This study is based on a qualitative method where a survey based on dialogues with five teachers was conducted. These teachers teach students who came to Sweden during their teens. The teaching teachers were spoken to regarding their experiences of working with identity development. This was going to be a qualitative study whose starting point was to investigate the views of the respondents on the identity-developing work of late arrivals based on the perspectives and experiences through the dialogues. The purpose of the study is to investigate some teachers' views on identity-developing work with late arrivals and the study’s aim is based on four questions:  How do the teachers view the students' identity development in relation to their attitudes and expectations?  How do the teachers view pupils' identity development in relation to the cooperation between home and school?  How do the teachers view pupils' identity development in relation to previous experiences and languages?  How do the teachers view student identity development in relation to value and interculturality? The study will be based on Erik H Erikson's sociological perspective in the view of identity, which is based on the fact that we have an identity when we know who we are, are aware of how others view us and that this should be in line with how we look at ourselves.

J.K. Rowlings bok Harry Potter och de vises sten är en ungdomsbok som slagit igenom och fångat många barn, ungdomar och vuxna. I denna studie undersöks huvudkaraktären Harry Potters identitetsutveckling genom en didaktiskt inriktad litteraturanalys. Analysen utgår från psykologiska teorier om ungdomars identitetsutveckling, vilken kan delas in i fyra faser. De två första faserna visar sig vara de som var tydligast i Harrys identitetsutveckling. Den tredje fasen börjar att etablera sig i slutet av boken, medan Harry inte når den fjärde fasen. Genom att tillsammans med eleverna läsa boken om Harry Potter kan lärare i grundskolan stötta elever att utveckla sina identiteter. Elever skulle kunna relatera till händelser i boken som till exempel att möta nya människor som i sin tur kan bli vänner eller ovänner. De skulle också kunna lära sig att våga vara sig själva och få utveckla en större acceptans för sådant som inte tillhör normen.

Idag är Sverige ett av världens mest jämställda länder, men det finns fortfarande skillnader mellan könen, inte minst i arbetslivet. Denna studie bidrar med kunskap om kvinnors lärande och utvecklingsmöjligheter i arbetslivet. Studiens syfte är att vinna kunskap i hur kvinnor i en kvinnodominerad bransch upplever sitt lärande. Syftet har konkretiserats med hjälp av tre frågeställningar: 1. Hur betraktar medarbetarna sin yrkesroll? 2. Hur har deras identitet utvecklats under deras yrkeskarriär? 3. Vilka möjligheter och hinder ser de i denna utveckling? Studien har en kvalitativ metodansats i form av åtta semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är kvinnor inom HR-branschen som arbetar i offentliga organisationer. Intervjumaterialet analyserades sedan utifrån Etienne Wengers perspektiv Community of practice där vi avgränsade oss till komponenten identitet. Resultatet visade på att medarbetarna har ett stort engagemang för sitt yrke, vilket kan leda till att arbetsrelaterade tankar även uppkommer utanför arbetet. Det stora engagemanget för yrket är en viktig faktor för identitetsutvecklingen, en annan betydande faktor är stödet från kollegor vilket medarbetarna värdesätter högt. Medarbetarna upplever dock hinder för lärande i form av tidsbrist.

Studien har utformats från intresset av ett relativt nytt och omtalat fenomen “fear of missing out”, benämnt FoMo. Direkt översatt betyder det rädslan att missa, vilket ofta beskrivs som ett psykologiskt fenomen. Studien har en hermeneutisk ansats och syftar till att förmedla en förståelse av FoMo i relation till sociala aspekter med en socialpsykologisk utgångspunkt. Urvalet består av tio intervjudeltagare i åldern 18–32 år med erfarenhet av upplevd FoMo. Deltagarna har intervjuats om sin upplevelse av FoMo, där de fått tala fritt om fenomenet. Studiens teoretiska referensram bygger på teorier om identitetsutveckling i relation till omvärlden och individens frihet att handla utifrån en kombination av existentialism och symbolisk interaktionism. Resultatet är en tolkning av insamlad data som utformats med stöd av förförståelse, tidigare forskning och den teoretiska referensramen. FoMo handlar om en oro för framtiden. Oron grundar sig i individuella faktorer som är betydande för identitetsutveckling men även sociala faktorer som gemenskap. Att missa en social händelse i sig är inte avgörande för upplevelsen av FoMo utan snarare rädslan för att missa de erfarenheter som händelsen kan leda till. De val vi ständigt måste ta i vardagen har stor betydelse för individen och kan vara avgörande för individens existens.

Detta arbete är en kunskapsöversikt som granskar och tolkar forskning kring ett identitetsskapande för elever på grundskolan. Under arbetets gång har vi sökt forskning kring sociala strukturer som till exempel skolan. Forskningen har också innefattat styrdokumentens historia och dess formuleringar. Vi försökte förankra den forskning med vår problematisering och presentera argument som var relevanta för det identitetsskapande vi undersökte. Därefter skapade vi två frågeställningar som vi skulle ta hänsyn till; Vad visar forskning om hur religionskunskap kan främja eller hämma ett identitetsskapande för elever i den svenska grundskolan? Vad visar forskning om hur läroplanens formuleringar om identitet och värderingar påverkar den undervisning som lärarna bedriver i den svenska grundskolan? Vi har valt att undersöka dessa frågor för att vi som lärare ska kunna, på ett så bra sätt som möjligt, hantera ett pluralistiskt och mångkulturellt klassrum. Vår forskning hämtades via sökbaser som ERC, ERIC via EBSCO, ERIC via ProQuest och SwePub. Utöver det har vi även tagit del av olika författares avhandlingar, artiklar och bokkapitel. Utifrån detta stoff kunde vi se liknande mönster som var avgörande vid ett identitetsskapande för elever. Forskning visade att elever med en religiös identitet ofta tvingades till att dölja den inför sina klasskamrater för att inte bli exkluderade ur gruppen eller förlöjligade. Forskning visade även att Sverige har blivit och är mer pluralistiskt och mångreligiöst än tidigare, vilket skapar en spänning med den utveckling styrdokumenten samt läro- och kursplaner har följt. Samtidigt vill vi poängtera att forskningen inom ämnet är begränsat och behöver utökas för att presentera ett rättvist resultat. Vi valde trots detta ändå att studera och analysera ämnet eftersom vi anser att det är väsentligt för framtida lärare att ta hänsyn till de konsekvenser identitetsskapandet kan få för eleverna i klassrumssituationer.

Vi har under tidigare kurser i ämnet Svenska på Malmö Universitet fått lära oss hur läroplanen styr ämnets bärande delar. Bland annat har Malmgren i sin bok Svenskundervisning i grundskolan från 1996 beskrivit den pedagogiska praktikens förändring. Syftet med denna kunskapsöversikt är att se på vad forskning säger om innebörden av språklig variation i undervisningen för elevers språk och kunskapsutveckling ur ett identitetsperspektiv. Vi ämnar besvara detta med frågeställningen: Vilken betydelse har en språklig variation för elevers identitet- och språkutveckling i språkligt heterogena klassrum? Vi har undersökt och läst olika vetenskapliga artiklar samt forskning på Skolverkets plattform med en avgränsning på 10 år i sökfältet då vetenskap har förändrats över tid samt att en ny läroplan har implementerats, (Lgr 11). Fokuset i forskningen har varit flerspråkighet och dess innebörd i relation till ungdomar samt olika stöttande undervisningsmetoder och arbetssätt i skolan. Resultat ur forskningen visar på att begreppet flerspråkighet blir antonymen till Sveriges tidigare dominerande enspråkighetsnorm och att flerspråkighet numera dominerar i skolan (Skolverket, 2012). Detta menas berika vårt samhälle på olika vis genom att flerspråkigheten ses som en resurs i skolans språkligt heterogena klassrum med möjligheten för alla elever att utveckla sina språkliga kunskaper oberoende av sitt förstaspråk. Att låta elever få utveckla hela sin språkliga repertoar i skolan med användandet av alla sina språkliga resurser är viktigt då det påverkar elevernas identitetsutveckling samt vidare möjlighet för en framgångsrik kunskapsutveckling. Skolverket belyser även med flera forskningsartiklar hur begreppet bör ses som en resurs i skolan då språk är individens viktigaste verktyg för lärande (Skolverket, 2012). Slutsatsen av resultatet är att lärarens närvaro, inställning och attityd till elevernas flerspråkighet påverkar den språkliga variationen i klassrummet samt språket hos eleverna. Eleverna är även medvetna om att de anpassar språket utifrån klassrumssituationoch utformning av undervisning. / <p>Presentation skedde via Zoom i Lund (hemort) under rådande pandemi.</p>

Syftet med arbetet är att belysa pedagogernas syn på modersmålsundervisning och modersmålspersonals betydelse i de utvalda tvåspråkiga klasserna från två olika skolor. Jag vill även belysa pedagogernas arbetssätt när det gäller att utveckla flerspråkiga barns språk och identitet i den tvåspråkiga klassen. Den empiriska undersökningen syftar till att besvara dessa frågeställningar. Jag använde mig av en kvalitativ metod i form av åtta strukturerade intervjuer. De intervjuade personerna är fem modersmålslärare och tre svenskklasslärare. En av de fem modersmålslärarna arbetar också som specialpedagog. I resultatet har jag kommit fram till att alla pedagogerna är medvetna om modersmålsundervisning och modersmålspersonals betydelse för flerspråkiga barns språk och identitet i den tvåspråkiga klassen utom en lärare som har ett avvikande perspektiv. Alla pedagoger anser att barnen tillgodogör sig tvåspråkig undervisning både i språk- och i identitetsutveckling. Däremot anser de flesta pedagogerna att tvåspråkig undervisning inte passar de barn som har läs- och skrivsvårigheter, störningar och dyslexi, eftersom verksamheten då blir ännu svårare för dem än den vanliga undervisningen. Pedagogerna i de två grundskolorna använder sig av ett likartat arbetssätt som utvecklar barns språk och identitet, fast de arbetar mer med att utveckla elevernas språk än deras identitet. De utvecklar barns språk och identitet genom olika sätt som exempelvis skönlitteratur, högläsning, dator, media, musik och sång. Dock använder de sig mest av skönlitteratur och sagor i sin verksamhet.

The aim of this research compilation is to seek further understanding of how translanguaging can be used as a method to assist students learning in Swedish elementary schools. In order to gain understanding I have read and thematically analyzed ten different research studies, eight of them set in a Swedish context, and two international studies from Canada and the Netherlands. Together these studies show a number of possibilities that can be seen and then implemented when using translanguaging and describe some of the challenges both teachers and pupils face. They also identify an array of translanguaging classroom practices that are used. The results show that translanguaging as a practice can work in both organized lesson plans and with a more spontaneous approach. The use of translanguaging seems to be beneficial for both language learning and knowledge development, as it draws on and connects to the pupils´ antecedent knowledge and experiences.  At the same time some teachers are hesitant to adhere to a translanguaging approach, finding it a challenge to dare using languages unknown to themselves, or to organize activities in a classroom wherein many languages are spoken. Even some students find it hard to get used to a multiple language approach, though most, teachers, students and parents, are positive to translanguaging. This research compilation also reveals some areas where additional studies would contribute to an even deeper understanding of how translanguaging as a practice can be further developed and used in order to assist the learning and language development of elementary school students.

I denna studie analyseras individernas uttryck för identitetsutveckling bland personer med utländsk bakgrund. För att genomföra studien används kvalitativa intervjuer med sju informanter, vilka samtliga har en utländsk bakgrund. Av dessa är fyra informanter män och tre är kvinnor. Efter genomförandet av intervjuerna genomfördes en tematisk analys av transkriberingarna för att undersöka hur de uttryckte sin identitetsutveckling. Genom analysen konstateras att samtliga informanter uttryckte en form av "mellanförskap" i sin identitetsutveckling. Denna analys ger en tydlig och omfattande bild av hur informanternas identitetsutveckling har formats samt vilka faktorer som har påverkat denna process. Bland de bidragande faktorerna återfinns anpassningsutmaningar, språkliga aspekter, kulturella influenser, religiösa värderingar och liknande faktorer.

Denna studie syftar till att visa hur elever med ett annat modersmål än svenska upplever och deltar i modersmålsundervisningen, samt hur elevernas egna upplevelser av hur erfarenheter i modersmålsundervisningen påverkar deras identitetsutveckling och prestationer i svenskämnet. En kvalitativ metod har använts för att samla in data, bestående av semistrukturerade intervjuer med elever i årskurs 9 på högstadiet som deltar i modersmåls- och svenskundervisning. Studien fokuserar specifikt på svenskämnet och inte på svenska som andraspråk. Tidigare forskning har visat att både modersmål och modersmålsundervisningen spelar en väsentlig roll i att stärka flerspråkiga elevers skolresultat och identitetsutveckling. Dessa studier understryker vikten av att bevara och utveckla elevernas förstaspråk i skolan, vilket bidrar till förbättrad förståelse och kompetens i andraspråket samt stärker deras kulturella och personliga identitet. Forskningen pekar även på att negativa attityder från samhället och skolmiljön kan motverka dessa fördelar genom att minska elevernas motivation och deltagande i modersmålsundervisningen. Resultaten från studien visar att eleverna värderar sina modersmål och modersmålsundervisningen högt då de anser att dessa stärker deras språkfärdigheter och identitet, samt bidrar till en ökad personlig tillhörighet. Trots många positiva aspekter stöter eleverna på faktorer såsom schemakonflikter, trötthet efter skoldagen och negativa attityder från omgivningen, vilket påverkar deras motivation att delta i undervisningen. Eleverna uttrycker dock att deras känslomässiga band och anknytning till modersmålet är starkare än effekten av dessa hinder, vilket understryker modersmålets betydelse för deras identitetsutveckling. Denna studie framhäver modersmålets centrala roll i att främja språkutvecklingen i svenska. Resultaten visar även att modersmålet inte bara stödjer förbättrad resultat i skolan utan också väsentligt bidrar till att stärka elevernas identitet, vilket framhävs i teorier om språkets roll för personlig och kulturell identitetsutveckling.