En akutsjuksköterska möter varje dag patienter som utsatts för våld. Detta skapar osäkerhet och oro hos akutsjuksköterskan eftersom brist på utbildning och verktyg genom-syrar arbetet med den forensiska patienten. Vårdmötet med patienten som utsatts för våld ställer stora krav på akutsjuksköterskans kunnande att både bedriva en säker forensisk omvårdnad samtidigt som vårdmötet ska ske med omsorg och värdighet. Syftet med studien är att utforska tillgänglig litteratur gällande akutsjuksköterskors kunskap gällande forensisk omvårdnad på akutmottagning. Examensarbetet genomfördes som en systematisk och integrativ litteraturstudie där 13 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats granskades. Det redovisade resultatet innehåller artiklar från sex kontinenter vilket visar på en geografisk spridning. En tematisk analys genomfördes. Resultatet redovisas i tre teman: Kunnandet om det forensiska arbetet, rutiner och riktlinjer om det forensiska arbetet och mötet med våldsutsatta patienter. Resultatet visade att akutsjuksköterskan upplever stora brister i utbildning och tillgång på verktyg som kan användas i det forensiska arbetet. Dessa brister skapar otrygghet och rädsla hos akutsjuksköterskan i omhändertagandet av den våldsutsatta patienten. Avsaknad av rutiner och policydokument leder till att akutsjuksköterskan inte vill vara en del av den forensiska omvårdnaden. Känslorna som akutsjuksköterskan upplever påverkar vårdmötet med patienten som utsatts för våld. Akutsjuksköterskan behöver fokusera på att skapa ett omtänksamt vårdmöte och vara närvarande för att minska patientens lidande. Genom ett öppet förhållningssätt och förmågan att visa medmänsklighet kan akutsjuksköterskan lindra framtida men för patienten som utsatts för våld. / Every day, an emergency nurse meets patients who have been subjected to violence. That creates uncertainty and anxiety for the emergency nurse as lack of training, education and available praxis affects the work around the forensic patient. To meet with patients who are victims of violence puts high demands on the emergency nurse knowledge to operate forensic nursing and at the same time nurse for the patient vid dignity and care. The aim of this study is to explore all available litterature about the emergency nurse’s knowledge among forensic nursing in the emergency department. This thesis was carried out as a systematic integrative litterature review where 13 articles with both qualitative and quantitative data were analysed. The carrying result includes articles from 6 continents which shows a widespread. A thematic analyse was carried out through the method designed by Braun and Clarke. The result is presented in three themes: the knowledge of the forensic work, routines and guidelines in the forensic and meeting with the patient who are victim of violence. The results show that the emergency nurse experiences major deficiencies in training and access to tools that can be used in forensic work. These shortcomings create insecurity and fear among the emergency nurse in the care of the abused patient. Lack of routines and policy documents leads to the emergency nurse not wanting to be part of the forensic care. The feelings experienced by the emergency nurse affect the care meeting with the patient who has been subjected to violence. The emergency nurse needs to focus on creating a caring meeting and be present to reduce the patient's suffering. Through an open approach and the ability to show compassion, the emergency nurse can alleviate future but for the patient who has been subjected to violence.

Akutmottagningens vårdmiljö präglas av hög belastning och oförutsägbarhet vilka kan orsaka konflikter mellan nödvändiga åtgärder och individens moraliska värderingar. Akutsjuksköterskor ska verka utifrån ICN:s etiska kod, inneha ett holistiskt synsätt, personcentrerat förhållningsätt och skapa förutsättningar för vårdande relationer med patienter och närstående. En hög arbetsbelastning och tidsbrist orsakar att patienter och akutsjuksköterskor upplever att vårdens kvalité försämras. När akutsjuksköterskor känner ansvar över vårdandet men hindras att bedriva önskad vård skapas moralisk stress. På senare år ses en stigande och mer utspridd förekomst av moralisk stress, hur det påverkar akutsjuksköterskor samt deras vårdande på akutmottagningen bör uppmärksammas. Syftet med studien var att utforska tillgänglig vetenskaplig litteratur avseende moralisk stress och dess konsekvenser för akutsjuksköterskors vårdande på akutmottagning. En systematisk och integrativ litteraturstudie genomfördes på nio publicerade vetenskapliga studier vilka inhämtades via Cinahl, PubMed, PsycInfo samt genom manuella sökningar och en systematisk dataanalys utfördes. Resultatet visade att moralisk stress ses i direkt relation till akutsjuksköterskors oförmåga att vårda, till följd av hög arbetsbelastning, omvårdnaden blir underordnad medicinska åtgärder, oprofessionella förhållningssätt, avsaknad av samsyn på patientvården, bristande kommunikation samt stöd. Upprepad och långvarig moralisk stress kan orsaka identitetsförluster, försämrad patientvård, sjukskrivning, arbetsmissnöje vilket bidrar till att akutsjuksköterskor väljer andra arbetsplatser eller slutar arbeta inom vården. / The emergency room's care environment is characterized by high workload and unpredictability, which can cause conflicts between necessary measures and the individual's moral values. Emergency nurses must operate on the basis of the ICN:s code of ethics, have a holistic approach, a person-centered approach and create conditions for caring relationships with patients and relatives. A high workload and lack of time causes patients and emergency nurses to experience a deterioration in the quality of care. When emergency nurses feel responsible for the care but are prevented from providing the desired care, moral stress is created. In recent years, an increasing and more widespread occurrence of moral stress, how it affects emergency nurses and their care in the emergency department should be noted. The purpose of the study was to explore available scientific literature regarding moral stress and its consequences for emergency nurses in the emergency department. A systematic and integrative literature study was conducted on nine published scientific studies obtained via Cinahl, PubMed, PsycInfo and manual searches, and a systematic data analysis was performed. The results showed that moral stress is seen in direct relation to the emergency nurses' inability to care, due to high workload, nursing becomes subordinate to medical measures, unprofessional approaches, lack of consensus on patient care, lack of communication and support. Repeated and prolonged moral stress can cause identity loss, deteriorating patient care, sick leave, work dissatisfaction which contribute to that emergency nurses choose other workplaces or stop working in health care.

Drygt 25 procent av alla barn som vårdas inom slutenvård i Sverige vårdas på vuxenavdelning. Orsakerna till detta varierar och kan bero på distans, platsbrist eller behov av specifik kompetens och vård. Likande anledningar kan ses i USA där över 70 % barn vårdas på en vuxenavdelning när de är i behov av sjukhusvård. Barnets delaktighet i sin egen behandling är en viktig aspekt vid vård på sjukhus. Barnets utvecklingsfaser bör tas i beaktning och deras åsikter respekteras för att kunna bedriva en trygg och patientsäker vård. Vårdnadshavarens närvaro ökar även trygghetskänslan för barnet. Syftet med denna integrativa litteraturöversikt var att granska tidigare forskning kring barns erfarenheter av att vårdas på en vuxenavdelning. Sökning i fem databaser genererade sju artiklar som har analyserats systematiskt utifrån en induktiv metod med innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. I resultatet framkom två huvudkategorier som visade sig vara problematiska: Betydelsen av delaktighet i vården och Den vårdande miljöns betydelse. För att främja hållbar utveckling för barn krävs att personalen som vårdar dem har rätt kunskap och kompetens. En väl anpassad och trygg vårdmiljö med adekvat information utifrån barnets kunskapsnivå kan generera en känsla av säkrare vård och en förståelse av sin omgivning. Det finns ännu ingen forskning i Sverige om hur barn upplever vård på en vuxenavdelning, vilket kan driva vården framåt för en sannolikt bättre vårdupplevelse utifrån barnperspektivet. / Just over 25 percent of children receiving inpatient care in Sweden end up in units for adults. Some of the reasons are due to lack of space on children’s units, distance and the need for specific competencies and care. Similar reasons can be seen in the USA where over 70% of children are cared for in an adult ward when they need hospital care. A child’s active participation in their own care is an important aspect of care at hospital. Children’s developmental stages should be considered, and their opinions respected in order to provide a safe environment and care. The parents’ and guardians’ presence will also increase the child’s feeling of safety. The purpose of this integrative literature review is to examine previous research studies on children’s experiences when receiving care at an adult unit. The search of five databases generated seven articles that were systematically analyzed based on the inductive method with content analysis according to Elo and Kyngäs. The results brought about two main categories that were identified as problematic: The importance of participation in care and The importance of the caring environment. To promote sustainable developmental care for children it is required that hospital personnel have age-appropriate knowledge and competence of treatment. A well-adapted and safe treatment environment with adequate knowledge based on the child’s level of knowledge could generate a safer feeling and understanding of the current situation. Children should not receive treatment at an adult unit but when unavoidable, research must be the driving force behind child centered care. In Sweden there is still no research based on children’s experiences receiving treatment at an adult medical unit. Further research is necessary for better care and understanding a child’s perspective.

Bakgrund: Urininkontinens hos äldre är ett vanligt förekommande problem. Fler människor lever längre och drabbas av urininkontinens när kroppen åldras. Kopplingar mellan urininkontinens och den äldres fysiska förmåga kan vara komplexa och omfattande. Livskvalité hos den äldre människan handlar om vad som gör livet värdefullt och kan skilja sig åt från person till person. I vårdandet är specialistsjuksköterskans ansvar att främja hälsa och arbeta för patientens välbefinnande på ett sätt som bemöter individens behov. Syfte: Belysa äldre människors upplevelse av livskvalité vid urininkontinens. Metod: Integrativ litteraturstudie enligt Whittemore och Knafl:s beskrivning med data från kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultat: Analys av nio artiklar ledde fram till tre teman och sex subteman. Bilden av sig själv, praktisk anpassning i livet och social anpassning som påverkas och kan förändras när den äldre människan drabbas av urininkontinens. Människor med urininkontinens beskriver att livskvalitén förändras och väcker känslor som oro och rädsla. Självbilden och självkänslan påverkas av urininkontinens samtidigt som självbilden kan stärkas av vård och omvårdnad. Besvär som läckage och täta toalettbesök orsakade av urinkontinens påverkar vardagen och leder till minskade dagliga aktiviteter och mindre umgänge. Slutsats: Minskade besvär av urininkontinens bidrar till att möjliggöra fysisk aktivitet och sammantaget ökar det livskvalitén. / Background: Urinary incontinence in the elderly is a common problem. More people live longer and suffer from urinary incontinence as the body ages. Links between urinary incontinence and the physical ability of the elderly can be complex and extensive. Quality of life for the elderly is about what makes life valuable and can differ from person to person. In care, the specialist nurse's responsibility is to promote health and work for the patient's well-being in a way that meets the individual's needs. Purpose: Elucidate older people's experience of quality of life with urinary incontinence. Method: Integrative literature study according to Whittemore and Knafl's description with data from quantitative and qualitative articles. Results: Analysis of nine articles led to three themes and six subthemes. Self-image, practical adaptation in life and social adaptation that are affected and can change when the elderly suffer from urinary incontinence. People with urinary incontinence describe that the quality of life changes and arouses feelings such as worry and fear. Self-image and self-esteem are affected by urinary incontinence, while self-image can be strengthened by care and nursing. Problems such as leakage and frequent toilet visits caused by urinary incontinence affect everyday life and lead to reduced daily activities and less socializing. Conclusion: Reduced symptoms of urinary incontinence help to enable physical activity and overall it increases the quality of life.

Syftet är att undersöka konsekvenser för barn, unga och unga vuxna i åldern 0-25 år som växer upp tillsammans med syskon som har funktionsnedsättning. Dessutom är syftet att identifiera betydande faktorer för att uppnå ökad kunskap om hur professionella inom hälsooch sjukvård kan utveckla arbetet och bemötandet till barnen och deras familjer. Studiens teoretiska ramverk är Eriksons åtta utvecklingsfaser och Marcias identitetsstatusmodell som berör människors identitetsutveckling ur ett psykosocialt perspektiv samt copingstrategier för att hantera sin situation. Studien är utformad som en integrativ litteraturstudie, vilket innebär att vetenskapligt material med både kvalitativ och kvantitativ metod samlas in. Samtliga artiklar bearbetas och sammanställs genom tematisk analysmetod. Resultatet visar att målgruppen löper ökad risk för sociala konsekvenser, emotionell överbelastning och psykisk ohälsa. Resultatet tyder på att syskon med funktionsnedsättningen i sig inte bidrar till ökad psykisk ohälsa hos barnet, däremot eventuella konsekvenser av funktionsnedsättningen. Det framträder även positiva konsekvenser som utvecklad stresshantering, ökat tålamod samt värderingar om respekt för andra trots olikheter. Framträdande risk- och skyddsfaktorer är tillgång till socialt stöd, föräldrar, diagnosens karaktär och ålder. Utöver konsekvenser som mätbar hälsa framkommer även att identitetsutvecklingen kan påverkas och således även copingstrategiernas betydelse för att hantera situationen på ett framgångsrikt sätt. / The following study aims to investigate the consequences for children aged 0-25 growing up with a sibling with a developmental disorder. In addition, the study intends to identify significant factors to achieve knowledge on how professionals in healthcare can develop the work and treatment with the children and their families. The study's theoretical framework is a psychosocial perspective on identity development and coping strategies. The study is designed as an integrative review in which both qualitative and quantitative data have been included. The data is processed and compiled through thematic analysis. The results show that growing up with a sibling with a developmental disorder can be related to higher risk of social consequences, emotional overload and mental illness. The results indicate that it’s the potential consequences of the disorder that is the main reason for the higher risk of mental illness. There are also positive consequences such as developed stress management, increased patience and values about respect for others despite differences. Identified prominent factors are social support, parents, the diagnosis and age. Identity development can be affected and thus also the importance of coping strategies for managing the situation in a successful way.

Bakgrund: Patienter som riskerar att drabbas av/har drabbats av accidentell hypotermi förekommer i all akutsjukvård. Accidentell hypotermi innebär oavsiktlig nedkylning till följd av skada eller sjukdom. Akutsjuksköterskor utgör en viktig funktion i att identifiera denna patientgrupp tidigt, såväl pre-, som intrahospitalt men även för att påbörja behandling. Tillståndet innebär obehandlat en hög risk för mortalitet. Det saknas tillräcklig kunskap som beskriver vårdåtgärder och påverkande faktorer vid accidentell hypotermi. Genom en sådan sammanställning kan akutsjuksköterskor få stöd i vårdandet av denna patientgrupp. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa faktorer och vårdåtgärder i det akuta omhändertagandet vid behandling eller förebyggande av accidentell hypotermi. Metod: En integrativ litteraturstudie genomfördes enligt Whittemore och Knafls femstegsprocess. Artiklar söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl på ett systematiskt sätt genomsök block utvecklade enligt PEO-struktur. Tolv artiklar svarade till studiens syfte och kvalitetsgranskades för att sedan användas i resultatet. Dataanalysen genomfördes utifrån Braun och Clarkes tematiska analys. Resultat: Två huvudteman identifierades; De vårdande åtgärderna med subtema Passiv uppvärmning och Aktiv uppvärmning samt De påverkande faktorerna med subtema Behovet av kunskap, Omgivningens temperatur, Akutsjuksköterskans vårdande attityd samt Frysa och bli varm. Slutsats: Ur resultatet framkom att det fanns flertalet sätt att behandla och förebygga accidentell hypotermi samt att kombinationer av olika metoder förekom. Viktiga faktorer var kunskap och attityder hos akutsjuksköterskor för att få en struktur idet akuta omhändertagandet av accidentell hypotermi samt en ökad patientsäkerhet. Känslan av att frysa är en obehaglig upplevelse för patienter där värme upplevs som tryggt och avslappnande. / Background: Patients at risk of/suffering from accidental hypothermia due to injury or illness occur in all emergency settings. Emergency nurses have a key role in identifying these patients early, pre-, or intrahospital, and in initiating treatment. The condition carries a high risk of mortality if left untreated. There is currently a lack of knowledge regarding care measures and influencing factors for this condition. Such a review may assist emergency nurses in the management of these patients. Aim: The aim of this literature review was to compile factors and care measures in the acute management of treatment or prevention of accidental hypothermia. Method: An integrative literature review was conducted according to Whittmore and Knafls five step process. Articles were searched in the PubMed and Cinahl databases in a systematic manner using the PEO-structure. Twelve articles were quality reviewed for use in the results. Data analysis was performed following Braun and Clarke’s thematic analysis. Result: Two main themes were identified; The caring measures with subthemes Passive warming and Active warming as well as The influencing factors with subthemes The need for knowledge, The temperature of the environment, The caring attitude of the emergency nurse and Freezing and getting warm. Conclusion: There were several ways to treat and prevent accidental hypothermia and combinations of different methods were used. Important factors were knowledge and attitude of emergency nurses to manage structure and to provide patient safe care. The feeling of freezing is unpleasant for patients where warmth is perceived as safe and relaxing.