Bakgrund: Cervixcancer är ett globalt hälsoproblem och fjärde vanligaste cancerformen hos kvinnor. Beroende på vilket cancerstadium kvinnorna befinner sig i erbjuds olika behandlingsalternativ. Sjuksköterskor ska arbeta utifrån ett holistiskt förhållningssätt och har ansvar att stötta och informera kvinnor som drabbats av cervixcancer. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av stöd i samband med cervixcancer. Metod: För att besvara syftet genomfördes en litteraturöversikt med en kvalitativ och induktiv ansats. En systematisk informationssökning efterföljdes i tre databaser med fokus på omvårdnad. Det genomfördes en noggrann granskning och sammanställning av de tio kvalitativa resultatartiklarna som analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom de två följande huvudkategorierna: (1) Upplevelser av viktiga delar i omvårdnad vid cervixcancer och (2) Kvinnors upplevelse av stöd från närstående och andra drabbade. Följande sex underkategorier presenteras: Det informativa stödet gällande diagnos och behandling; Upplevelser av stöd från sjuksköterskan; Kvinnors upplevelse av stöd gällande sexualitet; Att förstå kvinnors emotionella lidande; Stöd från närstående; Stöd från andra drabbade. Konklusion: Det framkom att många kvinnor som lider av cervixcancer uppleverbristande stöd från sjuksköterskor. Kvinnorna betonar att bristande kommunikation och empati försämrar livskvalitén. Däremot framkommer det att vissa kvinnor upplever sjuksköterskans stöd som hjälpsamt. Närstående och andra drabbade var två viktiga källor till känslomässigt stöd och ökat välbefinnande. / Background: Cervical cancer is a global health problem and the fourth most common form of cancer among women. Depending on which cancer stage the women are in they are offered different medical treatments. Nurses are meant to work through a holistic approach and are also responsible for supporting and informing women who have been affected by cervical cancer. Aim: The aim of this study was to illustrate women´s experiences of support in conjunction with cervical cancer. Method: A literature review was conducted with a qualitative and inductive approach. A systematic informational search was observed in three databases with a focus on nursing. A thorough review and compilation of the teen qualitative result articles was carried out, which was analyzed on the basis of a content analysis. Result: In the results emerged the two main categories: (1) Experiences of important parts of nursing in cervical cancer and (2) women’s experiences with support from relatives and others affected by the disease. The following six subcategories are presented: Informative support for diagnosis and treatment; Experiences of support from the nurse; Women's experience of support regarding sexuality; Understanding women's emotional suffering; Support from relatives; Support from others affected by the disease. Conclusion: There emerged that many women who suffer from cervical cancer experience a lack of support from nurses. The women emphasize that lack of communication and empathy degrades the quality of life. On the other hand, it appears that some women find the nurse's support helpful. Relatives and others affected by the disease were two important sources of emotional support and increased well-being.

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av cervixcancer samt deras upplevelser av sjukvårdens bemötande. Studien genomfördes som en litteraturstudie som grundades på 14 vetenskapliga artiklar som var framtagna från databaserna Cinahl och Medline. I resultatet framkom att vissa av kvinnorna känt skamkänsla och genans över att ha drabbats av cervixcancer. Kvinnorna beskrev även att hoppet hade stor betydelse för att orka gå vidare i sin sjukdom. Efter behandling för cervixcancer upplevde kvinnorna en försämring av deras sexuella funktioner och för en del var det påfrestande att umgås med vänner och bekanta och kvinnorna blev på grund av det socialt isolerade. I det positiva av sjukvårdens bemötande betonar kvinnorna vikten av sjukvårdspersonalens och framför allt sjuksköterskans roll att hjälpa dem med hanteringen av sjukdomen. I det negativa bemötandet från sjukvården beskrev kvinnorna läkarna som kalla och okänsliga. Resultatet av studien visade att livet efter att ha fått en cervixcancer diagnos förändrats för de flesta av kvinnorna. De beskrev hur kroppen påverkats samt hur deras psykiska hälsa försämrades. Det sociala livet påverkades även det. Kvinnorna beskrev att sjukvården hade en stor central roll i deras liv men att den tyvärr inte alltid levde upp till deras önskningar och förväntningar.

Introduktion: Varje år drabbas 570 000 kvinnor av cervixcancer världen över, av dessa insjuknar 500 kvinnor i Sverige. Antalet sjukdomsdebuter har halverats sedan starten av screening av cellprovtagning. Den största riskfaktorn till cervixcancer är Humant Papillomvirus. Cervixcancer behandlas med kirurgi, strålbehandling och cytostatikabehandling. Inom vården är livskvalitet ett centralt begrepp och sjuksköterskans roll vid omvårdnad av patienter med cancer är att främja hälsa och livskvalitet.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka påverkan på livskvaliteten hos kvinnor med cervixcancer. Metod: Litteraturstudiens har utgått från Polit och Becks (2017) niostegmetod. Databaserna som användes var Cinahl och PubMed. Artiklarna som framkom granskades med hjälp av Polit och Becks granskningsmallar, därefter kvarstod elva artiklar som användes i litteraturstudiens resultat. Resultat: Det som visade sig ha störst påverkan på livskvaliteten var den sexuella funktionen. Kvinnorna kunde även uppleva fysiska och emotionella besvär. Det bristfälliga stödet av sjuksköterskorna visade sig kunna påverka livskvaliteten negativt och den sexuella funktionen var något som sällan togs upp. Slutsats: Slutsatsen som kunde dras efter litteraturstudiens resultat var att kvinnorna kunde uppleva en negativ påverkan på livskvaliteten på alla plan, fysiskt som psykiskt.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Varje år dör ungefär 150 kvinnor i Sverige på grund av cervixcancer. Ändå har dödsfallen minskat sedan cellprovtagning infördes som svensk prevention. Trots detta är det endast 80 % av de kvinnor som blir erbjudna cellprovtagning som deltar i denna typ av kontroll. Kvinnors kunskapsnivå om hur cervixcancer kan förebyggas genom att gå på regelbundna cellprovtagningar påverkade deltagandet i dessa undersökningar. Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors kunskap om cervixcancer. Metod: En litteraturstudie med kvantitativ ansats baserad på 9 vetenskapliga originalartiklar.  Texten analyserades enligt Forsberg och Wengström (2008) och Fribergs (2006) riktlinjer för analys av artiklar vid en modifierad systematisk litteraturstudie. Resultat: Studien tar upp kunskapsläget hos kvinnor om cervixcancer under kategorierna, HPV och sambandet med livmoderhalscancer, prevention och faktorer som har samband med kunskapsnivån av cervixcancer. I stort sågs brister hos kvinnor i alla dessa kategorier, dock varierade hur stort andelen kvinnor var som hade bristande kunskap. Slutsatser: Enligt författaren är det inte möjligt för kvinnorna som har en mycket bristfällig kunskap om cervixcancer att medvetet inneha ett förebyggande beteende gentemot denna typ av cancer. Därmed ses sjuksköterskans ansvar att informera som en viktig faktor för att förbättra preventionen.

År 2018 drabbades cirka 570 000 kvinnor i världen av cervixcancer. Cervixcancer är den fjärde vanligaste cancertypen i världen och orsakas av det sexuellt överförda viruset HPV. Med hjälp av screening och vaccination har antalet fall minskat. Sjukdoms incidenten och mortalitet är högre i låginkomstländer. Kirurgi, radioterapi och kemoterapi är de aktuella behandlingsmetoderna för att behandla cervixcancer. Målet med studien är att belysa den upplevda livskvaliteten hos kvinnor med cervixcancer. Litteraturöversikt är den använda metoden för denna studie. Cinahl och PubMed är de databaser som användes för att söka vårdvetenskapliga artiklar. De utvalda artiklarna granskades noggrant och tillvägagångssättet för sökningarna presenteras i bilaga 1. Sökningen resulterade i nio artiklar, 2 av kvalitativ metod och 6 av kvantitativ metod. Bearbetning av artiklarna resulterade i fyra teman. Teman är kvinnornas känslomässiga uttryck och påverkan, kvinnornas fysiska mående och påverkan av sjukdomen, sjukdomen och behandlingsformernas påverkan på samlivet och sexualiteten samt socioekonomisk påverkan. En okunskap och stigma har kunnat påvisas som resulterat i besvär för kvinnorna. Utifrån studien har vi upptäckt att möta kvinnan utifrån ett personcentrerat perspektiv är av betydelse vid vårdandet för dessa kvinnor. Kunskap både för patienten och deras närstående är av vikt för att de ska kunna hantera sjukdomen men även vara till för att minska stigman kring sjukdomen.

Bakgrund: Cervixcancer (livmoderhalscancer) är den fjärde vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor globalt, där drygt 600 000 personer diagnosticeras årligen. WHO har lanserat en global strategi för att utrota cervixcancer, genom preventiva åtgärder såsom vaccination och screening. Dock finns det fortfarande kvinnor som inte deltar i screeningprogram och har därmed större risk att utveckla cervixcancer. Syftet: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som hindrar kvinnors deltagande i screeningprogram för cervixcancer.Metod: En allmän litteraturöversikt där arton vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats granskades och analyserades. Resultat: Tre kategorier identifierades: sociokulturella faktorer, individuella faktorer samt strukturella faktorer. Sociokulturella faktorer beskrivs genom subkategorierna Familj, kultur och tro samt Skam, stigma och tabu. Individuella faktorer beskrivs genom subkategorierna Språk och kommunikation, Bristfällig kunskap om cervixcancer och prevention samt Obehag, rädsla och smärta. I strukturella faktorer återfinns subkategorierna Bristande information från vårdgivare, Bemötande i vården samt Logistiska och ekonomiska orsaker. Slutsats: Vårdgivare kan förbättra kvinnors kunskap om livmoderhalscancerscreening genom gott bemötande, god kommunikation och relevant information. Således kan kvinnor få en bättre förståelse för sjukdomen, övervinna rädslor och därigenom möjliggörs ökat deltagande i screeningprogram. / Background: Cervical cancer is the fourth most common cancer among women globally, with approximately 600,000 people diagnosed annually. WHO recently launched a global strategy to eradicate cervical cancer, through preventive measures such as vaccination and screening. However, there are still women who do not participate in screening programs and thus have a greater risk of developing cervical cancer. Aim: The aim of the literature review was to describe factors that hinder women's participation in screening programmes for cervical cancer. Method: A literature review where eighteen original scientific articles with a qualitative approach were analysed.  Results: Three categories and eight subcategories were identified: Socio-cultural factors include subcategories Family, culture and faith, and Shame, stigma and taboo. Individual factors contain subcategories Language and communication, Insufficient knowledge about cervical cancer and prevention, and Discomfort, fear and pain. Structural factors include subcategories Lack of information from care providers, Attitudes, and Logistical and financial reasons. Conclusion: Healthcare providers can improve women's knowledge about cervical cancer screening through respectful attitude, good communication and relevant information. Thus, women can gain a better understanding of the disease, overcome fears and thereby enable increased participation in screening programme.

Bakgrund: Det uppkommer 570 000 nya fall av cervixcancer i världen varje år, vilket gör cervixcancer till den fjärde vanligaste cancerformen. Förloppet är långsamt och diagnostiseras vanligen via biopsi. Behandling kan ske via kirurgi, radioterapi, kemoterapi eller kombinationer av dessa tre. Vid diagnostillfället och framåt är det vanligt att patienterna behöver psykiskt stöd, då är det viktigt att vara medveten om vilka aspekter och erfarenheter som vanligtvis närvarar. Syfte: Syftet var att belysa aspekter av livskvalitet samt erfarenheter av att leva med cervixcancer. Metod: Litteratursökningen skedde systematiskt via Polit och Beck nio steg (2017). Artiklarna granskades via Polit och Beck granskningsmall, 12 artiklar klarade granskningen och användes i litteraturstudiens resultatet. Via färgmarkering delades relevant resultat in i fem arbetskategorier som sedan blev till fem slutliga. Resultat: Kvinnorna upplevde ensamhet, delvis relaterat till att de inte klarade av att fortsätta arbeta. De möter psykosociala utmaningar, avsevärt försämrad sexuella funktion, fysiska besvär som medförde många konsekvenser samt att partnerrelationen påverkades. Däremot erfar många en mer positiv syn på livet med bättre prioriteringar samt förbättrad livskvalitet efter behandling. Slutsats: En generell förbättring sågs efter behandling. Kvinnor är i behov av stöd från omgivningen och genom att öka kunskaperna kring sjukdomen kan den negativa sociala uppfattningen reduceras.

Bakgrund: Cervixcancer är en av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor globalt och omkring en halv miljon kvinnor drabbas varje år. Sjukdomen är även en av de främsta orsakerna till cancerrelaterad död i utvecklingsländer där nationella screeningprogram saknas. Sverige har ett nationellt screeningprogram sedan 1960-talet där kvinnor mellan 23–64 år erbjuds cellprovtagning var tredje år. Detta screeningprogram har i Sverige haft en betydelsefull effekt för minskat insjuknande av cervixcancer. Humant papillomvirus (HPV) är ett sexuellt överförbart virus och är en av riskfaktorerna till cervixcancer och som kan upptäckas genom screening av livmoderhalsen. Screeningen innefattar både cellprovtagning och HPV-test.   Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar kvinnors attityder till cellprovtagning för upptäckt av cervixcancer ur ett globalt perspektiv.   Metod: Författarna genomförde en litteraturöversikt enligt Fribergs metod med underlag av tio artiklar som hittades i databaserna PubMed och CINAHL Complete. Dessa artiklar analyserades och ligger som grund i denna litteraturöversikt.   Resultat: Resultatet redovisas med två huvudteman som är; Attityd till cellprovtagning och Hindrande faktorer. Det fanns en del hindrande faktorer som kunskap, ekonomi och kultur som påverkade kvinnornas deltagande vid cellprovtagning. Även kvinnornas attityder hade en betydande roll vid deltagandet. Överlag var kvinnors attityder till cellprovtagning positiv men det fanns även kvinnor som hade en negativ attityd till cellprovtagning. Attityderna påverkades av kvinnornas tidigare erfarenheter, kunskap, utbildningsnivå och ålder.   Diskussion: Hindrande faktorer som bland annat kvinnors kunskapsnivå har påverkat deras attityder till cellprovtagning. Kvinnornas positiva och negativa attityder har varierat beroende på deras ekonomi, kultur, socioekonomisk ställning och geografiska placering. Informationsspridning från hälso- och sjukvårdspersonal har en betydande roll för att öka kunskapen och kunna inspirera till en positivare attityd till cellprovtagning Jean Watsons teori belyser vikten av vårdrelationen med tillit och kommunikation och den personcentrerade vården och dessa diskuteras utifrån resultatens huvudfynd.

<p>Sedan 1960 talet har screening för och vaccinering mot cervixcancer blivit allt mer utbrett, trots detta drabbas fortfarande 450 kvinnor varje år av cervixcancer i Sverige. Då incidensen minskar finns risken för att kunskapen om sjukdomen minskar. Syftet var därför att belysa kvinnors upplevelser av att behandlats för cervixcancer för att öka kunskap och förståelse i mötet med kvinnorna. Studien utfördes som en litteraturstudie där 20 artiklar låg till grund för resultatet. Resultatet belyser kvinnors upplevelser av att behandlats för cervixcancer och hur det påverkade vardagen, reproduktiv och sexuell hälsa, deras syn på framtiden samt hur de upplevde sjukvården. Att ha behandlats för cervixcancer var något som drabbade hela människan, såväl fysiskt, psykiskt som sexuellt och inte bara genitalierna där sjukdomen hade sitt ursprung. Det framkom att kvinnorna ville samtala om tabubelagda ämnena men inte alltid vågade ta upp dem själva. Därför är det betydelsefullt att sjuksköterskorna ställer frågor angående de här ämnena. Omvårdnad bör grundas på evidens och därför är det viktigt att forskningen fortskrider för att optimera vården för kvinnor med cervixcancer.</p>

<p>En artikelserie om livmoderhalscancer.</p><p>I Sverige diagnostiseras 30 000 kvinnor varje år med cellförändringar i livmoderhalsen. Av dem utvecklar 450 cancer. Chris Eriksson överlevde livmoderhalscancer med ett ärr som minne. John Karlssons sambo Ylva var en av de som inte överlevde.</p>