Accidentell hypotermi är ett tillstånd som uppstår när kroppstemperaturen oplanerat sjunker under 35 grader Celsius. Att uppleva obehag av kyla eller köld leder till lidande. Detta finns beskrivet redan i gamla testamentet och accidentell hypotermi förekommer också i många olika krigsberättelser. I Sverige lever vi i relativt kallt klimat och vi utsätts ofta för låga temperaturer eller för regn. Många gånger kan människan skydda sig mot detta. Men i vissa fall utsätts vi för låga temperaturer till följd av oförutsedda händelser som i sin tur kan leda till att personen får obehagskänslor av kylan. Påföljden av en sjunkande omgivande temperatur kan leda till accidentell hypotermi. Vid vistelser i kalla miljöer utan lämplig utrustning och klädsel eller vid sjukdom/skada kan detta leda till accidentell hypotermi. När detta sker försämras kroppens olika funktioner. Komplikationer i samband med accidentell hypotermi kan vara andningsbesvär, cirkulationsbesvär, koordination svårigheter och sjunkande medvetande. Kroppen har en egen temperaturreglering som motverkar ett temperaturfall. Denna reglering kan vara nedsatt av olika sjukdomar, läkemedel, förgiftningar eller skador. Accidentell hypotermi delas in i tre allvarlighetsgrader: mild, moderat och grav. Ambulanssjuksköterskan verkar i en prehospital miljö som är väldigt varierande och stundtals krävande. Sjuksköterskan har ett ansvar att skydda patienten i denna miljö samt att minska patientens obehagskänsla av kyla, behandla och minska risken för accidentell hypotermi. Syftet med studien var att belysa ambulanssjuksköterskans möjliga omvårdnadsåtgärder vid omhändertagande av patienter som drabbats av accidentell hypotermi. Metoden som användes i denna uppsats var en litteraturöversikt. Sökningen av vetenskapliga artiklar genomfördes i Pub Med och Cinahl. Totalt 18 artiklar har använts i resultatet. Resultatet redovisas i tre olika omvårdnadsåtgärder: passiv uppvärmning, aktiv uppvärmning samt styrning till adekvat vårdnivå. Passiv uppvärmning innebär en förbättrad isolering av patienten mot rådande omgivningstemperatur. Målsättningen är att skydda patienten mot en kall miljö och att hjälpa patienten att själv återställa sin kroppstemperatur. Utrustning för detta varierar från ambulansfiltar av polyester, reflekterande ytskiktsmaterial, filtar med vatten och ångtätt ytskikt till tjocka rescue bags av sovsäckstyp. Aktiv uppvärmning krävs vid moderat och grav hypotermi då värme måste tillföras patienten då denne inte längre har full förmåga att återställa sin kroppstemperatur. Aktiv uppvärmning med uppvärmd ambulansbårmadrass leder till ett minskat obehag av kyla hos patienter i prehospital miljö. Prehospitalt inducerade infusionslösningar har en för låg temperatur och medeltemperaturerna i klimatkammare visar på omfattande temperaturförluster under infusionstiden. Styrning av patienter till sjukhus med adekvat vårdnivå såsom hjärtlungmaskin eller ECMO leder till att fler patienter med grav hypotermi med hjärtstopp överlever. Slutsatsen är att ambulanssjuksköterskan i nuläget har begränsade omvårdnadsåtgärder i samband med omhändertagandet av patienter med accidentell hypotermi. Ambulanssjukvården behöver förbättrad utrustning för att kunna erbjuda effektivare passiv och aktiv uppvärmning för att på så vis minska patientens obehagskänsla av kyla i prehospital miljö. Behandlingsriktlinjerna behöver ses över då patienter med en moderat eller grav hypotermi behöver specialistvård och således transporteras till sådan klinik, trots förlängd transporttid.

No description available.

Bakgrund: Patienter som riskerar att drabbas av/har drabbats av accidentell hypotermi förekommer i all akutsjukvård. Accidentell hypotermi innebär oavsiktlig nedkylning till följd av skada eller sjukdom. Akutsjuksköterskor utgör en viktig funktion i att identifiera denna patientgrupp tidigt, såväl pre-, som intrahospitalt men även för att påbörja behandling. Tillståndet innebär obehandlat en hög risk för mortalitet. Det saknas tillräcklig kunskap som beskriver vårdåtgärder och påverkande faktorer vid accidentell hypotermi. Genom en sådan sammanställning kan akutsjuksköterskor få stöd i vårdandet av denna patientgrupp. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa faktorer och vårdåtgärder i det akuta omhändertagandet vid behandling eller förebyggande av accidentell hypotermi. Metod: En integrativ litteraturstudie genomfördes enligt Whittemore och Knafls femstegsprocess. Artiklar söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl på ett systematiskt sätt genomsök block utvecklade enligt PEO-struktur. Tolv artiklar svarade till studiens syfte och kvalitetsgranskades för att sedan användas i resultatet. Dataanalysen genomfördes utifrån Braun och Clarkes tematiska analys. Resultat: Två huvudteman identifierades; De vårdande åtgärderna med subtema Passiv uppvärmning och Aktiv uppvärmning samt De påverkande faktorerna med subtema Behovet av kunskap, Omgivningens temperatur, Akutsjuksköterskans vårdande attityd samt Frysa och bli varm. Slutsats: Ur resultatet framkom att det fanns flertalet sätt att behandla och förebygga accidentell hypotermi samt att kombinationer av olika metoder förekom. Viktiga faktorer var kunskap och attityder hos akutsjuksköterskor för att få en struktur idet akuta omhändertagandet av accidentell hypotermi samt en ökad patientsäkerhet. Känslan av att frysa är en obehaglig upplevelse för patienter där värme upplevs som tryggt och avslappnande. / Background: Patients at risk of/suffering from accidental hypothermia due to injury or illness occur in all emergency settings. Emergency nurses have a key role in identifying these patients early, pre-, or intrahospital, and in initiating treatment. The condition carries a high risk of mortality if left untreated. There is currently a lack of knowledge regarding care measures and influencing factors for this condition. Such a review may assist emergency nurses in the management of these patients. Aim: The aim of this literature review was to compile factors and care measures in the acute management of treatment or prevention of accidental hypothermia. Method: An integrative literature review was conducted according to Whittmore and Knafls five step process. Articles were searched in the PubMed and Cinahl databases in a systematic manner using the PEO-structure. Twelve articles were quality reviewed for use in the results. Data analysis was performed following Braun and Clarke’s thematic analysis. Result: Two main themes were identified; The caring measures with subthemes Passive warming and Active warming as well as The influencing factors with subthemes The need for knowledge, The temperature of the environment, The caring attitude of the emergency nurse and Freezing and getting warm. Conclusion: There were several ways to treat and prevent accidental hypothermia and combinations of different methods were used. Important factors were knowledge and attitude of emergency nurses to manage structure and to provide patient safe care. The feeling of freezing is unpleasant for patients where warmth is perceived as safe and relaxing.