<p>Elektronisk dokumentation och kommunikation i den svenska hälso- och sjukvården är snart genomförbar genom införandet av den nya patientdatajournallagen som beräknas tas i bruk år 2008. Visionen är ”en patient – en journal” och förändringen ska innebära att tvärprofessionella journaler upprättas. Målet är att denna ska ge patienten en ökad tillgång till sin journal. </p><p> Syftet med studien var att belysa elektronisk kommunikation och dokumentation som ett arbetsredskap i omvårdnaden genom ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie. </p><p> Studien visar att införandet av elektronisk dokumentation och kommunikation påverkar tillgänglighet av journalanteckningar, delaktighet i vården och disponering av tid vid vårdtillfället för såväl patienter som sjuksköterskor. De tekniska lösningarna finns redan men flera perspektiv måste bearbetas innan de elektroniska systemen för dokumentation och kommunikation inom hälso- och sjukvård kan användas fullt ut.</p><p> Då omfattande förändringar sker inom området på kort tid är det viktigt att aktuell forskning blir en evidensbas i vårdverksamheten samt att sjuksköterskor får en adekvat utbildning i elektroniska dokumentations- och kommunikationsredskap.</p>

Elektronisk dokumentation och kommunikation i den svenska hälso- och sjukvården är snart genomförbar genom införandet av den nya patientdatajournallagen som beräknas tas i bruk år 2008. Visionen är ”en patient – en journal” och förändringen ska innebära att tvärprofessionella journaler upprättas. Målet är att denna ska ge patienten en ökad tillgång till sin journal. Syftet med studien var att belysa elektronisk kommunikation och dokumentation som ett arbetsredskap i omvårdnaden genom ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Studien visar att införandet av elektronisk dokumentation och kommunikation påverkar tillgänglighet av journalanteckningar, delaktighet i vården och disponering av tid vid vårdtillfället för såväl patienter som sjuksköterskor. De tekniska lösningarna finns redan men flera perspektiv måste bearbetas innan de elektroniska systemen för dokumentation och kommunikation inom hälso- och sjukvård kan användas fullt ut. Då omfattande förändringar sker inom området på kort tid är det viktigt att aktuell forskning blir en evidensbas i vårdverksamheten samt att sjuksköterskor får en adekvat utbildning i elektroniska dokumentations- och kommunikationsredskap.

Den elektroniska kommunikationen är idag en stor och viktig del i vardagen, därför beslutade sig Länsstyrelsen i Hallands län för att starta ett projekt där de i ett samarbete med Högskolan i Halmstad skulle utföra en fullständig risk- och sårbarhetsanalys inom sektorn elektronisk kommunikation, tillsammans med kommunerna och regionen i Hallands län. Som en första del i en risk- och sårbarhetsanalys, måste en riskidentifiering göras och det är det som är syftet med rapporten. Resultatdelen i rapporten bygger på en sammanställning av svar från intervjuer med anställda inom kommunerna och Region Halland. Riskerna som föranletts av de identifierade hoten är relativt många och är av olika form och allvarlighetsgrad. Den vanligaste risken är att system periodvis blir långsamma, ett exempel på detta är att lönesystemet blir långsammare i slutet av månaden då det blir överbelastat för att alla löner ska betalas ut. Genom redundans i systemen reduceras risker som störningar, långsamma system och otillgängliga program och funktioner. Mycket ansvar kring säkerheten läggs på IT-avdelningen som många gånger känner att det både saknas ekonomiska medel men också tidsbrist för att upprätthålla en önskvärd säkerhet. Slutligen vill vi påstå att hotbildsanalyser och riskidentifieringar är viktiga att utföra för att kunna upprätthålla säkerhet och skydda verksamheten på rätt sätt.

Uppsatsens syfte var att undersöka socialsekreterares syn på elektronisk kommunikation som hjälpmedel i deras arbete som barn- och ungdomshandläggare inom socialtjänsten i en medelstor kommun. Fyra stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes, transkriberades och analyserades. I kontoren på socialtjänsten där respondenterna arbetade fanns an varsin stationär dator, fast telefon och mobiltelefon, utöver det fanns gemensam tillgång till fax och länk. Mail och telefonsamtal skedde dagligen, sms och fax då och då och länk användes sällan. Relationen mellan respondenterna och klienterna främjades av att klienterna enkelt och snabbt kunde komma i kontakt med sina handläggare men det var inte i huvudsak valet av kommunikationsmedel som påverkade relationen utan snarare respondenternas personlighet och hur väl de matchade sina klienters personlighet. Fördelar med elektronisk kommunikation var att den var snabb och att de som kommunicerar kunde göra detta över både korta och långa avstånd. Nackdelarna var att kroppsspråket och röstläget gick förlorat samt att i vissa fall kunde kommunikationen läsas av utomstående. Utvecklingsområden som respondenterna såg gällande elektronisk kommunikation var att få en modern och uppdaterad teknisk utrustning, samt någon form av enkelt videosamtal, exempelvis Skype. Uppsatsen drar slutsatsen att elektronisk kommunikation var ett hjälpmedel för socialsekreterare att skapa en regelbunden kontakt med sina klienter. För att socialsekreterare skulle använda sig ännu mer av elektronisk kommunikation förutsatte det uppdaterade tekniska hjälpmedel. När sådana fanns kunde det främja relationen med klienterna.

I det moderna informationssamhället vi lever i, har tillgången till informations- och kommunikationsteknologin ökat och det har aldrig varit så enkelt att förmedla och ta emot information som det är idag. Detta har till stor del underlättat inom arbetslivet då det globala avståndet minskar och vi har möjlighet att arbeta från ett flertal olika platser. Däremot kan den andra sidan av myntet innebära att vi tar emot mer information än vad vi har förmåga till att hantera och detta kan medföra att vi blir överbelastade. När informationen transformeras till någonting negativt och påfrestande brukar man säga att individen har drabbats av fenomenet Information overload. Ett närbesläktat fenomen till detta är det så kallade Interaction overload där man, till skillnad från Information overload, uppmärksammar interaktionen som individen utsätts för. Arbetsmailen är ett vanligt kommunikationsverktyg inom företag och genom denna finns en risk att drabbas av både Information overload och Interaction overload. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har vi undersökt om fem arbetsdeltagare som tar emot arbetsmail på sin fritid drabbas av dessa fenomen. Syftet med studien är således att med hjälp av vår teoretiska referensram skapa en ökad förståelse för hur anställda förhåller sig till arbetsrelaterad e-post under fritiden. Detta har bidragit till nya kunskaper om hur Information overload i samspel med Interaction overload kan förstås i ett nytt sammanhang. Resultatet visade att respondenterna som hade en tydlig gräns mellan vad som är förtroendetid respektive fritid inte drabbades av Information overload. Respondenterna som öppnade arbetsmailen återkommande under fritiden och ansåg att gränsdragningen var mer flytande drabbades dock av Information overload när de upplevde stress. Däremot var det ingen av respondenterna som utsattes för Interaction overload.

<p>I uppsatsen diskuteras vem som kan anses bära ansvaret för känslig information och vid vilken tidpunkt detta ansvar kan anses gå över från en part till en annan när informationen skickas med e-post. I uppsatsen finns också en kort presentation av de Eg-rättsliga regler som finns på området samt en presentation av några tekniska metoder för att åstadkomma säkerhet för information som skickas med e-post.</p>

I uppsatsen diskuteras vem som kan anses bära ansvaret för känslig information och vid vilken tidpunkt detta ansvar kan anses gå över från en part till en annan när informationen skickas med e-post. I uppsatsen finns också en kort presentation av de Eg-rättsliga regler som finns på området samt en presentation av några tekniska metoder för att åstadkomma säkerhet för information som skickas med e-post.

<p>Användningen av elektroniska kommunikationsmedel ökar ständigt och många organisationer byggersin verksamhet på ett starkt informationsberoende. Verksamheterna har blivit allt mer informationsbaserade och informationsteknologin är en oumbärlig del för organisationers infrastrukturer. Därför är utgångspunkten för denna studie att utveckla ny kunskap om hur individer uppfattar effektiv kommunikation i en IT-intensiv organisation. Arbetet undersöker även aspekter som medverkar eller motverkar den upplevda effektiviteten vid användandet av e-post i IT-intensiva organisationer och hur e-post kombineras med andra kommunikationsverktyg för att uppnå önskad effektivitet. </p><p>Den empiriska grunden till studien är en organisation, där tio kvalitativa intervjuer gjorts. Studien har hermeneutisk inriktning eftersom den bygger på informanternas tolkningar, uppfattningar och åsikter. Arbetet undersöker empirisk data, intervjuer, vilket har mynnat ut i ett resultat, vilket är ett induktivt förhållningssätt. Vid intervjutillfällena har gruppmedlemmarnas intention varit att få så mycket information som möjligt, om organisationen och deras arbetssätt med elektroniska kommunikationsmedel för att sedan behandla det mest relevanta. </p><p>Studiens resultat påvisar att e-post är ett väsentligt arbetsredskap och ett villkor för effektiv kommunikation i en IT-intensiv organisation. E-post kan ses som en del av en stor verktygslåda där olika verktyg kompletterar varandra. Det är medarbetaren själv som väljer vilket verktyg som är mest lämpat i olika situationer. Resultatet visar även att informations- och uppgiftsmängden ständigt ökar med den elektroniska kommunikationen. Vilket leder till tyngre arbetsbörda och stress för medarbetarna. </p> / <p>The use of electronic communication devices is ever increasing and now many organizations are dependent on information technology, which is now an indispensable part of organizations infrastructures. The point of this study is to develop new knowledge about how individuals perceive efficient communication in an organization that is dependent on information-technology. This study also examines aspects that contribute to, or counteract, the experienced efficiency in the use of e-mail in organizations with a high dependence on Information-technology and how e-mail is combined with other communication tools to obtain desirable efficiency. </p><p>The empirical foundation to this study is derived from an organisation’s study where ten qualitative interviews took place. This study has a hermeneutic alignment because it is based on an interviewee’s interpretation, perceptions and opinions. This study scrutinises empirical data and interviews that have led to results that are inductive in stance. During the interviews, our main concerns have been to assimilate as much information as possible concerning the organisation and their way of working with electronic communication tools with the intentions of eventually unveiling the most relevant facts. </p><p>The result of this study establishes that e-mail is an essential tool for the work place and that it is a condition for efficient communication in an organization with a high reliance on information-technology. E-mail can be seen as a tool in a large toolbox in which the different tools complement each other. It is the co-workers themselves who choose which tool is most suitable for different situations. The result shows, too, that the quantity of information and tasks is constantly rising with the use of electronic communication. This, in turn, leads to a heavier workload and subsequently greater stress for the co-workers.</p>

Användningen av elektroniska kommunikationsmedel ökar ständigt och många organisationer byggersin verksamhet på ett starkt informationsberoende. Verksamheterna har blivit allt mer informationsbaserade och informationsteknologin är en oumbärlig del för organisationers infrastrukturer. Därför är utgångspunkten för denna studie att utveckla ny kunskap om hur individer uppfattar effektiv kommunikation i en IT-intensiv organisation. Arbetet undersöker även aspekter som medverkar eller motverkar den upplevda effektiviteten vid användandet av e-post i IT-intensiva organisationer och hur e-post kombineras med andra kommunikationsverktyg för att uppnå önskad effektivitet. Den empiriska grunden till studien är en organisation, där tio kvalitativa intervjuer gjorts. Studien har hermeneutisk inriktning eftersom den bygger på informanternas tolkningar, uppfattningar och åsikter. Arbetet undersöker empirisk data, intervjuer, vilket har mynnat ut i ett resultat, vilket är ett induktivt förhållningssätt. Vid intervjutillfällena har gruppmedlemmarnas intention varit att få så mycket information som möjligt, om organisationen och deras arbetssätt med elektroniska kommunikationsmedel för att sedan behandla det mest relevanta. Studiens resultat påvisar att e-post är ett väsentligt arbetsredskap och ett villkor för effektiv kommunikation i en IT-intensiv organisation. E-post kan ses som en del av en stor verktygslåda där olika verktyg kompletterar varandra. Det är medarbetaren själv som väljer vilket verktyg som är mest lämpat i olika situationer. Resultatet visar även att informations- och uppgiftsmängden ständigt ökar med den elektroniska kommunikationen. Vilket leder till tyngre arbetsbörda och stress för medarbetarna. / The use of electronic communication devices is ever increasing and now many organizations are dependent on information technology, which is now an indispensable part of organizations infrastructures. The point of this study is to develop new knowledge about how individuals perceive efficient communication in an organization that is dependent on information-technology. This study also examines aspects that contribute to, or counteract, the experienced efficiency in the use of e-mail in organizations with a high dependence on Information-technology and how e-mail is combined with other communication tools to obtain desirable efficiency. The empirical foundation to this study is derived from an organisation’s study where ten qualitative interviews took place. This study has a hermeneutic alignment because it is based on an interviewee’s interpretation, perceptions and opinions. This study scrutinises empirical data and interviews that have led to results that are inductive in stance. During the interviews, our main concerns have been to assimilate as much information as possible concerning the organisation and their way of working with electronic communication tools with the intentions of eventually unveiling the most relevant facts. The result of this study establishes that e-mail is an essential tool for the work place and that it is a condition for efficient communication in an organization with a high reliance on information-technology. E-mail can be seen as a tool in a large toolbox in which the different tools complement each other. It is the co-workers themselves who choose which tool is most suitable for different situations. The result shows, too, that the quantity of information and tasks is constantly rising with the use of electronic communication. This, in turn, leads to a heavier workload and subsequently greater stress for the co-workers.

The need to collect electronic communications for foreign intelligence purposes has increased in the past two decades, primarily due to the increase of international threats such as terrorism and proliferation of weapons of mass destruction. Meanwhile, digitalization and technical innovation have given rise to new possibilities for government surveillance and expanded the scope of the types of communications that may be collected. This gives rise to issues concerning the balance between effective foreign intelligence activities and the protection of personal integrity. This thesis performs a comparative analysis of the protection of personal integrity in signals intelligence in Sweden and the United States, by examining the protection of personal integrity under the Swedish Instrument of Government and Article 8 of the European Convention of Human Rights (European Convention) compared to the Fourth Amendment to the United States Constitution, and the requirements for signals intelligence under the Swedish Act (2008:717) on Signals Intelligence in Defense Intelligence Operations (the Surveillance Act) and § 702 of the Foreign Intelligence Surveillance Act (FISA, as amended). The analysis further includes a review of the safeguards adopted in each legal system to limit the collection of communications and to ensure that personal integrity is considered in signals intelligence operations. In regard to the protection of personal integrity, the analysis concludes that Swedish law, combined with the European Convention, offers a wider and more extensive protection for individuals when compared to the United States’ framework. However, all provisions include a requirement of proportionality or reasonableness intended to balance the need for effective law enforcement with the protection of personal integrity. The analysis further concludes that the Fourth Amendment has limited impact on signals intelligence carried out under § 702 FISA due to its limitations to the people of the United States, and that individuals' ability to exercise their rights is greater under the European Convention. The European Convention further offers protection beyond Sweden's borders, resulting in some protection for non-Swedish persons. As for the signals intelligence conducted under the Surveillance Act and § 702 FISA, several similarities and differences are identified. Both regulations limit the signals intelligence to be carried out for certain purposes. However, a notable difference is that, while signals intelligence under both the Surveillance Act and § 702 FISA are limited to foreign conditions, Swedish signals intelligence may be conducted on communications that cross Sweden’s borders. Meanwhile, collection under § 702 FISA may only target non-US persons outside of the United States. Despite this difference, signals intelligence under both regulations result in the collection of communications of the country’s own citizens. To limit the collection, both the Swedish National Defense Radio Establishment (Sw. Försvarets Radioanstalt, FRA) and the United States National Security Agency (NSA) apply certain safeguards. These include the use of search terms in Swedish signals intelligence and selectors in American signals intelligence. While they are both used to make relevant selections in the collection of communications, there are some notable difference between the two. For example, selectors consist of, inter alia, an email address or phone number, while search terms should not, as a general rule, target a specific individual. Further, there is no warrant requirement for collections under § 702 FISA compared to the Surveillance Act, which requires court approval. Lastly, in regard to the control and review of Swedish and American signals intelligence, the analysis concludes that such activities are conducted in different manners in both legal systems. This includes both internal and external controls. However, the Swedish control units appear to have greater opportunities to intervene by, for example, controlling the FRA's access to signal carriers and interrupting an ongoing collection if needed.