Oddmo, Sandra & Pettersson, Emma. Hjärntumör. En litteraturstudie om hur vuxna personer påverkas av att ha överlevt hjärntumör i barndomen. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011. Bakgrund: I Sverige drabbas omkring 300 barn av hjärntumör varje år. Allteftersom fler av dessa drabbade barn överlever och blir vuxna lider de av seneffekter som ibland inte kan behandlas eller rehabiliteras. Syfte: Att utifrån litteraturen beskriva hur vuxna personer påverkas, i vardagliga livet, av att ha drabbats av hjärntumör i barndomen. Metod: En litteraturstudie där författarna sökt artiklar i PubMed, PsycINFO och CINAHL. Goodmans sju steg användes som metod. Resultat: Resultatdelen innehåller nio funna artiklar som granskats och som redovisas i fyra teman. Resultatet visar på att utbildning och yrke kunde påverkas av flera olika seneffekter. Även andra sjukdomar och recidiv kunde uppkomma till följd av behandling och av tumören. Funktionsnedsättningar såsom försämring av hörsel, tal och fysisk prestation var också vanligt. Slutsats: Forskning om vård når ständigt ny evidens som kan hjälpa fler till ett bättre liv. Detta medför att fler hjärntumördrabbade överlever, vilket gör att sjuksköterskor och annan vårdpersonal kommer träffa fler av dessa personer i framtiden. Resultatet visar att ålder vid diagnos samt hög strålningsdos har en inverkande faktor inom flera teman, exempelvis utbildningssvårigheter, sämre hälsorelaterad livskvalité, neurokognitiva nedsättningar samt sjukdomar såsom stroke. / Oddmo, Sandra & Pettersson, Emma. Brain neoplasm. A Literature Review about how adult persons are affected by having survived brain neoplasm in the childhood. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2011. Background: Around 300 children are affected by brain tumor each year in Sweden. As more of these children survive and become adults, they suffer from long-term sequelae that sometimes can not be treated or rehabilitated. Aim: From literature, describe the impact of daily life, on adult persons having survived brain neoplasm in their childhood. Method: A literature study in which authors sought articles with PubMed, PsycINFO and CINAHL. Goodman's seven-step method was used. Results: The results contain nine articles, which were reviewed and presented in four themes. The results show that education and profession was influenced by several long-term sequelae. Other disorders and relapse may occur as a result of treatment and the tumor. Disabilities such as hearing-, speech- and physical performance impairments were also common. Conclusion: Health care research reaches new evidence that can help more people to a better life. This results in more survivors of brain tumor, which leads to more future meetings between nurses and other health professionals and these persons. The results show that age at diagnos and high dose of radiation has an influence on several themes, such as educational difficulties, poor health-related quality of life, neurocognitive impairments and diseases such as stroke.

Bakgrund: Sverige är ett av de länder som kan uppvisa reducerad bröstcancermortalitet. Det återspeglas i att antalet överlevande har ökat vilket kan förklaras av att sjukdomen diagnostiseras tidigare samtidigt som bättre behandling finns att tillgå. Tiden efter avslutad bröstcancerbehandling kan innebära en omställning som påverkar patienters upplevelse av hälsa. Syfte: Att beskriva överlevares upplevelser av det dagliga livet efter avslutad bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar från studier med kvalitativ eller kvantitativ design. Resultat: Själva överlevandet har visat sig ha effekt på kvinnors identitet, emotionella upplevelse och livskvalitet. Överlevarna upplevde stora svårigheter i kommunikationen i relationen till vårdgivare och anhöriga. Många kvinnor upplevde även informationsbrist och hade behov av individuellt anpassat stöd. Slutsats: Distansen i relationer är svår att överbrygga på grund av människors egna tolkningar på basis av var och ens kontext. Det krävs därför vidare insikt och teknik i samtalet med bröstcanceröverlevare. Behovet av samtal om existentiella faktorer är stort och möts inte i tillräcklig utsträckning av hälso- och sjukvårdspersonal. / Background: Sweden is one of the few countries with reduced breast cancer mortality. Due to earlier diagnosis as well as more advanced treatment, the numbers of survivors have increased. Life after breast cancer treatment involves life changes that may affect patients’ health experienced. Aim: To describe cancer survivors’ experiences/reactions following treatment. Method: A literature review based on ten scientific studies with qualitative or quantitative designs. Results: The survivorship affected women’s identity, emotional experiences, and quality of life. They experienced great communication difficulties in their relationships with care providers and relatives. Many women also experienced a lack of information and were in need of individual support. Conclusion: The distances in relationships are difficult to overcome because of people’s own interpretations based on each person's context. It is therefore necessary to further insight and call technology with breast cancer survivors. Breast cancer survivors have a great need to discuss existential factors and this need is not met to the right extent by health care providers.

SammanfattningBakgrund: Hjärtstopp är en akut medicinsk händelse som kan leda till allvarliga konsekvenserför patientens fysiska och psykiska hälsa. Trots medicinska framsteg och förbättrad överlevnad,kan överlevare av hjärtstopp bemöta utmaningar i form av fysiska begränsningar ochpsykologiska komplikationer. Förståelsen för dessa utmaningar och behovet av stöd förhjärtstoppöverlevare är avgörande för att förbättra vården och rehabiliteringen av dessa patienter.Syftet: Syftet var att beskriva patienters upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp.Metod: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv design. Sökningen utfördes i databasernaCinahl, Medline och PsycInfo som inkluderade 10 artiklar.Resultat: Tre kategorier och sex subkategorier identifierades: Ett förändrat liv inkluderarunderkategorierna: Kognitiva komplikationer,Fysiska komplikationer och Familje situation. Inomkategorin : Emotionella upplevelser inkluderas subkategorierna : Psykologiska utmaningar ochEn andra Chans. slutligen innefattar kategorin : Upplevelser av vården subkategorin: Otillräckliginformation och bristande stöd.Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp innebar en signifikant händelse som väsentligt påverkadeöverlevarens liv på flera plan plötsligt. De som överlevde detta trauma upplevde en radomvälvande förändringar både fysisk, kognitiv och emotionell. Många drabbades av existentiellatankar och visade en ökad efterfrågan på information och psykologiska stöd för att hantera dentraumatiska händelsen.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 10 000 personer i Sverige av ett plötsligt hjärtstopp varav 600 överlever. Hjärtstopp kan drabba vem som helst och kan vara en traumatisk upplevelse som påverkar vardagslivet och deras välmående upp till flera år efter händelsen. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av det vardagliga livet hos personer som har överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Metod: En systematisk litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna identifierades i tre olika databaser: Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna analyserades med innehållsanalys. Inklusionskriterierna som användes var vetenskapliga artiklar som svarade på studiens syfte och var skrivna på svenska eller engelska, samt publicerade från 2007-2017. Resultat: I analysen framkom fyra kategorier: Upplevelsen av ett nytt livsperspektiv, emotionella upplevelser, fysiska upplevelser, sociala upplevelser. Där den största kategorin var emotionella upplevelser. Slutsats: Det är väsentligt för sjuksköterskan att införskaffa kunskap om personens upplevelse av att överleva ett plötsligt hjärtstopp och hur det har påverkat det vardagliga livet för att kunna ge stöd och information för en bättre eftervård.

Ett hjärtstopp innebär att hjärtat stannar och cirkulationen upphör, vilket gör att kroppens organ inte längre får det syre som krävs. Ett hjärtstopp innebär att det har uppstått ett elektriskt kaos i hjärtat, vilket i längden kan leda till en asystoli och personen avlider. Hjärt- och lungräddning är det viktigaste räddningsmomentet och ska påbörjas så tidigt som möjligt för att den drabbades överlevnadschanser skall öka. Allt fler överlever ett hjärtstopp idag och det finns sparsamt med forskning kring hur överlevande erfar livet efter hjärtstoppet. Syftet med studien är att belysa hur livet erfars hos de som överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Den metod som valdes för studien är litteraturöversikt, där både kvalitativ och kvantitativ forskning analyserats. Resultatet visade att många överlevande drabbades av olika former av kroppsliga och kognitiva begränsningar, till exempel trötthet, koncentrationssvårigheter, sämre läsförståelse och nedsatt minne. Händelsen innebar ett existentiellt ifrågasättande och överlevande kunde uppleva en förlust av mening med livet samt att inte längre se sig själv i ett sammanhang. Den traumatiska händelsen kunde få överlevande att inte känna igen sig själv, upplevelser som förlust av identitet och en strävan efter att få tillbaka det gamla livet. Hjärtstoppet fick överlevande att ändra livsstil och värdesätta livet på nytt. Familjen och vännerna prioriterades och mer tid ägnades åt dem. Studiens resultat tydliggör vikten av ett livsvärldsorienterat förhållningssätt hos sjuksköterskan vid mötet med dessa patienter.

Abstrakt Bakgrund Hjärtstopp är förknippat med hög dödlighet. Eftersom antalet överlevare ökar är det betydelsefullt att få en förståelse för vilken typ av hälsoproblematik och livskvalitet som överlevare innehar. Syfte Syftet är att beskriva självskattade hälsoproblem hos personer som överlevt hjärtstopp. Metod En systematisk litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på 12 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat I resultatet framgick fysiska-, psykiska och sociala hälsoproblem hos hjärtstoppsöverlevare. De mest framträdande problemen var smärta, trötthet, ångest och depression samt problematik att delta i samhället som exempelvis, att återgå till arbetet efter hjärtstopp. Flera faktorer tycks påverka överlevares hälsoproblematik. Slutsats Studien visade på fysiska, mentala och sociala hälsoproblem som till viss del samvarierade. Det fanns också stora individuella skillnader mellan överlevare som delvis kunde förklaras av ålder, kön och personlighetsfaktorer. I syfte att förbättra överlevares hälsa bör eftervården inriktas på att identifiera den enskildes hälsoproblem och individualisera vården utifrån dessa. Nyckelord Hjärtstopp, överlevare, hälsa, livskvalitet, eftervård. Tack Ett stort tack till Johan Israelsson för all stöttning och ditt stora engagemang.

No description available.

<p><strong>Syfte </strong>Studiens syfte var att undersöka: självskattad hälsorelaterad livskvalitet hos tonåringar som drabbats av cancer två år (T5), tre år (T6) och fyra år (T7) efter diagnos, samt att jämföra deras skattningar med en referensgrupp randomiserad från befolkningen.</p><p> </p><p><strong>Metod </strong>Tonåringarna med cancer besvarade SF-36 2 år (N=38), 3 år (N=42) samt 4 år (N=39) efter diagnos. En referensgrupp (N=300) randomiserad av Statistiska centralbyrån (SCB) besvarade samma formulär vid ett tillfälle. Samtlig data insamlades via telefonintervju.</p><p> </p><p><strong>Resultat </strong>Två år efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar sin fysiska funktion, rollfunktion – fysiska orsaker, allmän hälsa samt summaindex för fysisk hälsa lägre än referensgruppen. Denna skillnad avtar över tid och vid tre år efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar fysisk funktion och allmän hälsa lägre än referensgruppen. Fyra år efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar endast sin fysiska funktion lägre än referensgruppen. Gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar skattar sin psykiska hälsa högre två år och fyra år efter diagnos jämfört med referensgruppen. Inga signifikanta skillnader kunde påvisas med avseende på hälsorelaterad livskvalitet inom gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar vid jämförelse två år samt fyra år efter diagnos. Inga signifikanta skillnader relaterat till kön med avseende på hälsorelaterad livskvalitet kunde påvisas i gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar vid något mättillfälle.</p><p> </p><p><strong>Slutsats </strong>Resultatet visar att gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar fortsätter uppleva fysiska besvär två till fyra år efter diagnos. Däremot skattar de sin psykiska funktion bättre än referensgruppen två år och fyra år efter diagnos. Detta tyder på en psykisk och psykosocial utveckling relaterat till sjukdomen och vad den inneburit för individen. Mer forskning krävs för att på ett bättre sätt påvisa huruvida kön har en inverkan på tonåringar med cancers hälsorelaterade livskvalitet.</p> / <p><strong>Aim </strong>The aim of the study was to investigate: self-reported health-related quality of life among adolescents diagnosed with cancer two years (T5), three years (T6) and four years (T7) after diagnosis, and to compare their ratings with a reference group randomized from the general population.</p><p><strong>Method </strong>The adolecsents with cancer completed the SF-36 two years (N=38), three years (N=42), and four years (N=39), after diagnosis. A reference group (N=300) randomly drawn by Statistics Sweden from their civil register of the Swedish population completed the same instruments at one assessment. Data was collected by telephone interviews.</p><p><strong>Results </strong>Two years after diagnosis the adolecsents with cancer estimate their physical functioning, role - physical, general health, and the physical component summary scale lower than the reference group. This difference diminishes over time and three years after diagnosis the adolecsents with cancer estimates physical function and general health lower than the reference group. Four years after diagnosis the adolecsents with cancer only estimates its physical function as lower than the reference group. The adolecsents with cancer rate their mental component summary scale higher two years and four years after diagnosis, compared to the reference group. No significant differences were observed with regard to health-related quality of life in the adolecsents with cancer when comparing two years and four years after diagnosis. No significant differences related to gender with regard to health-related quality of life could be detected in the adolecsents with cancer at any measurement occasion.<strong> </strong></p><p><strong>Conclusion </strong>The results show that the adolecsents with cancer continues to experience physical symptoms two to four years after diagnosis. However, they estimate their mental component summary scale better than the reference group two years and four years after diagnosis. This suggests a mental and psychosocial development related to the disease and what it meant to the individual. More research needed to better detect whether gender has an impact on health-related quality of life in adolescents struck by cancer.</p>

Bakgrund: Allt fler kvinnor överlever bröstcancer vilket är ett resultat av förbättrade metoder för diagnostik, allmän mammografi samt mer effektiva behandlingsmetoder. Gruppen bröstcanceröverlevare har synliggjorts mycket tack vare kampanjen kring Rosa Bandet. Ofta drabbas kvinnor som överlevt av både fysiska och psykosociala problem relaterat till sin bröstcancer. Författarna ville beskriva de existentiella upplevelserna som kvinnorna skulle kunna ha relaterat till sin överlevnad. Syfte: Syftet var att beskriva existentiella upplevelser hos kvinnor som överlevt bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, relevanta för syftet. Databaser som användes vid artikelsökning var PubMed och ProQuest Nursing &amp; Allied Health Source. Resultat: Resultatet presenteras i fyra olika teman och två underteman. De fyra temana är Upplevelse av förändrad självbild, Upplevelse av förändrad kropp, Upplevelse av ensamhet och isolering samt Upplevelse av förändrad livssyn. Kvinnorna brottades med existentiella upplevelser till följd av en förändrad kropp och självbild samt förlust av sitt tidigare sätt att förhålla sig till livet och döden. Genom ökad självkännedom och nya insikter kunde den förändrade livssituationen, relaterad till sjukdom och överlevnad, bli vändpunkten till en ny och ofta positiv livssyn. Diskussion: I resultatdiskussionen användes livsvärldsteorin och begreppet om den levda kroppen som teoretisk referensram, då syftet var att belysa den unika människan och hennes existentiella upplevelser. Kvinnornas förändrade livsvärld innebar ett behov av att försonas med sin nya vardag. Transitionen från sjuk till frisk innebar existentiella upplevelser av en förändrad kropp och självbild samt känsla av ensamhet men följdes av nya livsperspektiv genom självläkning och meningsskapande. / Background: A growing number of women are surviving breast cancer, a result of improved methods of diagnosis, general mammography and more effective treatments. The group of breast cancer survivors has been made visible mainly thanks to the campaign surrounding the Pink Ribbon. Female survivors often suffer from physical and psychosocial problems related to their breast cancer. The authors wanted to describe the existential experiences the women might have, related to their survivorship. Aim: The aim was to describe the existential experiences of women who have survived breast cancer. Method: A literature review based on eleven original articles with qualitative approach, relevant to the purpose. Databases used in the search were PubMed and ProQuest Nursing &amp; Allied Health Source. Result: The results are presented in four different themes and two sub themes. The four themes are Perception of altered self-image, Perception of altered body, Perception of loneliness and isolation and Perception of altered view of life. From the results it emerged that many women were struggling with existential experiences as a result of a changed body and self-image as well as the loss of their way of relating to life and death. Through increased self-awareness and new insights, a new living situation related to illness and survival could be the turning point to a new and often positive view of life. Discussion: In the result discussion the life-world theory and the concept of the lived body, were used as a theoretical framework, since the purpose was to highlight existential experiences of the unique human being. The changing life-world led to a need to reconcile with a new daily life. The transition from illness to health led to existential experiences of an altered body and self-image as well as loneliness, but was followed by a new perspective of life through self-healing and meaning-making.

Syfte Studiens syfte var att undersöka: självskattad hälsorelaterad livskvalitet hos tonåringar som drabbats av cancer två år (T5), tre år (T6) och fyra år (T7) efter diagnos, samt att jämföra deras skattningar med en referensgrupp randomiserad från befolkningen.   Metod Tonåringarna med cancer besvarade SF-36 2 år (N=38), 3 år (N=42) samt 4 år (N=39) efter diagnos. En referensgrupp (N=300) randomiserad av Statistiska centralbyrån (SCB) besvarade samma formulär vid ett tillfälle. Samtlig data insamlades via telefonintervju.   Resultat Två år efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar sin fysiska funktion, rollfunktion – fysiska orsaker, allmän hälsa samt summaindex för fysisk hälsa lägre än referensgruppen. Denna skillnad avtar över tid och vid tre år efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar fysisk funktion och allmän hälsa lägre än referensgruppen. Fyra år efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar endast sin fysiska funktion lägre än referensgruppen. Gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar skattar sin psykiska hälsa högre två år och fyra år efter diagnos jämfört med referensgruppen. Inga signifikanta skillnader kunde påvisas med avseende på hälsorelaterad livskvalitet inom gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar vid jämförelse två år samt fyra år efter diagnos. Inga signifikanta skillnader relaterat till kön med avseende på hälsorelaterad livskvalitet kunde påvisas i gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar vid något mättillfälle.   Slutsats Resultatet visar att gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar fortsätter uppleva fysiska besvär två till fyra år efter diagnos. Däremot skattar de sin psykiska funktion bättre än referensgruppen två år och fyra år efter diagnos. Detta tyder på en psykisk och psykosocial utveckling relaterat till sjukdomen och vad den inneburit för individen. Mer forskning krävs för att på ett bättre sätt påvisa huruvida kön har en inverkan på tonåringar med cancers hälsorelaterade livskvalitet. / Aim The aim of the study was to investigate: self-reported health-related quality of life among adolescents diagnosed with cancer two years (T5), three years (T6) and four years (T7) after diagnosis, and to compare their ratings with a reference group randomized from the general population. Method The adolecsents with cancer completed the SF-36 two years (N=38), three years (N=42), and four years (N=39), after diagnosis. A reference group (N=300) randomly drawn by Statistics Sweden from their civil register of the Swedish population completed the same instruments at one assessment. Data was collected by telephone interviews. Results Two years after diagnosis the adolecsents with cancer estimate their physical functioning, role - physical, general health, and the physical component summary scale lower than the reference group. This difference diminishes over time and three years after diagnosis the adolecsents with cancer estimates physical function and general health lower than the reference group. Four years after diagnosis the adolecsents with cancer only estimates its physical function as lower than the reference group. The adolecsents with cancer rate their mental component summary scale higher two years and four years after diagnosis, compared to the reference group. No significant differences were observed with regard to health-related quality of life in the adolecsents with cancer when comparing two years and four years after diagnosis. No significant differences related to gender with regard to health-related quality of life could be detected in the adolecsents with cancer at any measurement occasion. Conclusion The results show that the adolecsents with cancer continues to experience physical symptoms two to four years after diagnosis. However, they estimate their mental component summary scale better than the reference group two years and four years after diagnosis. This suggests a mental and psychosocial development related to the disease and what it meant to the individual. More research needed to better detect whether gender has an impact on health-related quality of life in adolescents struck by cancer.