hålls fortsatt privat, svårigheter att förstå journalens innehåll och att ny information och resultat ibland kunde ge upphov till oro och stress.   Slutsats: Det rådande kunskapsläget visar att patienter har en positiv inställning till att kunna läsa sin journalinformation över internet. Journalen är ett verktyg för dem att bli mer delaktiga i sin egen vård. De nackdelar och hinder som patienterna upplever, så som stress över dåliga nyheter och förvirring kring språket i journalerna, bör inte förbises. Vårdpersonalen måste arbeta för att minska dessa negativa upplevelser.

No description available.

I takt med att fler e-hälsotjänster växer fram har man genom att göra journaler på nätet tillgängliga för patienter velat öka patientdelaktigheten i vården. E-hälsotjänsten Min journal via nätetplaneras att införas med tillgång för alla patienter i Sverige och Uppsala län har varit pilotlän - här blev det tillgängligt i november 2012. Innan införandet fanns både negativa och positiva förväntningar hos personal som arbetar i landstingets tjänst. Denna studie har syftat till att ta reda på vilka upplevda effekter på arbetsrutiner samt arbetsbelastning Min journal via nätet givit för sjukvårdspersonalen. Vi intervjuade fem sjuksköterskor och fem läkare under hösten 2015. Resultatet antyder på en förändring i hur sjuksköterskor och läkare dokumenterar, men ingen tydlig påverkan i patientkontakten eller arbetsbelastning har framkommit.

Enligt Socialstyrelsen (2015) drabbas var tionde patient inom sluten somatisk vård av vårdskador. Det kostar enorma summor pengar men orsakar också ett lidande för den drabbade patienten. Somliga av dessa vårdskador beror troligen på bristande dokumentation eller överrapportering. Dokumentationen är en väsentlig del av arbetet för sjuksköterskan samtidigt som det är en skyldighet inom sjukvården. Syftet med denna studie är att undersöka faktorer och attityder som kan inverka på sjuksköterskors dokumentation i ambulanssjukvården. Vi vill också studera utifall det finns någon skillnad i förhållande till dokumentation beroende på kön eller arbetslivserfarenhet inom ambulansen. En kvantitativ tvärsnittstudie valdes för att studera ett större antal respondenter.  Datainsamlingen genomfördes med hjälp utav enkäter som delades ut till ambulanspersonal tillhörande Södra Älvsborgs Sjukhus. Av 83 utdelade enkäter besvarades samtliga. Fem stycken exkluderades då de var besvarade av ambulanssjukvårdare. Totalt användes 78 enkäter till redovisningen av resultatet. Hypotesprövningen  genomfördes  med  hjälp  utav  Mann-Whitney  U  test. Respondenterna höll med i påståendena gällande att patientsäkerhet gynnas av dokumentationen. Så var även fallet rörande påståendena om synliggörandet av arbetsuppgifter samt arbetsbelastning. Respondenterna höll också med i påståendena om att  det  finns  brister  i  dagens  journalsystem.  De  ansåg  att  de  hade  tillräckligt  med kunskap om vad och hur man dokumenterar. Respondenterna ansåg också att muntlig överrapportering inte vara tillräcklig för mottagende enhet. Det fanns ingen skillnad i förhållande till dokumentation beroende på kön eller arbetslivserfarenhet inom ambulansen. Slutsatsen i denna uppsats är att det förekommer brister och problem i dagens sätt att föra journal. Ett sätt att reducera dessa brister och problem hade kunnat vara genom nya sätt att dokumentera som exempelvis beslutstöd. Mer forskning behövs inom området för att förenkla ambulanspersonalens arbetsätt men även för att bidra till en ökad patientsäkerhet.

Dokumentation i patientjournalen grundades förmodligen i början av 1700- talet. Inom sjukvården innebär journal kontinuerliga anteckningar om patientens behandling och hälsotillstånd. Journalen är viktig och har som syfte att bedriva en säker vård såväl för personal som patient. Möjlighet att läsa den egna journalen har funnits länge men kunskap om hur patienter upplever läsningen är begränsad. Det är sannolikt att läsning av journalen kan leda till en ökad möjlighet att främja patienters hälsa och delaktighet i vården. Genom att få en inblick i patienters erfarenheter av att läsa journalen, hjälper det sjuksköterskan att kunna bemöta dessa patienter på bästa sätt. Syftet med litteraturöversikten   var   att   belysa   patienters   upplevelse   av   att   läsa   sin   egen patientjournal. Denna litteraturstudie är baserad på sju kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Resultatet visar att upplevelsen av att läsa den egna journalen är övergripande positivt hos patienterna, men åsikterna skiljer sig till viss del. Tre huvudkategorier identifierades efter att sex subkategorier växt fram. Dessa teman var; patienters känsla av kontroll, ökad delaktighet samt upplevelse av oro och ångest. Det råder dubbla meningar kring om patienters läsning av journalen är väl fungerande eller inte. Ytterligare forskning inom området är nödvändig för att kunna utvärdera hur detta påverkar patienten och vårdkvalitén. Patientens läsning av journalen kan ha inverkan på sjuksköterskans arbetsuppgifter och på så sätt ge en ökad belastning på vården. Det krävs en ökad medvetenhet hos sjuksköterskan kring patienters upplevelse av att läsa om sig själva i sin egen journal, för att kunna bemöta dem på bästa sätt. Sjuksköterskan bör uppmuntra patienten till att vara delaktig i sin vård för att nå bästa vårdkvalité och främja egenvård.

<p>Elektronisk dokumentation och kommunikation i den svenska hälso- och sjukvården är snart genomförbar genom införandet av den nya patientdatajournallagen som beräknas tas i bruk år 2008. Visionen är ”en patient – en journal” och förändringen ska innebära att tvärprofessionella journaler upprättas. Målet är att denna ska ge patienten en ökad tillgång till sin journal. </p><p> Syftet med studien var att belysa elektronisk kommunikation och dokumentation som ett arbetsredskap i omvårdnaden genom ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie. </p><p> Studien visar att införandet av elektronisk dokumentation och kommunikation påverkar tillgänglighet av journalanteckningar, delaktighet i vården och disponering av tid vid vårdtillfället för såväl patienter som sjuksköterskor. De tekniska lösningarna finns redan men flera perspektiv måste bearbetas innan de elektroniska systemen för dokumentation och kommunikation inom hälso- och sjukvård kan användas fullt ut.</p><p> Då omfattande förändringar sker inom området på kort tid är det viktigt att aktuell forskning blir en evidensbas i vårdverksamheten samt att sjuksköterskor får en adekvat utbildning i elektroniska dokumentations- och kommunikationsredskap.</p>

Elektronisk dokumentation och kommunikation i den svenska hälso- och sjukvården är snart genomförbar genom införandet av den nya patientdatajournallagen som beräknas tas i bruk år 2008. Visionen är ”en patient – en journal” och förändringen ska innebära att tvärprofessionella journaler upprättas. Målet är att denna ska ge patienten en ökad tillgång till sin journal. Syftet med studien var att belysa elektronisk kommunikation och dokumentation som ett arbetsredskap i omvårdnaden genom ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Studien visar att införandet av elektronisk dokumentation och kommunikation påverkar tillgänglighet av journalanteckningar, delaktighet i vården och disponering av tid vid vårdtillfället för såväl patienter som sjuksköterskor. De tekniska lösningarna finns redan men flera perspektiv måste bearbetas innan de elektroniska systemen för dokumentation och kommunikation inom hälso- och sjukvård kan användas fullt ut. Då omfattande förändringar sker inom området på kort tid är det viktigt att aktuell forskning blir en evidensbas i vårdverksamheten samt att sjuksköterskor får en adekvat utbildning i elektroniska dokumentations- och kommunikationsredskap.

Syftet med denna studie är att undersöka hur unga kvinnor framställs genom psykiatrisk journaltext. Tre unga kvinnors patientjournaler fungerar som källa till analys av framställningssätt med fokus på konstruktion och skapandet av sjukdom i text. Denna studie visar på hur olika uttryckssätt och formuleringar i psykiatrijournalen ger möjlighet för vården att förstärka och framhäva sjukdom. Överlag så visar denna studie på att många journalanteckningar är sakliga och korrekta i sin utformning. Dock visar analysen även på hur författare av journaltext väljer att använda sig av kränkande uttryck och värderande ord.

Utvecklingen inom ambulansverksamheten går ständigt framåt. Dagens ambulanssjuksköterskor behöver göra patientsäkra bedömningar på plats och anpassa vårdnivå efter patientens behov, vilket inte alltid innebär hänvisning till akutmottagning. Hos andra vårdgivare som exempelvis akutmottagningar eller vårdcentraler har vårdpersonalen möjlighet att läsa patientens tidigare journal för att få en god uppfattning om patientens anamnes och på så vis få en bättre helhet i bedömningen. Dokumentationen i en patientjournal är ett arbetsredskap som bör vara tillgängligt för all vårdpersonal som ansvarar för patientens olika delar i vården, för att möjliggöra en patientsäker vård. Då tillgången till patientjournal i ambulans är relativt nytt är ämnet sparsamt beforskat. Det är endast några få ambulansverksamheter i Sverige som har denna tillgång. Syftet är att undersöka hur sjuksköterskor i ambulansen upplever att ha tillgång till patientens tidigare journaler. Med frågeställningar 1. Hur påverkas sjuksköterskans bedömning av tillgången till patientens tidigare journaler i ambulansen? 2. Hur patientsäkerheten påverkas av att sjuksköterskan i ambulansen har tillgång till patientens tidigare journaler? Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som arbetar inom en ambulansverksamhet som har tillgång till patientjournalen i ambulansen. Materialet analyserades sedan med en innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visar att ambulanssjuksköterskan ser tillgången till patientjournalen som ytterligare ett verktyg i sin bedömning. Upplevelsen är att det blir lättare att få en helhetsbild kring patienten vilket ökar träffsäkerheten i bedömningen. Vid vilka tillfällen ambulanssjuksköterskan använde sig av tidigare journaler varierade något. Deltagarna i studie är nöjda över möjligheten att ha tillgång till patientjournaler. Tillgången bidrar till att de känner sig mer förberedda inför mötet med patienten och det ger stöd i bedömningen, vilket i sin tur ger en större trygghet för både dem själva och patienten samt bidrar till ökad patientsäkerhet.

Bakgrund: Internetanvändningen i samhället ökar och allt fler invånare använder internet för att söka svar på hälsorelaterade frågor. Genom att ge patienter tillgång till deras patientjournaler via internet kan de lättare bli delaktiga i sin vård och samtidigt nå patientlagens krav på delaktighet. Genom den personcentrerade vården som genomsyrar hela sjuksköterskans arbete fyller journalportaler sin funktion genom att främja partnerskap och delaktighet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters synpunkter av att logga in och läsa sin journal digitalt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 8 vetenskapliga artiklar med kvalitativ respektive mixad metod. Analysen är gjord med inspiration från Lundman och Hällgren Graneheims (2017) metodbeskrivning för innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 4 kategorier med sammanlagt 8 underkategorier. Första kategorin Användning av patientjournalen innehåller två underkategorier: Anledning till användning och Möjligheter och begränsningar. Andra kategorin Förståelse genom patientjournalen innehåller tre underkategorier: Förståelse för sitt hälsotillstånd, Förståelse och förtroende för vårdgivaren och Förståelse för innehållet. Tredje kategorin Patientjournalen och vårdmötet innehåller tre underkategorier: Kommunikation i vårdmötet, Stärkt patientroll och Partnerskap &amp; delaktighet. Fjärde kategorin IT-säkerhet och integritet innehåller inga underkategorier.  Slutsats: Patienters synpunkter av att läsa sin patientjournal ser väldigt olika ut men många uttrycker att de får en ökad förståelse för dels deras hälsotillstånd dels för deras vårdgivare. Patienter nämner även hur de får en ökad kontroll över sin situation samtidigt som de blir mer delaktiga i sin vård och behandling tillsammans med att partnerskapet mellan patient och vårdgivare stärks.