Oddmo, Sandra & Pettersson, Emma. Hjärntumör. En litteraturstudie om hur vuxna personer påverkas av att ha överlevt hjärntumör i barndomen. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011. Bakgrund: I Sverige drabbas omkring 300 barn av hjärntumör varje år. Allteftersom fler av dessa drabbade barn överlever och blir vuxna lider de av seneffekter som ibland inte kan behandlas eller rehabiliteras. Syfte: Att utifrån litteraturen beskriva hur vuxna personer påverkas, i vardagliga livet, av att ha drabbats av hjärntumör i barndomen. Metod: En litteraturstudie där författarna sökt artiklar i PubMed, PsycINFO och CINAHL. Goodmans sju steg användes som metod. Resultat: Resultatdelen innehåller nio funna artiklar som granskats och som redovisas i fyra teman. Resultatet visar på att utbildning och yrke kunde påverkas av flera olika seneffekter. Även andra sjukdomar och recidiv kunde uppkomma till följd av behandling och av tumören. Funktionsnedsättningar såsom försämring av hörsel, tal och fysisk prestation var också vanligt. Slutsats: Forskning om vård når ständigt ny evidens som kan hjälpa fler till ett bättre liv. Detta medför att fler hjärntumördrabbade överlever, vilket gör att sjuksköterskor och annan vårdpersonal kommer träffa fler av dessa personer i framtiden. Resultatet visar att ålder vid diagnos samt hög strålningsdos har en inverkande faktor inom flera teman, exempelvis utbildningssvårigheter, sämre hälsorelaterad livskvalité, neurokognitiva nedsättningar samt sjukdomar såsom stroke. / Oddmo, Sandra & Pettersson, Emma. Brain neoplasm. A Literature Review about how adult persons are affected by having survived brain neoplasm in the childhood. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2011. Background: Around 300 children are affected by brain tumor each year in Sweden. As more of these children survive and become adults, they suffer from long-term sequelae that sometimes can not be treated or rehabilitated. Aim: From literature, describe the impact of daily life, on adult persons having survived brain neoplasm in their childhood. Method: A literature study in which authors sought articles with PubMed, PsycINFO and CINAHL. Goodman's seven-step method was used. Results: The results contain nine articles, which were reviewed and presented in four themes. The results show that education and profession was influenced by several long-term sequelae. Other disorders and relapse may occur as a result of treatment and the tumor. Disabilities such as hearing-, speech- and physical performance impairments were also common. Conclusion: Health care research reaches new evidence that can help more people to a better life. This results in more survivors of brain tumor, which leads to more future meetings between nurses and other health professionals and these persons. The results show that age at diagnos and high dose of radiation has an influence on several themes, such as educational difficulties, poor health-related quality of life, neurocognitive impairments and diseases such as stroke.

Under utövandet av sitt yrke möter allmänsjuksköterskan många patienter med DMT1 (diabetes mellitus typ 1). Enligt Carnevali (1999) leder kunskap om individens resurser och krav i det dagliga livet till en mer individuellt anpassad vård. En ökad förståelse för livskvaliteten vid DMT1 och vilka faktorer som påverkar den kan leda till ett bättre bemötande i vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan påverka livs¬kvaliteten inom olika områden hos individer med diabetes mellitus typ 1. Metoden som användes var en modell för litteraturbaserade examensarbeten av Friberg et al (2006). Vid litteratursökningen användes databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades efter Polit et al (2006) och Willman et al (2006) samt kvalitetsbedömdes efter kriterier från SBU (1999). Totalt användes nio kvantitativa artiklar som underlag till resultatet. I resultatet framgick att sen¬komplikationer är en faktor med starkt negativ inverkan på livskvaliteten hos individer med DMT1. Andra faktorer som vid DMT1 kan påverka livskvaliteten negativt är injicerande av insulin och förekomst av GI-symtom. Gruppundervisning, en bra relation till partnern och behandling med insulinpump har däremot en positiv inverkan på livskvaliteten hos individer med DMT1. / During the exercise of his/her profession the general nurse encounters many patients with DMT1 (diabetes mellitus type 1). According to Carnevali (1999), knowledge of the individual´s resources and requirements of daily life leads to a more individualized care. A better understanding of the quality of life at DMT1 and the factors which affect it can lead to an improved encounter in the health care system. The aim of this literature review was to describe the factors that can affect quality of life in different areas in individuals with diabetes mellitus type 1. The method used was a model for literature based theses by Friberg et al (2006). In the search of literature the databases PubMed and Cinahl where used. Articles were examined after models by Polit et al (2006) and Willman et al (2006) and quality was assessed according to criteria from SBU (1999). A total of nine quantitative articles were used as a basis for the results. The results showed that long-term complications were a factor with a strong negative impact on the quality of life of individuals with DMT1. Other factors that may affect the quality of life at DMT1 adversely were injecting insulin and the occurrence of GI symptoms. Group-education, a good relationship and treatment with insulin pump had a positive impact on the quality of life of individuals with DMT1.