<p>Varje år adopteras 800 barn från hela världen till Sverige genom internationella adoptioner. Uppsatsens syfte var att spegla hur adoptionen påverkat tre unga adopterade kvinnors identitetsutveckling där deras anknytningsprocess och etniska ursprung har haft stor betydelse. Denna c-uppsats visar att adoptionen alltid kommer att spegla en individs liv och val. Dock finns det andra faktorer under uppväxten som om möjligt har större betydelse för en individs utveckling, detta blev även uppsatsens slutsats För att komma fram till ett resultat har en kvalitativ undersökning genomförts med tre stycken intervjuer, som redovisar familjeförhållanden, sociala relationer, tonårsperiod samt deras situation idag. Resultatet har analyserats utifrån anknytningsteorin, identitetsutveckling samt ur ett etnicitetsperspektiv.</p>

Varje år adopteras 800 barn från hela världen till Sverige genom internationella adoptioner. Uppsatsens syfte var att spegla hur adoptionen påverkat tre unga adopterade kvinnors identitetsutveckling där deras anknytningsprocess och etniska ursprung har haft stor betydelse. Denna c-uppsats visar att adoptionen alltid kommer att spegla en individs liv och val. Dock finns det andra faktorer under uppväxten som om möjligt har större betydelse för en individs utveckling, detta blev även uppsatsens slutsats För att komma fram till ett resultat har en kvalitativ undersökning genomförts med tre stycken intervjuer, som redovisar familjeförhållanden, sociala relationer, tonårsperiod samt deras situation idag. Resultatet har analyserats utifrån anknytningsteorin, identitetsutveckling samt ur ett etnicitetsperspektiv.

No description available.

Det övergripande syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ungdomar upplever sin självbild och hur skolan arbetar med den. Med en kvalitativ ansats genomfördes fem stycken semi-strukturerade intervjuer med skolkuratorer och gymnasieungdomar. Genom att intervjua både kuratorer och elever, fokuserade vi på två perspektiv. Det första perspektivet beskriver hur kuratorerna arbetar med dessa frågor och hur arbetet kan utvecklas. Det andra perspektivet ger en bild av hur ungdomar uppfattar sin självbild. Ur empirin identifierades tre teman; Identitet och självbild, krav och förväntningar samt elevhälsans arbete. Dessa tre teman tolkades utifrån begrepp sprungna ur symbolisk interaktionism. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan hur ungdomar uppfattar sin självbild och hur skolkuratorerna uppfattar ungdomars självbild, där skolkuratorerna upplevde elevernas självbild som mer negativ än vad ungdomarna uttryckte. Av studien framkom även att skolkuratorerna uttrycker ett behov av ett mer aktivt arbete på skolan kring fenomenet.

Sammanfattning:   Studiens syfte är att undersöka hur barn framställs i förskolans fotodokumentation utifrån ett konstruvistiskt perspektiv på genus och identitet. En semiotisk bildanalys gjordes av bilder från Dagboken och Pärmarna, två dokumentationsformer som främst riktar sig till föräldrar. En enkät delades också ut till personalen på den studerade förskolan. Resultaten visar att pojkar avbildas oftare än flickor. Barnen framställs i hög utsträckning som aktiva, något som samtliga pedagoger också eftersträvar. Barnen avbildas sällan som omsorgsfulla. Flickor avbildades i högre grad som omsorgsfulla och oftare tillsammans med pedagoger och flera andra barn. Pojkarna är överrepresenterade som aktiva. Viktiga slutsatser är att skrivningar i läroplanen om barnet som aktivt och nyfiket har haft större genomslagskraft än de om ett aktivt arbete för att motverka traditionella könsroller, samt att det fokus som i läroplanen ligger på aktivitet starkt dominerar över omsorgsbegreppet. Studien uppmärksammar ett behov av fler studier om hur de vuxnas förväntningar på barnen bidrar till en könsstyrd dokumentation och tillåtna identiteter utefter kön.

Syftet med vår rapport är att undersöka barnlitteraturen som ett specialpedagogiskt verktyg. Vi lyfter barnlitteraturens möjligheter och vi vill bidra med ett specialpedagogiskt verktyg. Vi har producerat en bilderbok som riktar sig främst till barn i koncentrationssvårigheter i åldrarna 3 till 5år. Barnboken syftar till att stärka barns självkänsla och identitetsutveckling samt att skapa förståelse och igenkänning hos barn i behov av särskilt stöd. Berättelsen i vår barnbok handlar om fyra karaktärer, alla med olika egenskaper som kan relateras till olika typer av koncentrationssvårigheter, där var och en av egenskaperna framställs som något positivt och som har ett värde i sig. I vår arbetsprocess har vi gjort en omvärldsundersökning som inneburit insamling och inläsning av tidigare forskning kring högläsning och boksamtal samt tidigare forskning kring specialpedagogiska insatser och metoder. Denna omvärldsundersökning innefattar även intervjuer med barnbibliotekarier. Vi har även gjort en översikt och analys av den befintliga barnlitteraturen som riktar sig till barn i behov av särskilt stöd. Utformningen av vår barnbok har bestått av en skrivande- och bildskapandeprocess där vi har tagit inspiration av barn genom intervjuer. Vi har även skickat utkast till pedagoger för synpunkter på vår barnbok samt inventerat barnlitteratur och forskning om barnlitteratur. Vi har även tagit kontakt med fyra olika förskolor som fått prova boken i barngrupp samt varit med i utvärderingen av vår barnbok. I resultatet av utvärderingen kunde vi utläsa att majoriteten av pedagogerna uttryckte att vi uppnått vårt syfte med barnboken att stärka dessa barns självkänsla och identitetsutveckling. Vi kunde även skönja att en mindre andel deltagare ansåg att vi inte riktigt uppnådde vårt delsyfte att skapa igenkänning och förståelse för barn i behov av särskilt stöd.

Forskning visar att ungdomar med minoritetstillhörighet möter andra utmaningar i identitetsskapande än ungdomar med enkom majoritetstillhörighet. Trots sådan kunskap finns få psykologiska studier som undersöker upplevelser representerade hos den svenska minoritetsgruppen judar. Studiens syfte var att lyfta berättelser om vilken betydelse det har för sex unga svenska kvinnor att identifiera sig som judinnor samt att analysera deras berättelser ur ett psykologiskt identitetsperspektiv. Teorier om minoritets- och majoritetsgruppers interaktionsmönster samt teorier om social identitet utgjorde studiens bakgrund. Sex personer som identifierade sig som kvinnor, svenskar och judinnor, deltog i telefonintervjuer. Intervjumaterialet bearbetades genom tematisk analys vilket genererade huvudtemat ”Jag hör hemma på flera ställen men ibland undrar jag om jag hör hemma någonstans”. I studien diskuteras hur dubbel kulturell tillhörighet kan upplevas beroende på kontextuella förutsättningar, hur delaktighet i gemenskaper kan underlätta i identitetsskapande samt hur upplevelser av att vara annorlunda kan ha en central roll i identitetsutvecklingen hos unga judinnor.

Inom ramen för religionskunskap i årskurs 4-6 ska lärare arbeta med elevers identitetsutveckling och vardagliga moraliska frågor. Undervisningen ska vara icke-konfessionell, men som utgångspunkt ska lärarna använda sig av etik som förvaltats av kristen tradition. Syftet med studien är att undersöka hur lärarna uppfattar uppdraget att utbilda i dessa etiskt moraliska frågor inom religionskunskap, samt hur undervisningen påverkas av elevgruppen. Lärare på tre skolor med olika demografiska upptagningsområden intervjuades under våren 2019. Resultatet visar att trots att lärarna delar grundläggande uppfattningar gällande uppdraget, så skiljer sig undervisningen mellan skolorna åt. I skolor där eleverna kommer från olika länder, arbetar lärarna även i hög utsträckning med att bygga broar mellan kulturer. Innehållet i uppgiften om identitetsutveckling och moraliska frågor är breda, och uppdraget delvis otydligt menar lärarna, och anger det som skäl till varför undervisningen i temat även sker inom andra ämnen än religionskunskap.  En slutsats av denna studie är att Skolinspektionens önskan om att eleverna i ökad utsträckning ska tränas i kritiskt tänkande och lära sig att skilja på allmänna etiska principeroch sin egen personliga moral, lättare kan genomföras om lärarna har ett tydligare ramverk som tar hänsyn till skolornas olika förutsättningar, och som inkluderade utvecklingspotentialen hos alla elever.

<p>Syftet med den här studien var att skönja mönster rörande genus i skönlitterära barn- och ungdomsböcker, och på så sätt få en bild av vilken syn på kön böckerna förmedlar. Vidare ville vi koppla dessa mönster till olika forskningsuppfattningar om vad pojkar och flickor bör läsa. De teoretiska utgångspunkterna som användes var teorier kring genus och teorier om läsning. Från dessa teorier brukades bland annat begreppen genusordning, ideologisk och biologisk syn på genus, könsmönster, textens och individens repertoar samt identifikation. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att vi dels kritiskt granskade och analyserade sex skönlitterära barn- och ungdomsböcker, dels genomfördes en diskursanalys av olika forskningsuppfattningar gällande genus i barn- och ungdomslitteratur. Urvalet av skönlitteratur grundades på listor över de mest lånade böckerna på tre skolbibliotek. Resultatet av studien visade att de sex skönlitterära böckerna skildrar traditionella könsmönster, främst hos karaktärer från den äldre generationen, men även hos den yngre. Vi fann även exempel där traditionella könsmönster bröts. Inom forskningen kring litteraturval ur en genussynpunkt, fann vi två motsatta sidor där det var tydligt att kvinnor stod mot män. Vår studie visade att båda dessa forskningssidor kan finna fenomen och företeelser som stödjer deras åsikter i samtliga sex böcker.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur lärarna resonerar runt flerspråkighet och barnens identitetsutveckling. Studiens målgrupp är lärare som arbetar på en mångkulturell skola och deras berättelser kring flerspråkighet. För att undersöka lärarnas resonemang och hantering av flerspråkighet har kvalitativa reflexiva intervjuer genomförts på klasslärare på en mångkulturell skola, åtta enskilda - samt två gruppintervjuer. Bearbetning av intervjuerna har skett genom analysmetoderna meningskoncentrering och meningskategorisering. Kategoriseringen utfördes utifrån det som lärarna förklarade grundligt och betonade intensivare. Resultatet visar att lärarna ser de flerspråkiga barnen som "annorlunda" än andra svenska barn. Lärarna betonar dels att de accepterar barnen, men beskriver dem utifrån ett bristperspektiv genom att betona barns språkliga och sociala brister. Lärarna betonar också att barnens modersmål är det viktigaste, samtidigt som de lägger undervisningens fokus på undervisningen i svenska och användning av svenskan. Lärarna legitimerar detta med att barnen behöver svenskan för att kunna bli goda samhällsmedborgare och utvecklas som människor. Modersmålsundervisningen legitimeras inte närmare. Lärarna anser själva att de kompromissar och försöker att hjälpa barnen men samtidigt visar de sin makt genom att, i slutändan ändå, få sin vilja igenom utifrån de bestämmelser skolan har, och bestämmer över bland annat både barnen och deras föräldrar. Lärarnas resonemang visar en ganska negativ bild på flerspråkighet nämligen den att flerspråkigheten kan vara ett hinder för barnens utveckling som kan försvåra framtida framgångar i livet. Flerspråkigheten ses av lärarna som "nödlösning", som bland annat kan tas till i situationer där barnen behöver ha hjälp med förståelsen och inte som tillgång eller möjlighet.</p>