I Sverige drabbas ungefär 27 personer av hjärtstopp varje dag i och utanför sjukhus. Det är alltså ca 10 000 människor varje år som får plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Det är av största vikt att behandling påbörjas så fort som möjligt för att öka chanserna för överlevnad. Det är svårt att förutsäga vilka som kommer drabbas av hjärtstopp. Eftersom sjuksköterskan i sitt yrke kan träffa på dessa patienter, oavsett arbetsplats, är det en fördel att veta hur hjärtstoppet påverkat patienten. För att kunna ge det stöd som behövs. Syftet med arbetet var att undersöka hur personer som överlevt ett hjärtstopp upplever sin livssituation. En litteraturöversikt användes som metod. Litteratursökningen resulterade i nio vetenskapliga artiklar varav fem var kvalitativa och fyra kvantitativa studier. Samtliga artiklar granskades för att svara på forskningsfrågan. Ur analysen framkom tre huvudteman från de kvalitativa studierna och ur kvantitativa studierna framkom två huvudteman. Resultatet visar att livskaliten påverkas hos de personer som överlevt hjärtstopp. Det framkom förändringar i psykiska och fysiska aspekter men även existentiella. Huvudfynd ur de kvantitativa artiklarna var även dessa relaterade till psykiska och fysiska förändringar. Slutsatsen är att kunskap som gäller patientens upplevelse av sin vardag efter ett hjärtstopp är viktig. En individanpassad vård utgående från ett livsvärldsperspektiv bör vara utgångspunkt för sjuksköterskors vårdande för denna patientgrupp.

No description available.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 15000 personer i Sverige av plötsligt oväntat hjärtstopp, av dem överlever cirka 1200. Forskning har visat att andelen som överlever ett hjärtstopp ökar och därmed finns ett ökat behov av att förbättra kunskapen om hur livet påverkas för personer som överlevt. Studier har visat att överlevare drabbas av minnessvårigheter, ångest, brist på energi och nedsatt fysisk funktion. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers erfarenheter av livet efter ett hjärtstillestånd. Metod: Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo. Åtta kvalitativa studier valdes ut och analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att personerna upplever känslomässiga svårigheter och att de lever med begränsningar. De upplever förändringar i det sociala livet, existentiella frågor uppkommer och de får en ny syn på livet. Konklusion: Livet efter ett hjärtstopp innebär fysiska, psykiska och existentiella utmaningar. För att sjuksköterskan ska kunna möta personen utifrån sina unika förutsättningar och behov behöver hen ha förståelse för vad personen upplever. Genom samtal kring upplevelserna kan sjuksköterskan stötta och hjälpa personen att bearbeta sina känslor och återfå sitt sammanhang.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar som bland annat innefattar hjärtstopp är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, fler överlever och kan räddas med hjälp av HLR. En förutsättning för att överleva ett hjärtstopp är att snabbt få adekvat vård. Sjuksköterskan har genom sin profession ett omvårdnadsansvar, därför är det viktigt att ha förståelse för hur personer upplever tiden efter ett hjärtstopp och anpassar bemötande samt omhändertagandet efter det. Syfte: Att beskriva personers upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En beskrivande litteraturstudie med tematisk dataanalysmetod. Resultatet grundar sig på 13 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Huvudresultat: Överlevarna upplevde uppvaknandet och minnesluckorna efter hjärtstoppet som ett tomrum. De kände sig sårbara och saknade känslan av sammanhang. Hjärtstoppet ledde till att personerna upplevde en osäkerhet kring sin kropp och dess begränsningar. Överlevare upplevde fysiska och psykiska utmaningar. Personerna upplevde en längtan efter att återgå till vardagen och kände ett behov av att hitta en mening med det som hänt för att återfå sitt välbefinnande. Hjärtstoppet väckte existentiella funderingar och personerna upplevde hjärtstoppet som en vändpunkt och att de hade fått en andra chans. Slutsats: Överlevarna upplevde att deras liv påverkas utifrån flera aspekter, både fysiskt, psykiskt, emotionellt och existentiellt. Personerna hade en längtan att återgå till sitt tidigare liv och hitta en mening med det som hänt. Denna kunskap kan hjälpa sjuksköterskan i sitt kliniska arbete, genom att förståelsen bidrar till ett bättre bemötande och individen kan därför få bästa möjliga omvårdnad.

Bakgrund: Hjärtstopp sker oftast i hemmet och oavsett orsak till hjärtstoppet är det viktigt att påbörja hjärt- och lungräddning. Chanserna till överlevnad ökar markant om detta påbörjas tidigt. Genom att arbeta personcentrerat främjas hälsa för den drabbade och närstående.Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av livet efter hjärtstopp.Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar där analysmetoden följde Fribergs (2017) trestegsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; En omtumlande första tid med behov av stöd, Att förhålla sig till förändrade roller och relationer, En ständig jakt på kroppslig och mental kontroll, Att överleva döden och En kamp för att återgå till ett normalt liv.Diskussion: Metoden diskuteras utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. Följande tre fynd lyfts fram; Behovet av kontroll för att uppnå välbefinnande, Omgivningens betydelse för att kunna gå vidare och Andlighet som hjälpmedel. Fynden diskuteras utifrån transitionsteorin utarbetad av Meleis (2010). Genom att ha ett helhetsperspektiv och arbeta med omvårdnad på ett familjefokuserat sätt kan sjukvårdspersonal främja hälsa. Litteraturöversikten kan vara av betydelse för alla som möter drabbade och närstående efter en traumatisk händelse, såsom hjärtstopp.

Hjärtstopp är ett tillstånd som årligen drabbar cirka 10 000 personer i Sverige. Idag överlever allt fler vilket innebär att sjuksköterskan har en viktig roll i vårdandet av den drabbade. Sjuksköterskan kan utifrån sin profession förmedla trygghet och hjälpa patienten att finna ett välbefinnande. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av livet efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Denna studie består utav åtta kvalitativa artiklar som svarar an på syftet. Metoden utgår ifrån Fribergs modell för litteraturöversikt. Resultatet visar att ett hjärtstopp medför kognitiva, psykiska och fysiska förändringar samt existentiella tankar. Hjärtstoppet har lett till livsstilsförändringar och omprioriteringar i livet hos de drabbade. I resultatet belyses vikten av tydlig information från sjukvårdspersonal samt otryggheten som uppstod vid en bristande känsla av sammanhang. I diskussionen problematiseras de tankar och känslor som hjärtstoppet medfört hos deltagarna samt vikten av en bra vårdrelation och kontinuerlig vårdkontakt. Reflektioner fördes kring sjuksköterskans betydande roll i återhämtningen hos de drabbade efter händelsen. Sjuksköterskan har som ansvar att främja hälsa och lindra lidande vilket utifrån ett patientperspektiv blir effektivt och utifrån patientens livsvärld kan sjuksköterskan tillgodose varje patients enskilda behov.

Bakgrund: Uppskattningsvis drabbas 8000 människor årligen av hjärtstopp i Sverige. Antalet som räddas till livet har ökat. Hälsan och livskvaliteten tycks vara relativt god men varierar kraftigt bland överlevarna. Eftersom kunskapen om hälsa är baserat på kvantitativa studier, kan vi inte säkert säga om eventuella hälsoproblem beror på hjärtstoppet och de problem som rapporteras har betydelse för överlevarna. En sammanställning av kvalitativa studier som undersökt upplevelser av hälsan skulle kunna bidra med betydelsefull kunskap för att förbättra vården efter hjärtstoppet. Syfte: Syftet är att belysa patienters upplevelser av hälsa efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En systematisk litteraturstudie som baseras på åtta kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen identifierade tre teman: 1)     Upplevelse av den fysiska hälsan med subteman fysiska förändringar och kognitiva förändringar. 2)     Upplevelse av den psykiska hälsan med subteman förändrande känslor och en andra chans. 3)     Upplevelse av hälso-sjukvården Slutsats: Denna studie är sammanställd utifrån tidigare kvalitativ forskning som studerat upplevelser av hälsa hos patienter som överlevt hjärtstopp. Resultatet visar att patienterna upplever olika fysiska och psykiska hälsoproblem som även påverkar deras sociala hälsa. Patienterna upplever också tydliga brister när det gäller hälso-sjukvårdens information och stöd. Vid uppföljning av patienter som överlevt ett hjärtstopp har sjuksköterskan en viktig roll i identifiera hälsoproblem samt att stödja överlevarna i att återfå sin hälsa.

Bakgrund: År 2017 drabbades 7995 personer av hjärtstopp på och utanför sjukhus i Sverige där hjärt-lungräddning (HLR) påbörjades och 1444 personer räddades till livet. Vid ett hjärtstopp förlorar den drabbade medvetandet och saknar livstecken, den vanligaste anledningen är kranskärlssjukdomar. För att undvika bestående hjärnskador behöver hjärtats normala rytm återställas inom några minuter och ett snabbt insättande av åtgärder enligt “kedjan som räddar liv” är av stor betydelse. Hälsa och livskvalitet efter ett hjärtstopp har bedömts vara likvärdig med populationsdata vilket dock skulle kunna bero på brister i de mätinstrument som använts. Även riktlinjer och uppföljning efter ett hjärtstopp har visats vara bristande. Syfte: Syftet var att utforska patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: Tre övergripande teman identifierades: Medvetenhet om en förändrad kropp, Existentiella funderingar och Behov av stöd och kommunikation. Slutsats: Resultatet i studien visade på att tydliga problem och olika former av känslomässig påverkan kunde uppstå efter ett hjärtstopp. Kroppen kunde upplevas förändrad med förlorade kroppsfunktioner och ångest. Patienterna sökte efter mening och sammanhang i det förändrade livet och de kunde värdera livet på ett annat sätt. Hos vissa patienter fanns en brist i stöd från sjukvården vilket kunde ge känslor av ensamhet.

No description available.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år omkring 10 000 människor av ett hjärtstopp, det är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. År 2016 överlevde 1317 människor ett plötsligt hjärtstopp. Att överleva ett hjärtstopp kan medföra komplikationer som påverkar patientens liv på olika sätt i flera år efter händelsen. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av livet efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Metod: Den litteraturbaserade studien utgår från Friberg (2012b) och är baserad på åtta inkluderade vetenskapliga artiklar, varav sju är kvalitativa och en mixad metod. Artiklarna identifierades i databaserna Cinahl och PsycINFO. Kvalitetsgranskning av artiklarna utfördes med hjälp av en granskningsmall av Carlsson och Eiman och analyserades med inspiration av Friberg (2012a). Resultat: Fyra kategorier framkom: återgång till livet, en förändrad kropp, att pendla mellan tacksamhet och sårbarhet samt sökandet efter mening och sammanhang. Slutsats: Det är väsentligt att sjuksköterskan stärker sin insikt i patienters individuella upplevelse av livet efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp, då patienter är i behov av individuellt utformade omvårdnadsåtgärder.