Bakgrund: I Sverige drabbas varje år omkring 10 000 människor av ett hjärtstopp, det är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. År 2016 överlevde 1317 människor ett plötsligt hjärtstopp. Att överleva ett hjärtstopp kan medföra komplikationer som påverkar patientens liv på olika sätt i flera år efter händelsen. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av livet efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Metod: Den litteraturbaserade studien utgår från Friberg (2012b) och är baserad på åtta inkluderade vetenskapliga artiklar, varav sju är kvalitativa och en mixad metod. Artiklarna identifierades i databaserna Cinahl och PsycINFO. Kvalitetsgranskning av artiklarna utfördes med hjälp av en granskningsmall av Carlsson och Eiman och analyserades med inspiration av Friberg (2012a). Resultat: Fyra kategorier framkom: återgång till livet, en förändrad kropp, att pendla mellan tacksamhet och sårbarhet samt sökandet efter mening och sammanhang. Slutsats: Det är väsentligt att sjuksköterskan stärker sin insikt i patienters individuella upplevelse av livet efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp, då patienter är i behov av individuellt utformade omvårdnadsåtgärder.

Bakgrund: Ett hjärtstopp kommer plötsligt och kan inträffa vart som helst, när som helst. Tiden är viktig och behandling med hjärt - och lungräddning (HLR) behöver snabbt påbörjas för att öka chansen för överlevnad. Personer som överlevt ett hjärtstopp upplever ofta att de befinner sig i en kris då livet tagit en tvärvändning. Sjuksköterskan har för överlevaren en ansvarande roll och ska bidra med personcentrerade omvårdnadsåtgärder för att bibehålla personens välbefinnande.  Syfte: Beskriva personers upplevelser av att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp.   Metod: Den allmänna litteraturöversikten har grundats på kvalitativ forskning och har haft en induktiv ansats. Arbetet har baserats på tio vetenskapliga artiklar som har analyserats med hjälp av Fribergs analysmodell.   Resultat: Den allmänna litteraturöversikten har ett genomgående tema vilket var upplevelsen av en ny vardag. Utöver det resulterade analysen i tre huvudkategorier, att känna tacksamhet och trygghet, att uppleva stöd samt att uppleva att synen på omvärlden förändras. Kategorin att uppleva stöd har två subkategorier, att uppleva stöd från hälso- och sjukvården samt att uppleva hur relationen till vänner och familj förändras.  Kategorin att uppleva att synen på omvärlden förändras har två subkategorier, att vakna upp i ett kaos och att se framtiden på ett nytt sätt. Slutsats: Den allmänna litteraturöversiktens resultat påvisade att flera överlevare upplever utmaningar i den nya vardagen. Eftersom många överlevare upplevde händelsen som livsomvälvande var det utmanande att adaptera till livet efteråt. Det är tydligt att det finns bristande kunskaper bland sjuksköterskor kring hjärtstoppsöverlevares upplevelser. Bristerna kan visas kring den personcentrerade vården då överlevare bekräftar att de inte känner sig sedda. Genom personcentrerad omvårdnad kan sjuksköterskan hjälpa individen att adaptera till den nya vardagen.

Bakgrund: 2019 drabbades 8804 individer av plötsligt hjärtstopp på och utanför sjukhus i Sverige, av dessa är det 1532 som överlever. Idag är det allt fler som överlever hjärtstopp tack vare ökat antal utbildningar inom både sjukvården och i samhället, men även tack vare tillgången till fler hjärtstartare. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie i enlighet med Kristenssons beskrivning. Metoden baserades på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna identifierades i de två vetenskapliga databaserna CINAHL och PubMed och är granskade enligt Carlsson och Eimans granskningsmall. Analysen är inspirerad av Kristenssons integrerade analys. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: Livet med förändrad kropp, Psykiska och emotionella erfarenheter, Tacksamhet till livet, Betydelsen av stöd och information för återhämtningen och Hitta tillbaka till livet. Slutsats: Det finns brister inom vården och det krävs mer kunskap och utveckling med fokus på patienters erfarenheter efter hjärtstoppet. Mer kunskap inom området innebär att stödet kan förbättras, vilket kan bidra till att patienter erfar en bättre återhämtning och ökad livskvalitet.

I Sverige drabbas årligen cirka 15000 personer av plötsligt hjärtstopp och är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Chansen att överleva ett hjärtstopp minskar med tio procent för varje minut som går. Det är därför av största vikt att omgivningen kan larma ambulans och påbörja hjärt- och lungräddning så snabbt som möjligt. Att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp kan vara en traumatisk upplevelse och vem som helst kan drabbas. Syftet var att belysa upplevelsen av att ha drabbats av ett plötsligt hjärtstopp. Som metod valdes en litteraturöversikt som innefattar 15 vetenskapliga artiklar. Varav sex med kvalitativ design och nio med kvantitativ design. Artiklarna togs fram ur databaserna PubMed och CINAHL. Sökord som användes var cardiac arrest, heart arrest, out-of-hostpital cardiac arrest, out-of-hospital heart arrest, experience, quality of life, to survive, life experience, coherence, sudden cardiac death, cognition disorders and survival life. Inkluderade artiklar är publicerade från år 2005 till 2015. Resultatet mynnade ut i fyra huvudteman. Fysiska begränsningar, emotionella aspekter, sociala relationer och ett nytt livsperspektiv. Den drabbade upplevde många gånger fysiska begränsningar, men också emotionella aspekter som satte sin prägel på livet. Det framkom att det var viktigt att hitta en mening med det som har hänt och då var sociala relationer en central del i den processen. Ett nytt livsperspektiv med att ta vara på livet i en positiv mening framkom också. Uppföljning och omvårdnad från sjukvårdens sida upplevdes bristfällig för den drabbade. Slutsatsen visar att det uppstod både psykiska och fysiska begränsningar i livet efter ett plötsligt hjärtstopp. Det skapade mycket frågor och känslor hos den drabbade. Sjukvården har en betydande roll gällande omvårdnad och uppföljning av dessa patienter.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 10 000 personer i Sverige av ett plötsligt hjärtstopp varav 600 överlever. Hjärtstopp kan drabba vem som helst och kan vara en traumatisk upplevelse som påverkar vardagslivet och deras välmående upp till flera år efter händelsen. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av det vardagliga livet hos personer som har överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Metod: En systematisk litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna identifierades i tre olika databaser: Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna analyserades med innehållsanalys. Inklusionskriterierna som användes var vetenskapliga artiklar som svarade på studiens syfte och var skrivna på svenska eller engelska, samt publicerade från 2007-2017. Resultat: I analysen framkom fyra kategorier: Upplevelsen av ett nytt livsperspektiv, emotionella upplevelser, fysiska upplevelser, sociala upplevelser. Där den största kategorin var emotionella upplevelser. Slutsats: Det är väsentligt för sjuksköterskan att införskaffa kunskap om personens upplevelse av att överleva ett plötsligt hjärtstopp och hur det har påverkat det vardagliga livet för att kunna ge stöd och information för en bättre eftervård.

Ett hjärtstopp innebär att hjärtat stannar och cirkulationen upphör, vilket gör att kroppens organ inte längre får det syre som krävs. Ett hjärtstopp innebär att det har uppstått ett elektriskt kaos i hjärtat, vilket i längden kan leda till en asystoli och personen avlider. Hjärt- och lungräddning är det viktigaste räddningsmomentet och ska påbörjas så tidigt som möjligt för att den drabbades överlevnadschanser skall öka. Allt fler överlever ett hjärtstopp idag och det finns sparsamt med forskning kring hur överlevande erfar livet efter hjärtstoppet. Syftet med studien är att belysa hur livet erfars hos de som överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Den metod som valdes för studien är litteraturöversikt, där både kvalitativ och kvantitativ forskning analyserats. Resultatet visade att många överlevande drabbades av olika former av kroppsliga och kognitiva begränsningar, till exempel trötthet, koncentrationssvårigheter, sämre läsförståelse och nedsatt minne. Händelsen innebar ett existentiellt ifrågasättande och överlevande kunde uppleva en förlust av mening med livet samt att inte längre se sig själv i ett sammanhang. Den traumatiska händelsen kunde få överlevande att inte känna igen sig själv, upplevelser som förlust av identitet och en strävan efter att få tillbaka det gamla livet. Hjärtstoppet fick överlevande att ändra livsstil och värdesätta livet på nytt. Familjen och vännerna prioriterades och mer tid ägnades åt dem. Studiens resultat tydliggör vikten av ett livsvärldsorienterat förhållningssätt hos sjuksköterskan vid mötet med dessa patienter.

Bakgrund: År 2016 drabbades 7 934 personer i Sverige av plötsligt hjärtstopp där någon slags behandling påbörjats. På grund av ökade kunskaper kring plötsligt hjärtstopp ökar antalet överlevare. Plötsligt hjärtstopp kan upplevas som en traumatisk kris och kan påverka personens liv. Detta medför ett behov av att förbättra kunskapen och förståelsen för hur personer upplever livet efter plötsligt hjärtstopp. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av livet efter plötsligt hjärtstopp. Metod: Litteraturöversikt där nio artiklar med kvalitativ ansats analyserats induktivt. Resultat: Tre teman identifierades. Existentiellt kaos med subteman; Varför jag? och Närheten till döden. Tillbaka till tryggheten med subteman; Behov av närhet och Behov av information. Ett nytt liv med subteman; Livet förändras och Livet omprioriteras. Personerna som drabbats av hjärtstopp hade behov av att fylla i minnesluckor, försöka förstå vad som hade hänt samt finna en mening med händelsen. Slutsats: Resultatet visade att personer som genomgått plötsligt hjärtstopp upplevde att det nya livet innebar fysiska, kognitiva och emotionella svårigheter. Att lära sig leva igen innebar omprioriteringar i livet.

Bakgrund: År 2014 rapporterades 2586 händelser av plötsligt hjärtstopp på sjukhus, 1263 människor kunde räddas till livet. Vid ett plötsligt hjärtstopp övergår den normala spridningen av impulser i hjärtat till ett elektriskt kaos. Genom defibrillering kan det elektriska kaoset normaliseras. Att handskas med död och döende kan antas vara en hög stressor inom sjuksköterskeyrket. Tidigare forskning indikerar komplexiteten av att hantera ett plötsligt hjärtstopp. Både känslor och yrkesskickliga frågor vid händelsen av ett plötsligt hjärtstopp bör reflekteras för att den framtida vården vid ett plötsligt hjärtstopp ska kunna förbättras. Syfte: Syftet var att genom kvalitativ litteratur belysa sjuksköterskors upplevelser av att delta vid ett plötslig hjärtstopp på sjukhus. Metod: En litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats granskades systematiskt. Genom en tematisk analys sammanställdes resultatet. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser kunde sammanfattas under tre huvudteman: ”Känslor vid ett plötsligt hjärtstopp”, ”Barriärer vid ett plötsligt hjärtstopp” och ”Kunskapskällor vid ett plötsligt hjärtstopp”. Konklusion: Litteraturstudiens resultat indikerar att ett plötsligt hjärtstopp väckte starka känslor hos sjuksköterskor. Yttre faktorer hade betydelse för hur hjärtstoppet hanterades kliniskt samt att olika kunskapskällor och kunskapsnivå påverkade upplevelsen av ett plötsligt hjärtstopp. Samtal och reflektion var en viktig del i den emotionella hanteringen. Ökad kunskap av den tekniska utrustningen behövdes. Frekvent repetitionsutbildning gav en ökad förståelse för den reella situationen, etablerade bättre samarbete inom teamet och var nödvändigt för att upprätthålla sjuksköterskors kompetens. / Background: In 2014, 2586 incidents of sudden cardiac arrest in hospitals were reported. Out of these, 1263 people were saved. During a sudden cardiac arrest the normal spread of impulses over the heart turns into an electrical chaos. By defibrillation the electrical chaos can be normalized. Dealing with death and dying can be assumed to be a high stress factor in the nursing profession. Previous research displays the complexity of managing a sudden cardiac arrest. Both emotions and skill should be considered for reflection in order to improve the future of health care in a sudden cardiac arrest. Aim: To highlight nurses' experiences of participating in a sudden cardiac arrest in hospitals. Method: A literature review based on ten scientific articles with qualitative approach was examined systematically. The result was compiled through a thematic analysis. Result: Nurses' experiences could be summarized under three main themes: "Feelings at a sudden cardiac arrest," "Barriers to a sudden cardiac arrest" and "Knowledge sources for sudden cardiac arrest." Conclusion: The results of the literature review indicate that a sudden cardiac arrest aroused strong feelings among nurses. External factors played a role in how the nurse handled the clinical aspects of the cardiac arrest and that different sources of knowledge and skill level affected the experience of a sudden cardiac arrest. Conversation and reflection was an important part of the emotional management. Increased knowledge of the technical equipment were needed. Frequent refresher training provided a better understanding of the actual situation, established better cooperation within the team, and was necessary to maintain the nurses' competence.

This study is a bachelor thesis within Informationdesign with a focus oninformative illustration. The work explores how it is possible to create aninstructional material for CPR using visual means in cognition and through anorm-critical perspective. The goal is that a new instructional material shouldcontribute to an increased knowledge of CPR among the general population,which in turn can contribute to increased safety in performing CPR. Interviewswith the target group and experts were carried out to collect experiences andknowledge, and image analyzes of existing instructional material were carried out.The methodical work resulted in design points which works as the basis for thechoices in the new instructional material. The work asked how cognition andnorm criticism can visually characterize visual material of this type, whichresulted in a representation without depicting gender, age, ethnicity, etc. As wellas an image material that stands out for its user perspective and adaptation to thetarget group. / Det här är ett arbete inom Informationsdesign med inriktning informativillustration. Arbetet utforskar hur det går att skapa ett instruktionsmaterial förHLR med hjälp av visuella medel inom kognition samt genom ett normkritisktperspektiv. Målet är att ett nytt instruktionsmaterial ska bidra till en ökad kunskapav HLR hos den allmänna befolkningen vilket i sin tur kan bidra till en förhöjdtryggheten i att utföra HLR. Intervjuer med målgruppen och expert utfördes för attsamla in erfarenheter och kunskap, samt utfördes bildanalyser av befintligtinstruktionsmaterial. Det metodiska arbetet resulterade i gestaltningspunkter somligger till grund för valen i det nya instruktionsmaterialet. Arbetet frågade hurkognition och normkritik visuellt kan prägla ett bildmaterial av denna typ vilketresulterade i en gestaltning helt utan skildrande av kön, ålder, etnicitet m.m. Samtett bildmaterial som utmärks för dess användarperspektiv och anpassning tillmålgruppen.

Introduktion: Anestesisjuksköterskor arbetar inom flera olika delar av sjukvården. Tack vare deras kunskaper om luftvägar och omhändertagande av kritiskt sjuka patienter så anställs anestesisjuksköterskor inom olika prehospitala verksamheter så som exempelvis resursenheter. Vid plötsliga hjärtstopp är upprättandet av en fri luftväg kritiskt. Detta görs vanligen genom användandet av olika medicintekniska hjälpmedel som larynxmask eller endotrachealtub. De respektive hjälpmedlen har olika styrkor och svagheter som är väl studerade, men upplevelser av att använda dessa metoder finns det lite forskning om. Syfte: Syftet med studien var att studera anestesisjuksköterskans upplevelser av att använda larynxmask och endotrachealtub vid plötsliga hjärtstopp utanför sjukhuset. Metod: En kvalitativ induktiv enkätstudie med öppna semistrukturerade frågor genomfördes för att fånga användarnas upplevelser av skillnader mellan dessa metoder av luftvägshantering. 14 anestesisjuksköterskor med minst två års erfarenhet samt erfarenhet av att arbeta prehospitalt deltog i studien. Deltagarna arbetar i tre regioner vilka har stora skillnader i resurser och arbetsrutiner. Resultat: Larynxmask var mest använt, trots att nästan alla deltagare föredrog att ha patienten intuberad. Orsaken till att laynxmasken användes trots att deltagarna föredrog att patienten skulle ha en endotrachealtub varierade något men hade flera gemensamma faktorer så som tidsåtgång och enkel användning. / Introduction: Nurse anesthesias work in different parts of healthcare. In various prehospital activities and different resource units these specialist nurses are often hired for their knowledge of the airways and critical patients. In case of sudden cardiac arrest, the establishment of a free airway is critical. This is usually done using various medical aids such as a laryngeal mask or endotracheal tube. These have their different strengths and weaknesses that are well studied, but there is little research on experiences of using these methods. Aim: The aim of the study was to study anesthesia nurses' experiences of using a laryngeal mask and endotracheal tube in sudden cardiac arrest outside the hospital. Method: A qualitative inductive survey with open semistructural questions, was done to capture the users’ experiences of the differences between these methods of airway management. This study included 14 nurse anesthetists, with at least 2 years of experience and experience of working in a prehospital setting. Participants from three regions participated, those regions differ in resources and ways of working routines. Result: The laryngeal mask is most commonly used, even though almost all participants prefer to have an intubated patient. The reasons for that varies between the participants but have several common factors such as time of application and ease of use.