No description available.

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) är en av de vanligaste allvarliga kroniska sjukdomarna hos barn- och ungdomar världen över. Sjukdomen kräver intensiv behandling och en avanceradegenvårdsregim. Forskning visar att den metabola kontrollen försämras under ungdomsåren.Tidigare studier har visat att sjukdomsacceptans kan utgöra en skyddsfaktor mot psykisk ohälsa, bidra till bättre metabol kontroll och ökad livskvalitet. Trots detta saknas en litteraturöversikt gällande sjukdomsacceptans hos ungdomar med T1D. Syfte: Att beskriva sjukdomsacceptans i relation till ungdomar med typ 1 diabetes. Metod: Litteraturstudie med induktiv design och integrativ metod. Genomförandet var systematiskt och litteratursökning utfördes i CINAHL, PubMed samt PsychINFO. Sökningen resulterade i 14 artiklar som var relevanta för studiens syfte. Inkluderade artiklar (åtta kvalitativa/ sex kvantitativa), var av medelhög till hög kvalitet. Analysen utfördes med stöd i Popenoe m.fl. analysguide. Resultat: Sjukdomsacceptans visade sig kunna gynna ansvarstagande och prioritering av egenvård, långsiktigt tänkande, känsla av normalitet, autonomi och ökad självsäkerhet. Inkorporering av TID i identiteten, kunskap och förebilder i form av andra ungdomar med T1D visade sig vara gynnande faktorer för sjukdomsacceptans. Slutsats: Sjukdomsacceptans är av största betydelse för en fungerande egenvård hos ungdomar med T1D. Med sjukdomsacceptans får ungdomar ökad autonomi, högre livskvalitet, ökat självförtroende och bättre metabol kontroll då egenvården prioriteras som en nödvändig del av det dagliga livet. Med denna kunskap kan sjuksköterskor i sina möten med ungdomar med T1D arbeta aktivt för att främja sjukdomsacceptans.

Venösa bensår är vanligt förekommande och behandlingen är oftast lång och den förebyggande behandlingen varar livet ut. Personer med venösa bensår påverkas både fysiskt och psykiskt vilket medför ett lidande. Distriktssköterskan har en betydande roll i mötet med patienten. Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av livet med venösa bensår. För att få svar på syftet användes metoden systematisk integrativ litteraturstudie där 12 artiklar, både kvantitativa och kvalitativa, har analyserats efter Bettany-Saltikovs och McSherrys (2016) modell. Frågeställningen besvarades med tre huvudkategorier, Vårdrelationen, Begränsningar och Den mentala kampen och totalt nio subteman, Förtroende, Följsamhet, Kommunikation, Känsloliv, Förändrad självbild, Bibehålla kontrollen, Fysiska hinder, Isolering och Smärta. Vårdrelationen var viktig för patienten och viktiga aspekter var att patienten får träffa samma sjuksköterska/distriktssköterska under sin behandling och att mötet varför troendeingivande och välkomnande. Det framkom att patienten led av flera symtom som tyngdkänsla i benen samt läckande och illaluktande sår. Smärta var det vanligaste symtomet och som påverkade patienten mest. Symtomen av venösa bensår ledde många gånger till isolering och en förändrad självbild. Mötet med patienter med venösa bensår behöver vara personcentrerat och präglas av kontinuitet, kunskap och att se patientens livsvärld för att kunna främja följsamhet i behandlingen och att patienten samtidigt ska vara delaktig i sin vård.

Introduktion: Intensivvården ställdes inför en stor utmaning under Covid-19-pandemin då patientantalet på flera håll i världen dubblerades under kort tid. För att hantera det ökade patientflödet har bemanningsmodeller implementerats där sjuksköterskor utan intensivvårdskompetens omplacerats till intensivvården, handledda av intensivvårdssjuksköterskor. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att arbeta tillsammans med omplacerade sjuksköterskor under Covid-19-pandemin. Metod: Vald metod var en integrativ litteraturöversikt som utfördes i steg enligt Whittemore och Knafl. Litteratursökningen utfördes i CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet baseras på 18 artiklar som presenterar intensivvårdssjuksköterskornas arbete med omplacerad personal i fyra teman: Arbetsbörda och ansvar, Roller och kompetenser, Kontroll samt Teamets betydelse. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskor världen över har upplevt en ökad arbetsbörda till följd av det ökade ansvaret som handledning och arbete tillsammans med omplacerad personal inneburit, de har upplevt starka känslor av stress och kontrollförlust. Intensivvårdssjuksköterskorna har samtidigt funnit stöd och i teamet där omplacerade sjuksköterskor ingått, och fått hjälp med att klara av den ökade arbetsbördan som pandemin medfört.

När barn i åldrarna 0-18 år råkar ut för en hastigt påkommen sjukdom eller skada tvingas de i många fall uppsöka akutsjukvård på en akutmottagning. Akutsjukvård innebär inte sällan korta och snabba vårdmöten, där akutsjuksköterskan behöver ha goda kunskaper kring hur en god vård ska bedrivas. Vissa barn som inkommer till akutmottagningen upplever oro och rädsla införbesöket. De möts av en miljö som de inte är van vid och människor som barnen inte har någon relation med. Syftet med den här studien var att utforska tillgänglig litteratur gällande vad som påverkar förutsättningarna att skapa förtroendeingivande vårdrelationer med barn som är i behov av akutsjukvård. Metoden var en systematisk och integrativ litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar ingick. Fyra kategorier framträdde; Bekanta sig med det obekanta, Tid och information från akutsjuksköterskan, Barnens delaktighet i sin vård och Vikten av ett professionellt bemötande. Resultatet visade att akutsjuksköterskan borde inge trygghet och vara empatisk. Barnen önskade få känna sig delaktiga och få information och undervisning på ett sätt som var anpassat för deras ålder och förutsättningar. Barnen uttryckte även behov av en anpassad vårdmiljö med tillgång till leksaker, samt behov av att ha närståendehos sig. Det visade sig också att akutsjuksköterskan påverkas av organisatoriska faktorer såsom bristande bemanning och tid i mötet med barn som söker vård på akutmottagning.

Akutsjuksköterskan möter patienter med en rad olika upplevda symtom och uppvisade tecken på sjukdom eller skada. I det första vårdmötet utför akutsjuksköterskan en systematisk första bedömning av allvarlighetsgraden. Det första vårdmötet är avgörande för patientens fortsatta vård, därav finns betydelse att belysa det som hämmar och stärker akutsjuksköterskan i det första vårdmötet. Syftet med studien var att utforska tillgänglig vetenskaplig litteratur gällande vilka faktorer som påverkar akutsjuksköterskans arbete i samband med det första vårdmötet med patient på akutmottagning. En systematisk och integrativ litteraturstudie valdes som metod där åtta vetenskapliga artiklar ingick. Två teman framträdde; "Egna begränsningar inverkar på bedömning och fortsatt vård" och "Utrymme för en fungerande vårdmiljö inverkar på vårdmötet". Resultatet påvisade att det första vårdmötet anses som svårt och komplicerat, där erfarenhet och kunskap hos akutsjuksköterskan bidrog till en säkrare första bedömning. Vidare påverkades även akutsjuksköterskan av organisatoriska faktorer såsom bristande bemanning och en brist på samsyn mellan akutsjuksköterska och verksamhet.

Dagligen sker flera vårdmöten mellan patient och akutsjuksköterska. Det åligger akutsjuksköterskan att bedöma och prioritera patienterna som söker vård på akutmottagningen. Det sker vanligtvis i triage och de patienter som bedöms som icke akuta kan i många fall hänvisas och få vård på annan vårdinstans. Denna studie ämnar undersöka hur vårdmötet påverkas av att akutsjuksköterskan hänvisar patienter ifrån triage. Syftet var att utforska tillgänglig evidens om hur hänvisningar av patienter påverkar vårdmötet med akutsjuksköterskan i triage på akutmottagningen och hänvisningens konsekvenser. Metoden som användes för att besvara syftet är en integrativ litteraturstudie. Tillgänglig forskning som svarade mot syftet inhämtades ur databaserna Cinahl, PubMed och Scopus. Efter urval kvalitetsgranskades 11 artiklar som inkluderades i studien. Data analyserades och resulterade i fyra subteman och två teman. Temat Närvaro i vårdmötet med två subteman Utmaning för akutsjuksköterskan att hjälpa patienten till rätt vård och Patientsäkerhet samt temat Tillgänglig vård med två subteman Förväntningar vid vårdmötet och Förutsättningar att få tillgång till vård. Vårdmötet har en stor betydelse för både patienten och akutsjuksköterskan och påverkar både fortsatt vård och akutsjuksköterskans möjlighet att ge vård. Det är viktigt att möta varje enskild patient och utgå ifrån en personcentrerad vård för att möjliggöra bra vård för patienten men även för att hänvisa patienter på ett bra sätt där vårdmötet inte blir påverkat negativt. Akutsjuksköterskan behöver ha tid för att kunna genomföra ett bra patientmöte. Genom att hänvisa icke akuta patienter så kan tid och resurser frigöras vilket kan resultera i mer resurser för varje patient, minskad belastning för personalen, säkrare vård och kortare väntetider för patienterna.

Akutmottagningen är den verksamhet inom hälso- och sjukvården som har öppet dygnet runt, årets alla dagar och som behandlar patienter som söker vård då de upplever akut ohälsa vilket kan bero på symtom, skador eller andra besvär. Akutsjuksköterskan ska identifiera akuta hälsotillstånd, prioritera vårdinsatser och sträva efter att snabbt inleda behandling. Det är flera olika moment, vid olika tidpunkter under besöket på akutmottagningen, som påverkar patienters vistelsetid. Eftersom det saknas kunskap om patienters upplevelser av vistelsetiden på akutmottagningen och hur den kan bli en vårdande tid var syftet med litteraturstudien att utforska tillgänglig litteratur gällande patienters upplevelser av vårdande tid under deras vistelse på akutmottagningen. En systematisk och integrativ litteraturstudie har genomförts. Sammanlagt har åtta artiklar analyserats enligt Braun och Clarkes dataanalys. Ett huvudtema identifierades: Väntans tider följt av tre subteman: Tid att mötas, Tid till att förstå vad som händer, Tid av otillfredsställelse. Resultatet visar olika faktorer som tillsammans påverkar patienters upplevelser av vistelsetiden på akutmottagningen. Dessa faktorer inkluderade att akutsjuksköterskan tog sig tid till att etablera en god vårdrelation och ge uppdateringar samt information om vad patienten väntade på. Miljön, dess atmosfär och långa väntetider är exempel på andra faktorer som förstärkte upplevelsen av en otillfredsställande vistelsetid. Tillfredsställelsen ökade när akutsjuksköterskan tog sig tid att tillgodose patientens grundläggande vårdbehov. Genom att akutsjuksköterskan tillägnar tid till patienten, ges utrymme för vårdande tid vilket tillför en värdefull vistelsetid för patienter på akutmottagningen.

En akutmottagning har till uppdrag att ta hand om personer som drabbas av sjukdom eller olycksfall som är allvarligt eller tidskritiskt. Akutmottagningen är olika alla andra verksamheter på sjukhuset då det inte finns en gräns för antalet patienter. När många söker sig till akutmottagningen är det svårt för akutsjuksköterskan att upprätthålla ett patientsäkert arbete och svårts juka barn kan försummas i väntrummet. Föräldrar söker ibland till akutmottagningen då de är oroliga för sitt barns hälsa trots att tillståndet för barnet inte är tidskritiskt. Med tidskritiska tillstånd menas här tillstånd som inte kan anstå och/eller där utebliven eller försenad vård och behandling kan äventyra patientens liv eller hälsa. Syftet med studien var att utforska tillgänglig litteratur gällande faktorer som påverkar föräldrars val av att söka akutmottagning med barn som inte lider av tidskänsliga sjukdomar och skador. En systematisk och integrerad litteraturstudie genomfördes för att svara på studiens syfte. Resultatet visar att föräldrar väljer att söka till akutmottagning med tillstånd som inte är tidskritiska eftersom de är oroliga för sina barn och har ett behov av att få sin oro stillad, de har en övertygelse om att deras barn behöver omedelbar vård, de förstår inte vad som orsakar sjukdomen hos barnet, de litar inte på primärvården samt så har de svårt att komma i kontakt med primärvården. Aktuell forskning visar att det är svårt för allmänheten att förstå skillnaden mellan tidskritiska och icke tidskritiska tillstånd. Föräldrar har en tendens till att tro att deras barn kommer få en bättre vård på akutmottagningen jämfört med andra vårdnivåer och ju närmare akutmottagningen de bor desto större är chansen att de väljer detta alternativ. / An emergency department is tasked with caring for people who suffer from an illness or accident that is serious or time-critical. It is different from all other sections at the hospital as there is no limit to the number of patients. When many people apply to the emergency department, it is difficult for the emergency nurse to maintain patient-safety work and seriously ill children can be missed in the waiting room. Parents apply to the emergency department when they are worried about their child's health even though the child's condition is not time-critical. Time-critical conditions here mean conditions that cannot be expected and/or where non-attendance or delayed care and treatment can endanger the patient's life or health. The purpose of the study was to explore the available literature regarding factors that influence parents' choice to seek emergency care with children who do not suffer from time-critical illnesses and injuries. Time-critical conditions here mean conditions that cannot be expected and/or where non-attendance or delayed care and treatment can endanger the patient's life or health. A systematic and integrated review was carried out to answer the purpose of the study. The result shows that parents choose the emergency department with conditions that are not time critical because they are worried about their children and have a need to have their worries allayed, they have a belief that their child needs immediate care, they do not understand what is causing the illness with the child, they do not trust primary care and they have difficulty getting to primary care. Current research shows that it is difficult for the parents to understand the difference between time-critical and non-time-critical conditions. Parents tend to believe that their child will receive better care in the emergency department compared to other levels of care, and the closer they live to the emergency department, the greater the chance that they will choose that option.

Hot och våld på akutmottagning har visat sig vara ett växande problem världen över. Akutsjuksköterskor arbetar i en arbetsmiljö som inte bedöms vara acceptabel. Syftet var att utforska tillgänglig litteratur gällande hur akutsjuksköterskans vårdarbete påverkas av hot och våld på akutmottagning. Metoden valdes för att besvara studiens syfte var, en systematisk och integrativ litteraturstudie. Datainsamlingen bestod av 17 vetenskapliga artiklar, 11 av dessa var kvalitativa och sex var kvantitativa. Det insamlade materialet kategoriseras enligt två kategorier och sex subkategorier. Kategorierna som valdes var ett vårdmöte som inverkar på hälsa och faktorer som påverkar akutsjuksköterskans vårdarbete. Valda subkategorier var identifiera riskfaktorer vid patientnära arbete, identifiera anledningar till våldsbejakande beteende, utsättas för otillfredsställande bemötande, identifiera stöd från ledning, bristfällig kunskap och utbildning och påverkas av otillräcklig vårdmiljö. Resultatet visade att akutsjuksköterskor drabbas av hot och våld dagligen och samtliga anser att deras hälsa påverkas negativt. Det framkom att få drabbade anmäler händelsen till sjukhusledningen. Samtliga menade att utbildning saknades och efter insatt utbildning upplevdes en förbättring i akutsjuksköterskors konflikthantering vilket ökade välbefinnandet och självförtroendet. Författarna har förhoppningar att den här systematiska och integrativa litteraturstudien används på akutmottagningar i undervisande syfte för att förbättra akutsjuksköterskors arbetsmiljö, mående samt patientens vårdmiljö. Att anmäla hot och våld, förbättrad kommunikation och utbildning i konflikthantering minskar risken för att akutsjuksköterskor utsätts i lika hög utsträckning. / Threats and violence in emergency rooms have proven to be a growing problem world-wide. Emergency nurses work in a work environment that is not considered acceptable. The purpose was to explore available literature regarding how the emergency nurse's care work is affected by threats and violence in the emergency department. The method chosen to answer the study's purpose was a systematic and integrative literature study. The data collection consisted of 17 scientific articles, 11 of which were qualitative and six were quantitative. The collected material is categorized according to two categories and six sub-categories. Categories that were chosen were a care meeting that affects health and factors that affect the emergency nurse's care work. Selected subcategories were identifying risk factors in work close to patients, identifying reasons for violent behavior, being ex-posed to unsatisfactory treatment, identifying support from management, lack of knowledge and education and being affected by an inadequate care environment. The results showed that emergency nurses are affected by threats and violence on a daily basis, all of whom believe that their health is negatively affected. It emerged that few victims reported the incident to the hospital management. All felt that there was a lack of training and after training, there was an improvement in the emergency management of emergency nurses, which increased well-being and self-confidence. The authors hope that this systematic and integrative literature study will be used in emergency rooms for teaching purposes to improve the emergency nurses' work environment, mood and patient care environment. Reporting threats and violence, improved communication and training in conflict management reduces the risk of emergency nurses being exposed to the same extent.