No description available.

År 2018 drabbades cirka 570 000 kvinnor i världen av cervixcancer. Cervixcancer är den fjärde vanligaste cancertypen i världen och orsakas av det sexuellt överförda viruset HPV. Med hjälp av screening och vaccination har antalet fall minskat. Sjukdoms incidenten och mortalitet är högre i låginkomstländer. Kirurgi, radioterapi och kemoterapi är de aktuella behandlingsmetoderna för att behandla cervixcancer. Målet med studien är att belysa den upplevda livskvaliteten hos kvinnor med cervixcancer. Litteraturöversikt är den använda metoden för denna studie. Cinahl och PubMed är de databaser som användes för att söka vårdvetenskapliga artiklar. De utvalda artiklarna granskades noggrant och tillvägagångssättet för sökningarna presenteras i bilaga 1. Sökningen resulterade i nio artiklar, 2 av kvalitativ metod och 6 av kvantitativ metod. Bearbetning av artiklarna resulterade i fyra teman. Teman är kvinnornas känslomässiga uttryck och påverkan, kvinnornas fysiska mående och påverkan av sjukdomen, sjukdomen och behandlingsformernas påverkan på samlivet och sexualiteten samt socioekonomisk påverkan. En okunskap och stigma har kunnat påvisas som resulterat i besvär för kvinnorna. Utifrån studien har vi upptäckt att möta kvinnan utifrån ett personcentrerat perspektiv är av betydelse vid vårdandet för dessa kvinnor. Kunskap både för patienten och deras närstående är av vikt för att de ska kunna hantera sjukdomen men även vara till för att minska stigman kring sjukdomen.

I det hälsofrämjande arbetet ska sjuksköterskor uppmuntra och stödja patienters egna resurser samt respektera deras autonomi till en livsstilsförändring. Studier visar att sjuksköterskor upplever barriärer och kunskapsbrister i arbetet med hälsofrämjande insatser som Motiverande samtal och att det inte prioriteras i samma utsträckning som det sjukdomsinriktade arbetet. Syfte: var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av det Motiverande samtalet som metod inom hälsofrämjande vård. Metod: En litteraturstudie utfördes med induktiv ansats för att besvara syftet. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och Academic Search Elite och sammanlagt inkluderades 16 artiklar som svarade mot syftet. Resultat: Det framkom fem kategorier: Sjuksköterskans upplevelse av livsstilsförändringar i användandet av Motiverande samtal, möjligheter och hinder i användandet av Motiverande samtal, av utbildning i användandet av Motiverande samtal, förändrat förhållningssätt i användandet av Motiverande samtal och frustration i användandet av Motiverande samtal. Konklusion: Sjuksköterskan upplevde Motiverande samtal som en användbar metod inom hälsofrämjande vård. Det behövs mer resurser i form av tid för utbildning av Motiverande samtal. Stöd från kollegor och ledning var viktig för att kunna implementera MI i en organisation. Implikation:Empiriska studier av sjuksköterskors och patienters upplevelser av MI skulle på sikt kunna ge kunskap om mer hållbara metoder inom hälsofrämjande vård. / Background: In health promotion should nurses encourage and support patients own resources and respect their autonomy to a lifestyle change. Studies showed that nurses experienced barriers and knowledge gaps in the work of health promotion as Motivational Interviewing and was not a priority to the same extent as the disease -oriented work. Purpose: was to describe nurse's experiences of the Motivational interviewing in health promotion oriented work. Method: A literature review was conducted with an inductive approach to answer the purpose. Searches were made in the databases PubMed, CINAHL and Academic Search Elite and a total of 16 articles were included that met the objective. Results: It was revealed five categories: Nurses experience of lifestyle changes  in the use  of Motivational Interviewing, opportunities and barriers in the use of Motivational Interviewing, education in the use of Motivational Interviewing, changed approach in the use of Motivational Interviewing and frustration at the use of Motivational interviewing.                                                                                                                                                   Conclusion: The nurse experienced Motivational interviewing as a useful method in health promotion. It needs more resources in terms of time for the training of Motivational Interviewing. Support from colleagues and the leadership was important in order to implement Motivational Interviewing in an organization. Further qualitative empirical studies of nurses and patients experiences of Motivational interviewing could provide more sustainable methods in health promotion.

The mass media are a powerful way to disseminate health information to the entire population. Newspapers are the media with most impact in Sweden and can convey health news and breakthroughs more thoroughly than television or radio, and more quickly than magazines. Newspapers in Sweden have a high amount of readers compared with other European countries. The purpose of this essay is to analyse the space related to health found in the Swedish newspapers and to discuss what readers consume about health. This study is based on an observational, descriptive, cross-sectional, inductive reasoning and quantitative scientific approach. The sample was constituted by daily editions from three major Swedish newspapers selected during one month –Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter and Göteborgs-Posten. The main findings show that newspapers included 2.4% on the average of health contents (HC), being Svenska Dagbladet the one with most publications (3.3%). HC used to be published within the first pages, the median is in page 13 and the main mode in page 4. 81.3% of all contents were written by journalists, and, in 73.6% of all contents, writers used sources of information. Most frequent topics were 25 about cancer, 19 about alcohol, 19 about euthanasia and 19 about sick leave at work. Besides, contents dealt with the following main public health areas: 105 with health management, 100 with health policy and 90 with epidemiology. Newspapers in Sweden are clear ways of delivering health information to the population and they might influence to Public Health. Therefore, it’s a need to increase the number of health specialist journalists / Massmedia är ett av de viktigaste medlen att informera allmänheten om hälsofrågor. I Sverige är morgontidningar det mest trovärdiga mediet och kan informera om hälsonyheter med mer noggrannhet än TV eller radio och snabbare än veckotidningar. Dagstidningar har i Sverige en större mängd läsare än de flesta länder i Europa. ca 80 procent av befolkningen läser varje dag en dagstidning. Syftet med denna thesis är att analysera hur stor plats innehåll rörande hälsan har i svenska tidningar och debattera vilken typ av information om hälsa de svenska läsarna får via de tidningarna. Studien är baserad på en empirisk, beskrivande, tvärsnittsinriktad, induktiv och kvantitativ ansats. Undersökningen genomfördes på samtliga exemplar av de tre största svenska morgontidningarna under en månad. Studien visar att tidningarna hade 2,4 procent hälsonyheter i genomsnitt och av de tre var ”Svenska Dagbladet den tidning som hade mest material om hälsofrågor, (3,3%). Hälsoinnehåll brukade vara publicerad på de första sidorna (median var sidan 13 och ”the main mode” sidan 4). Artiklar om hälsa var till 81,3 procent skrivna av tidningarnas egna journalister. De vanligaste enskilda ämnena var cancer (25 st), alkoholproblem (19 st), dödshjälp (19st) och sjukanmälningar (19 st). De största sjukvårdsområdena var ”hälsoförvaltning” (105 st), hälsopolitik (100 st) och ”epidemiologi” (90st). Eftersom svenska tidningar är ett viktigt medium för hälsofrågor till allmänheten kan påverkan på sjukvården vara stor. Därför krävs att antalet specialiserade journalister inom detta område utökas / <p>ISBN 91-7997-132-6</p>

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare arbetar med och skapar förutsättningar för barns fysiska aktivitet och rörelse i den dagliga verksamheten. Forskning visar att barn blir alltmer stillasittande och inaktiva då förskolans verksamhet blir med inriktad på undervisning samt ett ökat införande av digitala verktyg. Detta kan leda till att barnfetman och psykisk ohälsa ökar. Förskollärarna har en alltmer viktig roll att ge barn förutsättningar för fysisk aktivitet och rörelse, samt att skapa ett intresse hos barn att vilja röra sig och att förstå vikten av god hälsa i framtiden. Genom semistrukturerade intervjuer med 10 av 11 utfrågade förskollärare visar resultatet att förskollärares förhållningssätt har stor betydelse och att deras tidigare kunskaper om fysisk aktivitet och rörelse är bristande. Eftersom styrdokumenten kan tolkas på olika sätt ser arbetet med barns fysiska aktivitet och rörelse olika ut i förskolor. Då fokus i styrdokumenten ofta hamnar mer på undervisningen, så faller den fysiska aktiviteten och rörelsen bort i förmån för de teoretiska ämnena som till exempel språk och matematik. Resultatet visar att det krävs mer forskning inom området samt mer kunskap och fokus om ämnet i förskollärarutbildningen.

Bakgrund: I Sverige genomförs en studie som regelbundet undersöker hälsan hos barn och ungdomar genom att de själva får skatta sin hälsa. Senaste mätningarna visar en ökad skolstress samt otillräcklig fysisk aktivitet. Skolsköterskan har som uppdrag att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med elever. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med elever i åldrarna 13-18 år. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes där tio skolsköterskor deltog. Analysen genomfördes utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Studiens resultat visar att skolsköterskor arbetar hälsofrämjande med elever både på individ- och gruppnivå. Skolsköterskorna belyser att en del av arbetet innebär att visa sig på skolan för att avdramatisera sin roll och för att skapa relationer till eleverna. Det framkommer att det finns faktorer som påverkar arbetet, dessa är samarbetet med övrig personal samt att skolsköterskorna upplever att de inte hinner med allt de skulle vilja. Konklusion: Samarbetet mellan skolsköterskan och skolans övriga personal är en förutsättning för att kunna arbeta hälsofrämjande. Det krävs ett intresse och engagemang från samtliga professioner och att de har eleverna i fokus för att ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt till en god hälsa och trygg skolgång. / Background: In Sweden there is an ongoing study that regularly examines the health of children and young people. The latest measurements show increased school stress and low physical activity. The school nurse's task is to work with health promotion and prevention with students. Aim: The aim was to describe school nurses´ experiences of working to promote health with students aged 13-18. Method: A qualitative interview study was conducted in which ten school nurses participated. The analysis was carried out as a qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The result shows that school nurses work to promote health with students both at individual- and group level. The school nurse's point out that part of the work involves interacting with the students to undramatize their role and to create relationships with the students. It emerges that there are factors that affect the work, these are the collaboration with other staff and that the school nurses feel that they do not have time for everything they would like. Conclusion: The collaboration between the school nurse and the school's other staff is a condition for being able to work to promote health. It requires an interest and commitment from all with the students in focus to give the students as good conditions as possible for good health and a safe school environment.