Trauma novel refers to a work of fiction that discloses serious loss or intense fear on individuals and groups. The traumatic experience is repetitious, timeless, and unspeakable. Gayl Jones, Jesmyn Ward, Tayari Jones, Alice Walker, and Toni Morrison are only a few authors who have written this type of novel. The traumatic events that occur in the books are rape, miscarriage of justice, and slavery, to name a few. The experienced trauma manifest as fragmented memory, silence, commitment phobia, intimate distance, and feelings of abandonment. In her book, Quiet As It's Kept: Shame, Trauma, and Race in the Novels of Toni Morrison, J. Brooks Bouson argues that the traumatic experience of slavery and "white racist practices" throughout history produced a "collective African-American experience" which appears in fiction and in the fabric of American culture (4) as intergenerational trauma. African American authors are reimaging history told primarily in first and third person limited, and even if the novel has an omniscient point of view, it can change to third person limited. They use point of view to adeptly navigate the effects of trauma on the psyche interweaving closeness and distance to manipulate the emotional, intellectual, and moral responses the author desires. In this essay, I argue that because of intergenerational trauma, African American novels tell a "collective or communal" story that has a profound effect on point of view and narrative or psychic distance.

<p>När lär sig eleverna kunskapen inom ett yrke och hur arbetar skolan tillsammans med företagen för att genomföra en fullgod utbildning?</p><p>Jag har genomfört litteraturstudier från företagens och skolans värld, samt gjort en undersökning av en gymnasieskola genom en intervju med rektorn och en enkät med eleverna. Med den nuvarande yrkesutbildningen skall eleverna få delar av sin utbildning ute i arbetslivet. Skolans uppgift är att ge eleverna förutsättning för ett livslångt lärande. Då gäller det för skolorna att ha ett bra samarbete med företagen och vara insatta i nymodigheter som förekommer inom det yrkesområde, som utbildningen skall leda till. Skolan skall ju försöka återspegla, och informera om verkligheten som eleven skall ut i efter gymnasieutbildningen. Undersökningen skall visa hur samarbetet kan fungera på en skola med endast elprogrammet installation. Elektrikeryrket har många fåmansbolag och därför anser jag det intressant i undersökningen.</p>

När lär sig eleverna kunskapen inom ett yrke och hur arbetar skolan tillsammans med företagen för att genomföra en fullgod utbildning? Jag har genomfört litteraturstudier från företagens och skolans värld, samt gjort en undersökning av en gymnasieskola genom en intervju med rektorn och en enkät med eleverna. Med den nuvarande yrkesutbildningen skall eleverna få delar av sin utbildning ute i arbetslivet. Skolans uppgift är att ge eleverna förutsättning för ett livslångt lärande. Då gäller det för skolorna att ha ett bra samarbete med företagen och vara insatta i nymodigheter som förekommer inom det yrkesområde, som utbildningen skall leda till. Skolan skall ju försöka återspegla, och informera om verkligheten som eleven skall ut i efter gymnasieutbildningen. Undersökningen skall visa hur samarbetet kan fungera på en skola med endast elprogrammet installation. Elektrikeryrket har många fåmansbolag och därför anser jag det intressant i undersökningen.

No description available.

Private branding strategy plays an important role for international retailers entering Asian grocery markets since there is a consensus that it helps retailers not only improve the store profitability but also differentiate themselves from other competitors. However, our present understanding of consumer responses to private brand (PB) is mainly based on studies of Western markets that have long PB development history. Generally speaking, European and American consumers have sophomore purchase experience and well familiarity with local retailers and their own brand products. Little scholarly research has examined factors influencing consumers’ selection of private brands offered by international retailers in Asian countries such as Taiwan. The purpose of this thesis is to identify how individual characteristics can be used in predicting Taiwanese consumers’ preferences for private brands since a successful marketing strategy is always based on well understanding how preferences vary with consumer factors. This thesis first reviews previous studies of PB and presents the results of six focus groups in Taiwan. These results identify six key consumer characteristic variables (i.e. price consciousness, perceived PB quality, perceived PB risk, store reputation reliance, innovativeness and familiarity with PB) influencing consumers’ PB attitude and purchase intention. This thesis then proposes a model that integrates these six consumer characteristic variables. In view of the potential store difference, data were collected from two international retailers, Carrefour and 7-11, in Taiwan. A total of 409 useable questionnaires (222 from the on-line surveys and 187 from face-to-face interviewing) were collected and analyzed. The findings revealed that Taiwanese consumers are more concerned about the quality than the price of these international retailers’ PB products. The results also demonstrate that when consumers are more familiar with international retailers’ PB, they have more confidence in evaluating product quality, reducing perceived PB risk and enhancing price consciousness of PB in the same time. Similarly, when consumers perceived better store reputation, they will perceive better quality of the PB and have better PB attitude and higher purchase intention toward the retailer’s PB. More importantly, this paper verified that innovative private brand can increase consumers’ perception of private brand quality and ultimately increase their intention to buy it. Also, this thesis finds that some consumer characteristics variables have more correlation with PB purchase intention and the contribution of the variables varies from Carrefour to 7-11. In general, however, perceptual variables have stronger prediction power than personal and socio-economic variables. These findings highlight the importance of consumers’ familiarity with PB and perceived quality of PB and suggest that managers should increase various promotional activities to facilitate consumers’ familiarity with their PB. For example, they can offer free samples or tasting at the point of sale, to increase consumers’ familiarity with their PB products in the future. More academic and managerial implications and suggestions for future research are discussed in the conclusion chapter.

<p>Syftet med mitt examensarbete var att belysa lärares undervisning i klassrummet. En lärares uppdrag innebär att man ska utgå från varje enskilds elevs förutsättningar. Det kan sägas att framtidens samhälle har nya krav på elever och deras utbildning. Eleverna ska ha god allmänbildning och själva kunna söka och värdera information.</p><p>Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra ämneslärare och en speciallärare, verksamma i grundskolan de senare åren. Resultatet visar att lärare har mest katederundervisning, och när det gäller den individuella planeringen så var den svår att genomföra på grund av olika faktorer, men de försökte göra det bästa de kan för att barnen ska få en bra och lärorik skolgång. Och den viktigaste faktorn för att undervisningen skulle lyckas var att eleverna skulle vara delaktiga, intresserade och aktiva hela tiden.</p>

Syftet med mitt examensarbete var att belysa lärares undervisning i klassrummet. En lärares uppdrag innebär att man ska utgå från varje enskilds elevs förutsättningar. Det kan sägas att framtidens samhälle har nya krav på elever och deras utbildning. Eleverna ska ha god allmänbildning och själva kunna söka och värdera information. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra ämneslärare och en speciallärare, verksamma i grundskolan de senare åren. Resultatet visar att lärare har mest katederundervisning, och när det gäller den individuella planeringen så var den svår att genomföra på grund av olika faktorer, men de försökte göra det bästa de kan för att barnen ska få en bra och lärorik skolgång. Och den viktigaste faktorn för att undervisningen skulle lyckas var att eleverna skulle vara delaktiga, intresserade och aktiva hela tiden.

Syftet med den här uppsatsen är att söka förståelse för hur elever uppfattar att deras id-rottsliga bakgrund påverkar lärarens feedback, bemötande och förståelse för situationer i ämnet. I förlängningen innebar detta också att vi var intresserade av hur eleverna upp-fattar att deras idrottsliga erfarenheter påverkar den relation de utvecklar till aktuell lära-re. Studien är gjord ur ett elevperspektiv och behandlar elevers uppfattningar. Våra in-formanter är elever på gymnasiet. Studien är relaterad till kunskapskraven i ämnespla-nen för idrott och hälsa GY11 med anledningen att den tydligt markerar värdet av en kommunikation mellan elev och lärare. Idén till uppsatsen väcktes under vår verksam-hetsförlagda utbildning där vi hade förmånen att observera interaktiva situationer där läraren gav feedback till eleverna. Vi blev intresserade av elevers uppfattningar av så-dana här situationer. Vi har tematiserat uppsatsen efter tre olika områden som vi ansett att vår studie behövt beröra. Vår studie är gjord med en kvalitativ metod med semistruk-turerade intervjuer som intervjuform. Uppsatsen utgår från Bourdieus syn om begreppen habitus, smak, avsmak och socialt kapital. Resultatet av den här undersökningen visar att bakgrunden har stor betydelse för interaktionen mellan elev och lärare för att genom feedbacken vidareutveckla elevernas lärande. Ett annat resultat visar att elever uppfattar feedbacken olika.

BAKGRUND: Utbildningsdepartementet har i LPO 94 tagit intryck av Vygotskijs sociokulturella teori och formulerat mål som medför att lärare bör använda undervisningsmetoder där elever får möjlighet att samarbeta och lära tillsammans. Forskare har undersökt hur samarbetet mellan elever påverkar lärande i matematik och NO, de har kommit fram till att det gynnar eleverna och lärarna. SYFTE: Syftet var att ta reda på hur matematik/NO-lärare beskriver och resonerar kring elevers samlärande i undervisningssammanhang, på grundskolans senare år (år 7-9). METOD: Det genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av intervju som redskap för datainsamling. Det valdes sju lärare med olika bakgrund som jobbar på två olika skolor för att ta reda på deras beskrivning och resonemang om samlärande, samt planering, resultat och skillnader i matematik och NO beträffande samlärande. RESULTAT:Lärarna i undersökningen visade intresse för samlärande och menade att det leder till en bättre prestation av eleverna men de hävdade samtidigt att det finns svårigheter. Exempelvis att eleverna inte är vana vid samarbete och att det är svårt att ha kontroll över vad som lärs. De påstod vidare att eleverna lär genom samtal, diskussion och genom ”rätt språk”. Undersökningen fann ett stort gap mellan det som lärarna uppgav som positivt med samlärande och det utrymme som medvetet samlärande fick i deras undervisning. Ingen av lärarna gav anspråk på att han eller hon planerar för samlärande, utan det sker spontant. De flesta lärarna menade sammanfattningvis att alla parter, såväl lärare som elever med olika kunskapsnivåer vinner på samlärande.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är att analysera tidigare forskning kring den individuella utvecklingsplanen och vidare placera in den i ett historiskt perspektiv samt belysa hur den individuella utvecklingsplanen har anammats av skolan och se hur talet om eleven ser ut i de ifyllda formulären. För att kunna besvara vårt syfte har vi närmare studerat relationen mellan hem och skola som vuxit sig starkare under 1900-talet och nutida forskning i arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Då vi inte har funnit någon tidigare forskning av den individuella utvecklingsplanen i ett historiskt perspektiv har vi haft som avsikt att göra denna inplacering då vi ser det som en viktig grund i vår studie.</p><p>Vår studie har sin utgångspunkt i intervjuer med rektorer och i insamlade formulär som utgör både ej ifyllda och ifyllda individuella utvecklingsplaner i fyra skolområden. I studien, har vi utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv, analyserat hur olika skolor har anammat den individuella utvecklingsplanen i sin verksamhet. Vi har då funnit fyra olika diskurser i arbetet med den individuella utvecklingsplanen, dessa är en osäkerhetsdiskurs, en kontroll och elevägd diskurs, en kontrolldiskurs och till sist en målsynliggörandets diskurs. Dessa skapar olika förutsättningar för eleven i arbetet med den individuella utvecklingsplanen.</p><p>När vi gått vidare med att analysera de ifyllda formulären har vi funnit att ”i talet om eleven” utgör skolans IUP diskurs en normaliserande praktik. Det innebär att det finns en strävan efter att eleven ska hålla sig inom en viss ram, han/hon ska normaliseras. Vi har, i samtliga skolor, sett att en sådan strävan finns i IUP:ns formuleringar. Det vill säga då eleven är för blyg och tillbakadragen bör han eller hon bli mer aktiv och tvärtom.</p>