Hjärta och lever är vitala organ och när de inte fungerar blir konsekvenserna förödande. Under 2013 genomfördes 55 hjärttransplantationer och 161 levertransplantationer i Sverige. Transplantation är en lång och svår process som generellt leder till förbättrad livskvalitet. Patienten går från att ha varit nära döden till att få en ny chans till livet. Det är en stor omställning som kan vara svår att förstå och hantera. Syftet var att beskriva patienters existentiella upplevelser efter en lever- eller hjärttransplantation. En litteraturöversikt gjordes där totalt 10 kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultatet visar tre huvudteman. Det första temat var Det nya livet som visar hur patienten genomgår en känslomässig berg-och-dalbana när de försöker finna sitt nya jag i livet. Det andra temat benämns som Paradoxala känslor där tacksamhet blandat med skuld är centralt. Den andliga dimensionens betydelse är det sista temat där patienten vänder sig till högre makter för att klara av sin livssituation. Diskussionen tar upp huvudfynden från resultatet samt sjuksköterskans roll i patientens helandeprocess. Slutsatserna som dras är att patientens upplevelser är unika och att vårdpersonalen behöver mer utbildning i existentiella frågor för att bättre kunna bemöta patienten.

Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom med såväl fysisk, psykisk och existentiell påverkan på individen. Sjukdomen kan ge fysiska symtom såsom spasticitet, blås- och tarmdysfunktion, kronisk smärta och nedsatt gångförmåga. Även osynliga symtom kan upplevas som exempelvis trötthet. Nuvarande behandlingsriktlinjer fokuserar främst på de fysiska symtomen och den farmakologiska behandlingen. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patientens upplevelser av MS. Litteraturstudien är en sammanställning av kvalitativ forskning som grundas i nio empiriska studier. Dessa nio artiklar har analyserats och resulterar i ett resultat med fyra huvudteman; förändrad identitet, relationer, oro för framtiden och ljuset i mörkret. Resultatet visar att sjukdomen inte enbart ger fysiska symtom utan även medför djupare existentiella frågeställningar. Litteraturstudien kan bidra till bredare förståelse hos sjuksköterskan för patientens upplevelser och underlätta vårdandet utifrån livsvärlden.

När hjärttransplantation blir aktuell föreligger svår hjärtsjukdom och om en transplantation inte genomförs leder det till att patienten dör. Organet vid en hjärtdonation tas från en avliden donator. Många patienter frågar sig innan transplantationen hur de kommer att påverkas då de tagit emot ett hjärta. Rädslan för detta väger dock inte upp känslan av att de vill överleva. Patienterna väljer således livet. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hjärttransplanterade patienters upplevelse av att leva med en annan persons hjärta. Detta skall göras genom en analys av kvalitativa artiklar enligt Fribergs (2012) ”att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning” då motivet är att belysa patienters upplevelser. Resultatet är uppdelat i huvudtema, teman och underteman ”Existentiella frågor” rör patientens existens, ”Att känna livskraft” handlar om patientens positiva känslor och ”Att genomgå prövning” berör patientens negativa tankar. Hela resultatet genomsyras med en stor ambivalens. Patienterna känner glädje över att vara vid liv, men skuld över att någon avlidit för att de ska få ett nytt hjärta. För att bli av med skuldkänslorna försöker patienterna ge tillbaka vad som givits dem eller så försöker de låta bli att tänka på donatorn. I diskussionen tas patienternas upplevelser upp, bundna till annan litteratur, samt författarnas tankar. Sammanfattningsvis behöver fler studier påvisa hur patienterna efter en hjärttransplantation ska få hjälp. Sjuksköterskan behöver finnas som stöd och råd för patienterna samt visa sig närvarande och mottagliga för tankar och känslor. / Program: Sjuksköterskeutbildning

No description available.

Ungefär 2300 barn och ungdomar uppsöker akutmottagningar i Sverige på grund av en brännskada varje år.  En svår brännskada är ofta komplicerad, kan upplevas traumatisk och få följder senare i barn och ungdomars liv relaterat till en förändrad kropp och lidande. Svåra brännskador behandlas huvudsakligen på två specialistsjukhus i Sverige men brännskadepatienter träffar även allmänsjuksköterskor på akutmottagning eller vårdavdelning. Därmed är syftet med studien att belysa barn och ungdomars upplevelse av att leva med en svår brännskada genom en litteraturstudie och sammanställning av tidigare forskning. Detta för att öka kunskapen om vård vid brännskador men även barn och ungdomars upplevelser och erfarenheter av en svår brännskada. Resultatet visar att barn och ungdomar ofta möter existentiella frågor och söker en mening med traumat och ett nytt sammanhang. Den förändrade kroppen och smärtan gör att barn och ungdomar kan känna sig begränsade i det nya livet. Att vara ute bland människor upplevs ibland som skrämmande, samtidigt som en gemenskap är viktig, och en ny medvetenhet kring den skadade kroppen skapas. Sjuksköterskan kan genom att vårda patienten med ett helhetsperspektiv förbättra upplevelsen av vården i det akuta skedet och även vid senare vårdtillfällen. Att visa öppenhet för existentiella frågor och hur barn och ungdomar upplever traumat kan hjälpa dem att skapa en ny identitet, en ny mening och ett nytt sammanhang.

Studien har utformats från intresset av ett relativt nytt och omtalat fenomen “fear of missing out”, benämnt FoMo. Direkt översatt betyder det rädslan att missa, vilket ofta beskrivs som ett psykologiskt fenomen. Studien har en hermeneutisk ansats och syftar till att förmedla en förståelse av FoMo i relation till sociala aspekter med en socialpsykologisk utgångspunkt. Urvalet består av tio intervjudeltagare i åldern 18–32 år med erfarenhet av upplevd FoMo. Deltagarna har intervjuats om sin upplevelse av FoMo, där de fått tala fritt om fenomenet. Studiens teoretiska referensram bygger på teorier om identitetsutveckling i relation till omvärlden och individens frihet att handla utifrån en kombination av existentialism och symbolisk interaktionism. Resultatet är en tolkning av insamlad data som utformats med stöd av förförståelse, tidigare forskning och den teoretiska referensramen. FoMo handlar om en oro för framtiden. Oron grundar sig i individuella faktorer som är betydande för identitetsutveckling men även sociala faktorer som gemenskap. Att missa en social händelse i sig är inte avgörande för upplevelsen av FoMo utan snarare rädslan för att missa de erfarenheter som händelsen kan leda till. De val vi ständigt måste ta i vardagen har stor betydelse för individen och kan vara avgörande för individens existens.

Syftet med studien är att genom intervjuer med lesbiska kvinnor belysa deras förhållningssätt till att vara öppen med sin sexuella läggning inom idrotten. Ansatsen är att undersöka vad som påverkar lesbiska kvinnor att vara öppna och om idrotten är en särskilt accepterande miljö för lesbiska. Fem öppet lesbiska kvinnor, som antingen spelar eller har spelat fotboll eller innebandy, har intervjuats. Som referenser används tidigare studier om homosexuella kvinnor och lesbisk existens, både inom och utanför idrotten. De teoretiska analysverktygen har varit Erving Goffmans resonemang kring stigma och hur stigmatiserade individer förhåller sig till sitt utanförskap. Men också Adrienne Rich, Monique Wittig och Judith Butlers idéer kring tvingande heterosexualitet och heteronormativitetsbegreppet som kom därur. Intervjupersonerna är medvetna om att det finns fördomar om lesbiska. De har inte upplevt några personliga angrepp men har alla exempel på generella kränkningar som kan förekomma. Trots detta upplever de trygghet och bekvämlighet inom idrotten när det finns flera lesbiska där. Inom lagidrotten är folk oftast vana vid lesbiska och det blir ingen stor uppståndelse kring individers sexuella läggning. / The purpose of this essay is to examine lesbian women’s experience of being open with their sexual orientation in sport, through interviews with lesbian women. The aim is to investigate what it is that influence lesbian women to be out and if sports are a particular accepting environment for lesbians. Five open lesbian women, who either play or has played football or floorball, have been interviewed. References that have been used are previous studies about homosexual women and lesbian existence, both within and outside sports. The theoretical analysis tools have been Erving Goffmans’ reasoning about stigma and how stigmatised individuals handle their situation. But also Adrienne Rich, Monique Wittig and Judith Butlers’ ideas revolving compulsory heterosexuality, and the heteronormativity concept that emerged from this. The informants are aware of the existence of prejudices about lesbians. They have never experienced any personal attacks but they all have examples of general insults that might occur. Despite this they experience security and comfort within sports when there are other lesbians present. Within team sports people are generally used to lesbian women and it causes no grand excitement around the women’s sexual orientation.

Antagandet om fortsatt drift utgör den grundläggande princip som skall tillämpas då företag värderar sina tillgångar. Om det föreligger osäkerhetsfaktorer beträffande företagets förmåga att fortleva under en överskådlig framtid ger däremot inte värderingen en rättvisande bild och skall därför frångås. Vidare skall revisorn, som en del i granskningen, beakta företagets fortsatta levnadsförmåga och vid tvivel om den framtida existensen skall en anmärkning göras i revisionsberättelsen. I och med att det är en förutsägelse om framtiden är det dock ett av de svåraste ställningstaganden en revisor måste göra. Tidigare studier indikerar på att företag, trots tilldelad going-concern varning (GC-varning), fortlever i cirka 90 procent av fallen. Bland de resterande tio procenten, som torde utgöra korrekta bedömningar, finns det dessutom forskare som hävdar att varningen fungerar självförverkligande och påskyndar, eller rent av orsakar konkursen. Andra forskare redovisar emellertid belägg för att en självuppfyllande profetia inte alls existerar. Bristande empiriskt material finns dock rörande det faktum att det skulle vara företagsspecifikt huruvida GC-varningen tenderar att utfalla. Aktuell studie ämnar ge ett bidrag till denna kunskapslucka genom att undersöka, och således erhålla kunskap om, faktorer som påverkar ett företags levnadstillstånd efter tilldelad GC-varning. Sammankopplade resultat från tidigare studier indikerar på att ålder, kapitalstruktur, bolagsstruktur, nettoomsättningsstorlek samt storlek på reviderande byrå kan antas vara påverkande faktorer. Genom statistisk hypotesprövning, baserad på data från företagens årsredovisningar, undersöktes korrelationen mellan dessa faktorer och levnadsstatus. Urvalet bestod av aktiebolag som sin enda eller allvarligaste anmärkning erhållit en GC-varning för första gången 2012. Efter viss bortsållning kom 188 bolag att utgöra studiens urval. Resultaten påvisade att de bolag, inkluderade i aktuell studie, som fortlevde var äldre, hade lägre total skuldandel, tillhörde en koncern samt blev granskade av en större revisionsbyrå 2012. I motsats till vad hypotesen predikterade hade de också högre räntebärande skuldandel. Avseende nettoomsättningens storlek uppvisades ingen nämnvärd skillnad mellan grupperna. I många fall var emellertid differenserna för små, med hänsyn till den stora variation som förelåg, för att med statistisk säkerhet fastställa skillnaderna. Den enda slutsats som kan generaliseras är att koncernbolag med högre räntebärande skuldandel fortlever i större utsträckning. / The accounting is prepared with the assumption that the companies will continue as a going concern. However, the principle will be waived if the assumption is unwarranted. The auditor will, as part of the examination, consider the companies' living ability. If the auditor is in doubt about the companies' going concern, they are obligated to report it in the audit report. Due to the fact it is an assessment about future events, it is one of the most difficult parts for an auditor to consider. Recent research indicates that 90 percent of the companies receiving a going concern-warning (GCW) do not subsequently fail. Among the remaining ten percent, which should compose correct judgements, some researchers claim that the warning is self-fulfilling and accelerates or even causes the bankruptcy. On the other hand, there are also researchers who report that no such self-fulfilling prophecy exists. Limited empirical material exists concerning the fact that it may be specific for each company whether it survives or ceases after receiving a GCW, a gap that this paper aims to fill. The aim will be met by investigating, and thus obtain knowledge about, factors that affect a company's state of living after receiving a GCW. Merged results from recent research indicate that age, capital structure, company structure, net sales and size of the auditing firm are influencing factors. By statistical hypothesis testing, based on data from the companies' annual reports, the correlation between these factors and life status was investigated. The sample consisted of limited companies which, as its only or most serious remark, received a GCW for the first time in 2012. After some screening, 188 companies were left to constitute the sample of the study. The obtained results were that the companies which continued as a going concern, were older, had lower debt to total asset ratio, belonged to a concern and were audited by a big audit firm in 2012. Opposite to predicted hypotheses, they also had higher interest-bearing debt to total asset ratio. No difference of matter was discerned regarding net sales. However, in many cases the differences were too small to statistically prove the differences, given the large variation which existed. The only conclusion that can be generalized is that group companies with higher interest-bearing debt to total asset ratio continue as a going concern to a greater extent.

Ett hjärtstopp innebär att hjärtat stannar och cirkulationen upphör, vilket gör att kroppens organ inte längre får det syre som krävs. Ett hjärtstopp innebär att det har uppstått ett elektriskt kaos i hjärtat, vilket i längden kan leda till en asystoli och personen avlider. Hjärt- och lungräddning är det viktigaste räddningsmomentet och ska påbörjas så tidigt som möjligt för att den drabbades överlevnadschanser skall öka. Allt fler överlever ett hjärtstopp idag och det finns sparsamt med forskning kring hur överlevande erfar livet efter hjärtstoppet. Syftet med studien är att belysa hur livet erfars hos de som överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Den metod som valdes för studien är litteraturöversikt, där både kvalitativ och kvantitativ forskning analyserats. Resultatet visade att många överlevande drabbades av olika former av kroppsliga och kognitiva begränsningar, till exempel trötthet, koncentrationssvårigheter, sämre läsförståelse och nedsatt minne. Händelsen innebar ett existentiellt ifrågasättande och överlevande kunde uppleva en förlust av mening med livet samt att inte längre se sig själv i ett sammanhang. Den traumatiska händelsen kunde få överlevande att inte känna igen sig själv, upplevelser som förlust av identitet och en strävan efter att få tillbaka det gamla livet. Hjärtstoppet fick överlevande att ändra livsstil och värdesätta livet på nytt. Familjen och vännerna prioriterades och mer tid ägnades åt dem. Studiens resultat tydliggör vikten av ett livsvärldsorienterat förhållningssätt hos sjuksköterskan vid mötet med dessa patienter.

Palliativ vård syftar till att möta dimensionerna kropp, själ och ande/existens hos patienter i palliativt skede och att lindra det lidande som kan uppkomma inom dimensionerna. Tidigare forskning visar att den andliga/existentiella dimensionen hos patienten är svårare att som vårdare möta än de kroppsliga och själsliga dimensionerna. De existentiella behoven hos patienter i palliativt skede riskerar därför att inte bli tillgodosedda. Sjuksköterskor och undersköterskor är de vårdare som oftast arbetar nära denna patientgrupp. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur sjuksköterskor och undersköterskor upplever att vårda den existentiella dimensionen hos vuxna patienter i palliativt skede. Uppsatsen är en litteraturöversikt som baseras på 13 vetenskapliga artiklar som är analyserade efter Fribergs analysmodell. I vårt resultat presenteras de kategorier och underkategorier som har identifierats efter analys av litteraturen (se tabell 3). Huvudkategorier är; känslor inför att möta det existentiella, ett berikande arbete, en känsla av otillräcklighet och upplevelsen av ansvar. Resultatet visar att upplevelsen av att vårda den existentiella dimensionen kan vara både negativ och positiv. Faktorer som kan påverka upplevelsen är den egna kompetensen, vem som bär ansvaret för den existentiella vården, samt kulturella och religiösa skillnader mellan vårdare och patient. I diskussionen belyses att sjuksköterskor och undersköterskor riskerar att få psykosocial ohälsa av att ge existentiell vård om det inte finns förutsättningar för kompetensutveckling och stöd, samt förmåga att sätta gränser. Ytterligare aspekter som diskuteras är hur kulturen påverkar synen på existentiell vård och sjuksköterskans roll och ansvar att vårda den existentiella dimensionen hos patienter i palliativt skede i relation till hållbar utveckling.