<p>Semester är en tid som är avsatt för återhämtning och det är viktigt att individer får denna återhämtning under sin semester. Syftet med denna rapport är att undersöka de positiva effekterna i arbetet av semester och varaktigheten av dessa effekter. Vi vill även studera vilka</p><p>faktorer i arbetet som påverkar varaktigheten och om dessa i så fall är tänkbara att förändra så att de positiva effekterna varar längre. Empiri till undersökningen har tagits fram genom åtta</p><p>kvalitativa intervjuer som gjorts med individer med olika positioner på två skilda företag i Växjö. Resultatet från det empiriska materialet visar att semester är en tid för att ladda batterierna, bli utvilad och återfinna kreativiteten och energin på arbetet igen. Varaktigheten</p><p>av de positiva effekterna tycks variera mellan individerna. Stressnivån och rutinerna på arbetet kommer snabbt tillbaka, men energin och kreativiteten som anställda återfår på sin semester verkar hålla i sig längre. Det som visar sig har betydelse för varaktigheten av de positiva effekterna av semestern i arbetet är trivsel, frihet och kontroll i arbetet, arbetsbörda/ansvar, arbetsuppgifter och om individen har en ersättare på sin semester.</p><p>Resultatet ger anledning för företag att sätta in en ersättare för de semesterlediga under semester för att öka varaktigheten av semesterns positiva effekter.</p>

Semester är en tid som är avsatt för återhämtning och det är viktigt att individer får denna återhämtning under sin semester. Syftet med denna rapport är att undersöka de positiva effekterna i arbetet av semester och varaktigheten av dessa effekter. Vi vill även studera vilka faktorer i arbetet som påverkar varaktigheten och om dessa i så fall är tänkbara att förändra så att de positiva effekterna varar längre. Empiri till undersökningen har tagits fram genom åtta kvalitativa intervjuer som gjorts med individer med olika positioner på två skilda företag i Växjö. Resultatet från det empiriska materialet visar att semester är en tid för att ladda batterierna, bli utvilad och återfinna kreativiteten och energin på arbetet igen. Varaktigheten av de positiva effekterna tycks variera mellan individerna. Stressnivån och rutinerna på arbetet kommer snabbt tillbaka, men energin och kreativiteten som anställda återfår på sin semester verkar hålla i sig längre. Det som visar sig har betydelse för varaktigheten av de positiva effekterna av semestern i arbetet är trivsel, frihet och kontroll i arbetet, arbetsbörda/ansvar, arbetsuppgifter och om individen har en ersättare på sin semester. Resultatet ger anledning för företag att sätta in en ersättare för de semesterlediga under semester för att öka varaktigheten av semesterns positiva effekter.

Bakgrund: Arbetsmiljön kan ha en inverkan på den fysiska samt psykosociala hälsan. Dessa två aspekter kan påverkas negativt av stress. Vidare kan det leda till att prestationsförmågan försämras. Sjuksköterskan har ett ansvar att se till sin egen hälsa för att därmed kunna utföra en god och patientsäker vård. All sjukvårdspersonal har en skyldighet till att upprätthålla en hög patientsäkerhet. Syfte: Att genom en litteraturöversikt belysa sjuksköterskans arbetsmiljö och dess inverkan på patientsäkerheten. Metod: En litteraturöversikt. Sökningarna genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultat: Litteraturöversikten visar på att sjuksköterskans arbetsmiljö har en direkt påverkan på patientsäkerheten. Undermåliga arbetsförhållanden, dåligt ledarskap och ogynsamma relationer mellan kollegor är några av de faktorer som påverkade sjuksköterskans arbetsmiljö negativt. Diskussion: Sjuksköterskans arbetsmiljö har en stor påverkan på patientvården och dess kvalitet. Att förbättra sjuksköterskans arbetsmiljö är något som bör eftersträvas då detta har en direkt inverkan på patientsäkerheten. Slutsats: Sjuksköterskans undermåliga arbetsmiljö utgör en konkret fara för patientsäkerheten. För att sjuksköterskan ska kunna upprätthålla en patientsäker vård, krävs det att alla aspekter av sjuksköterskans arbetsmiljö är väl fungerande. / <p>Godkännande datum: 2016-11-01</p>

<p>Syftet med studien har varit att försöka finna svar på frågeställningen: Hur uppfattar lärare sin profession utifrån tid och rum? Och vilka omständigheter är avgörande och ligger till grund för lärares utformning av sin undervisning samt vilka delar av arbetet behöver bearbetas för att läraryrket ska kunna nå en högre professionell nivå? Metoden som vi använt oss av för att försöka få svar på våra frågeställningar har varit kvalitativa intervjuer, som vilar på enhermeneutisk och fenomenologisk forskningsansats, där intervjufrågorna innehar en låg grad av standardisering och strukturering. För att studien ska belysas på bästa möjliga sätt så presenteras relevant litteratur och tidigare forskning inom området i studiens bakgrundskapitel. Resultatet som framkom genom intervjuerna tyder i stor utsträckning på att lärare känner sig stressade i det dagliga arbetet och att de är begränsade i sitt yrke utifrån den tid som är avsatt för arbetet. En viss uppgivenhet märks hos informanterna utifrån att det är så mycket de vill ta till vara på och utveckla, men att tiden inte räcker till. Det framkommer i intervjuerna att läraryrket medför en tung arbetsbörda där både raster och den egna fritiden emellanåt blir lidande. Tidsbristen för lärarna medför även att utförda arbetsuppgifter ibland inte blir av önskvärd kvalitet och lärarna menar att det kan förekomma bortprioriteringar av arbetsuppgifter till fördel för andra som just för stunden känns viktigare. Vidare så framkommer det i intervjuerna att informanterna vill arbeta med att försöka frambringa en större inblick i skolvärlden och lärares arbete, få till stånd en förändring i högskolor och universitets lärarutbildning, samt bättre möjligheter till kompetensutveckling, allt för att aktivt kunna professionalisera läraryrket i större utsträckning.</p>

Syftet med studien har varit att försöka finna svar på frågeställningen: Hur uppfattar lärare sin profession utifrån tid och rum? Och vilka omständigheter är avgörande och ligger till grund för lärares utformning av sin undervisning samt vilka delar av arbetet behöver bearbetas för att läraryrket ska kunna nå en högre professionell nivå? Metoden som vi använt oss av för att försöka få svar på våra frågeställningar har varit kvalitativa intervjuer, som vilar på enhermeneutisk och fenomenologisk forskningsansats, där intervjufrågorna innehar en låg grad av standardisering och strukturering. För att studien ska belysas på bästa möjliga sätt så presenteras relevant litteratur och tidigare forskning inom området i studiens bakgrundskapitel. Resultatet som framkom genom intervjuerna tyder i stor utsträckning på att lärare känner sig stressade i det dagliga arbetet och att de är begränsade i sitt yrke utifrån den tid som är avsatt för arbetet. En viss uppgivenhet märks hos informanterna utifrån att det är så mycket de vill ta till vara på och utveckla, men att tiden inte räcker till. Det framkommer i intervjuerna att läraryrket medför en tung arbetsbörda där både raster och den egna fritiden emellanåt blir lidande. Tidsbristen för lärarna medför även att utförda arbetsuppgifter ibland inte blir av önskvärd kvalitet och lärarna menar att det kan förekomma bortprioriteringar av arbetsuppgifter till fördel för andra som just för stunden känns viktigare. Vidare så framkommer det i intervjuerna att informanterna vill arbeta med att försöka frambringa en större inblick i skolvärlden och lärares arbete, få till stånd en förändring i högskolor och universitets lärarutbildning, samt bättre möjligheter till kompetensutveckling, allt för att aktivt kunna professionalisera läraryrket i större utsträckning.

Hälso- och sjukvårdskuratorer befinner sig i en speciell situation som samhällsvetare i en medicinsk kontext. Det finns lite forskning om yrkesrollen och deras arbetssituation och är därför intressant att undersöka vidare. Därför ämnar denna studie till att undersöka hälso- och sjukvårdskuratorernas upplevda arbetssituation i primärvården. Syftet besvaras genom en kvalitativ metod med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer med hälso- och sjukvårdskuratorer från olika delar av landet. Materialet analyserades genom en konventionell innehållsanalys och resultatet analyserades mot New Public Management och begreppen professionalisering och semiprofession. Resultatet visar på olika villkor och underlättande faktorer som påverkar kuratorns arbetssituation i verksamheten. Det ställs produktionskrav gällande antal samtal per dag samtidigt som det finns en upplevd tidsbrist för att hinna med övriga arbetsuppgifter. Kuratorerna ansåg sig kunna bestämma över sin tid i hög utsträckning samtidigt som de prioriterade bort samverkan för att hinna med produktionskraven. Det finns även en splittrad syn och uppfattning om yrkesrollen i verksamheterna där kuratorn ses som en viktig roll samtidigt som de får jobba för att etablera sig och visa sitt värde.

The purpose of the study was to gain a greater understanding of how the amount of stress and workload that exists in Swedish social services affect the clients. The study was based on interviews with socialworkers responsible for childcustody enquiries. I chose to interview socialworkers in two different cities that resembled eachother. One of the interviews was individual and two was in focusgroups. The socialworkers were interviewed with a semi structured interview manual. The results showed that one of the cities social services, the socialworkers had a more difficult worksituation than the other city. The reason to why one city was more well functioning than the other depended on how the organization had handled the past years amount of workload. Both differences and similaritis was found. In the city that had a more difficult work situation the socialworkers had to prioritize with their time more and their clients were more affected than in the other city. Prioritizing time is something that was found in both cities but the city with more difficult worksituation had to prioritize more with their time and that lead to less time with their clients. It also lead to lower quality enquiries.

Background: Healthcare professionals are often the subject to occupational stress, the professional radiographer is no exception. Occupational stress has been seen as a predictor to burn outs amongst radiographer and may jeopardise the patients’ safety during radiologic examinations.  Purpose: The purpose of this study is to find out more about how radiographers in Uppsala County perceive stress in their workplace, the study aims to find out which factors affect occupational stress and how it expresses itself physically and mentally to the radiographer.  Method: The study was done through a qualitative method in the form of interviews with staff at x-ray departments at different hospitals.  Results: All of the informants felt some kind of occupational stress from time to time, some very rarely and others more frequent. The most common factors for stress that emerged from this study were staff shortage, and a high workflow, as well as high patient flow for radiological examinations. There were varied symptoms that appeared; mild symptoms such as sweating and more serious symptoms such as fatigue, anxiety and trouble sleeping.  Conclusion: The occupational stress of radiographers affects the radiographer both physically and mentally, and also patient safety and the quality of the examinations. One can clearly see that the amount of patients in relation to the sparse staff density creates an excessively high workload that leads to stress. This means that the radiographer finds it difficult to maintain the care they would like, in terms of time and quality. / Bakgrund: Hälso- och sjukvårdspersonal är ofta föremål för arbetsrelaterad stress, röntgensjuksköterskor är inget undantag. Arbetsrelaterad stress har uppfattats som en bidragande faktor för utbrändhet bland röntgensjuksköterskor och kan påverka patientsäkerheten under radiologiska undersökningar. Syfte: Att få veta mer om hur röntgensjuksköterskor i Uppsala län uppfattar stress på sin arbetsplats. Studien vill ta reda på vilka faktorer som påverkar arbetsrelaterad stress och hur det uttrycker sig fysiskt och psykiskt. Metod: Studien gjordes genom en kvalitativ metod i form av intervjuer med 11 röntgensjuksköterskor på röntgenavdelningar på olika sjukhus inom Uppsala län. Resultat: Alla informanter kände någon typ av arbetsrelaterad stress i olika grad, vissa mycket sällan och andra oftare. De vanligaste faktorerna för stress som uppkom vid denna studie var brist på personal och ett högt arbetsflöde och för många patienter som kom till en radiologisk undersökning samtidigt. Det framkom en del olika symtom, från milda symtom, som till exempel svettning men även allvarligare symptom som trötthet, ångest och sömnbesvär. Slutsats: Den arbetsrelaterade stressen hos röntgensjuksköterskor påverkar röntgensjuksköterskan både fysiskt och psykiskt och även patientsäkerheten och kvaliteten på undersökningarna. Man kan tydligt se att patientmängden i förhållande till den för glesa personaltätheten skapar en för hög arbetsbelastning som leder till stress. Detta gör att röntgensjuksköterskan upplever det som svårt att upprätthålla den vård de skulle vilja, tidsmässigt och kvalitetsmässigt.

I takt med dagens digitaliserade samhälle har skolor alltmer övergått från det analoga till det digitala i både undervisning och arbetsprocesser. Eftersom kommunal grundskola är en organisation där man hanterar en mängd personuppgifter och känslig information blir det viktigt att anpassa teknologier och arbetsprocesser för att säkerställa att hanteringen av information sker på ett säkert sätt. Personuppgifter och känslig information som inte lagras på ett säkert sätt innebär brott mot GDPR. För individen kan brott mot GDPR leda till konsekvenser i form av försämrade möjligheter i livet eller att personuppgifter hamnar i fel händer,och för organisationen kan det leda till straff i form av böter. Eftersom det finns relativt lite kunskap om vilken roll GDPR har i skolan samt hur det påverkar strukturer och arbetsuppgifter har detta varit av intresseatt undersöka för att förstå hur skolan som organisation kan skapa förutsättningar för medarbetarna att arbeta på ett säkert sätt. Syftet blev därmed att undersöka och förstå hur GDPR påverkar det dagliga arbetet i kommunal grundskola. Frågeställningar som formulerades för att möta syftet var; Hur påverkar GDPR de dagliga arbetsuppgifterna i skolan? och Vilka organisatoriska förutsättningar blir viktiga för att kunna möta kraven relaterat till GDPR i skolan?. För att besvara syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visade på att GDPR har bidragit till förändrade arbetssätt i skolan då arbetsuppgifter som exempelvis kommunikation och lagring måste anpassas efter kraven relaterat till GDPR. Resultatet visar även på att GDPR bidragit till en ökad arbetsbörda i skolan då det innebär fler faktorer att förhålla sig till i sitt arbete med ökat krav på kontroll och uppföljning. Trots att det visat sig förekomma brister i hantering av personuppgifter i skolan finns en upplevd trygghet i hanteringen av personuppgifter bland personalen vilket kan bero på flera saker. Den upplevda tryggheten kan exempelvis bero på den kompetensutveckling och det stöd som erbjuds inom organisationen, men det kan även bero på en brist på en förståelse för vilka konsekvenser brott mot GDPR kan leda till. Utifrån analysen kunde vi se att organisatoriska förutsättningar som blir viktiga för att möta kraven relaterat till GDPR är: gemensamma rutiner, kompetensutveckling och anpassade system för hanteringen av personuppgifter. Detta blir viktigt för att behålla säkerheten i arbetet i skolan.

Introduktion: Intensivvården ställdes inför en stor utmaning under Covid-19-pandemin då patientantalet på flera håll i världen dubblerades under kort tid. För att hantera det ökade patientflödet har bemanningsmodeller implementerats där sjuksköterskor utan intensivvårdskompetens omplacerats till intensivvården, handledda av intensivvårdssjuksköterskor. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att arbeta tillsammans med omplacerade sjuksköterskor under Covid-19-pandemin. Metod: Vald metod var en integrativ litteraturöversikt som utfördes i steg enligt Whittemore och Knafl. Litteratursökningen utfördes i CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet baseras på 18 artiklar som presenterar intensivvårdssjuksköterskornas arbete med omplacerad personal i fyra teman: Arbetsbörda och ansvar, Roller och kompetenser, Kontroll samt Teamets betydelse. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskor världen över har upplevt en ökad arbetsbörda till följd av det ökade ansvaret som handledning och arbete tillsammans med omplacerad personal inneburit, de har upplevt starka känslor av stress och kontrollförlust. Intensivvårdssjuksköterskorna har samtidigt funnit stöd och i teamet där omplacerade sjuksköterskor ingått, och fått hjälp med att klara av den ökade arbetsbördan som pandemin medfört.