• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 89
  • 3
  • 1
  • Tagged with
  • 93
  • 42
  • 37
  • 33
  • 25
  • 18
  • 17
  • 16
  • 16
  • 15
  • 14
  • 9
  • 8
  • 8
  • 8
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Barncanceröverlevare : att gå vidare i ett förändrat liv / Childhood cancer survivor : to move on in a changed life

Heden, Julia January 2015 (has links)
Titel: Barncanceröverlevare - att gå vidare i ett förändrat liv. En litteraturstudie. Bakgrund: Tack vare förbättrade behandlingsmetoder överlever allt fler barncancer. Överlevnad av barncancer kan dock innebära olika komplikationer. Det är en stor utmaning för vården att möta denna växande patientgrupp.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa barn och unga vuxnas erfarenheter av att ha överlevt barncancer. Metod: I litteraturstudien har åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats inkluderats. Artiklarnas resultat granskades, analyserades och sammanställdes enligt Fribergs modell för litteraturöversikt.Resultat: Resultatet sammanställdes i fyra kategorier; Kroppsliga förändringar efter att ha överlevt cancer, kognitiva förändringar och fatigue, omgivningens bemötande samt att gå vidare i ett förändrat liv. Konklusion: Barncanceröverlevarna påverkas både fysiskt, psykiskt och socialt. Att gå vidare i ett förändrat liv med sena komplikationer av cancern leder till nya utmaningar. Detta skapar behov av långsiktig personcentrerad vård, för att förebygga onödigt livs- och sjukdomslidande samt möta överlevarnas specifika behov.
2

Sjuksköterskans rutiner och omvårdnad kring perifera venkatetrar samthur komplikationer kan undvikas : -En litteraturstudie-

Lomrén, Emma, Nyström, Charlotte January 2006 (has links)
Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans rutiner i samband med insättande och omvårdnad av perifera venkatetrar samt att beskriva observationer och åtgärder som sjuksköterskan gör för att undvika komplikationer. Artikelsökningen har skett i databaserna: Elin@Dalarna, Blackwell Synergy, EBSCO-host och Elsevier. De sökord som använts i olika kombinationer var: peripheral, intravenous, catheter/line/cannula, handhygiene, nurse, infections, phlebitis, routine och technique. Artiklarna skulle vara vetenskapligt skrivna på engelska och fick inte vara publicerade före år 1996. Sammanlagt inkluderades 20 artiklar i litteraturstudien varav 16 kvantitativa, 2 kvalitativa och 2 där båda designerna fanns representerade. Resultatet av litteraturstudien visade att de flesta sjuksköterskor inte tar hänsyn till hygieniska aspekter vid inläggning av en perifer venkateter (PVK) och det vanligaste stället för venpunktion var handryggen. Symtomen på komplikationer av en PVK var smärta, rodnad, ömhet, värmeökning, svullnad och hårda, stela vener. Flera sjuksköterskor bad patienterna att informera dem om de upptäckte rodnad, smärta eller svullnad kring PVK:erna, sjuksköterskorna drog dagligen handen över PVK:ernas bandage och frågade patienterna hur det kändes. De flesta sjuksköterskor spolade PVK:erna dagligen med natriumkloridlösning som en preventiv åtgärd. Den vanligaste komplikationen var tromboflebit. För att förebygga tromboflebit rekommenderas den minsta möjliga storleken på en PVK. Det förekommer olika riktlinjer världen över om hur lång tid en PVK bör vara placerad i en ven. Studierna visade olika resultat från 24 timmar upp till 92 timmar och däröver.
3

SJUKSKÖTERSKANS VÅRD AV PATIENTER MED PERIFER VENKANYL : Systematiserade vårdhandlingar kan förebygga att komplikationer uppstår / NURSES CARE OF PATIENTS WITH PERIPHERAL INTRAVENOUS CANNULA : Nurses systematical handling can prevent arising complications.

Bergman, Ida, Gustafsson, Jenny January 2003 (has links)
SAMMANFATTNING En av sjuksköterskans dagliga omvårdnadsåtgärder är att lägga in och ansvara för patientens omvårdnad i samband med perifer venkanyl. Studiens syfte har varit att undersöka hur handläggningen och bristerna beskrivs i samband med att patienten erhåller en perifer venkanyl, samt att ge ett förslag hur vårdprocessen som modell kan motverka brister i den kliniska handläggningen av perifer venkanyl. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie där resultatet grundar sig på vetenskapliga artiklar och två böcker inom området. En kombination av Eriksson och Atkinson & Murrays vårdprocessmodeller har använts som utgångspunkt i studien. Deras modeller bygger på fyra faser och kan tillämpas i alla vård situationer. Resultatet visade på flera brister i den kliniska handläggningen av perifer venkanyl. Vid handläggning av venkanyler var 52 procent otillfredsställande. När sjuksköterskan har genomfört de fyra faserna bör patienten ha uppnått slutmålet; optimal hälsa. Vårdpersonalen måste besitta kunskaper om vad som påverkar uppkomsten av komplikationer hos patienten med perifer venkanyl.
4

Patientinformation om postoperativa komplikationer vid hjärtoperation : En enkätstudie

Lång, Anna, Andersson, Elin January 2014 (has links)
Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är globalt sett den vanligaste dödsorsaken och medför stora påfrestningar på sjukvården. Ett problem inom den kirurgiska hjärtsjukvården är postoperativa komplikationer. Ett preoperativt informationssamtal är ett sätt att förebygga dessa vilket ställer höga krav på sjuksköterskans kompetens. Syfte: Syftet är att undersöka om patienterna anser sig få tillräckligt med information angående postoperativa komplikationer i samband med en hjärtoperation och hur de använder sig av informationen för att undvika postoperativa komplikationer. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en postenkät. Studiedeltagarna var alla patienter som hade genomgått en hjärtoperation på en thoraxkirurgisk avdelning vid ett sjukhus i Mellansverige mellan veckorna 26 och 43 år 2013. Resultat: Fjorton av 15 svarande ansåg sig vara väl informerade gällande postoperativa komplikationer men det skiljde sig åt en del mellan könen i vilken information de upplevde att de fick. Cirka hälften av de svarande sökte information på egen hand. Tretton av 15 ansåg sig ha fått god information gällande vad deltagaren själv kunde göra för att förebygga postoperativa komplikationer. Trots den goda upplevelsen av erhållen information var det fyra av de femton svarande som fick en postoperativ komplikation. Det fanns inget samband mellan erhållen information och utfall av postoperativ komplikation. Slutsats: Fjorton av 15 deltagare ansåg att de fått tillräcklig information om postoperativa komplikationer men trots det drabbades fyra deltagare av en postoperativ komplikation. Sju av femton deltagare sökte information på egen hand. Inget signifikant resultat uppmättes i någon av analyserna. Troligen skulle studien gynnas av ett större antal deltagare.
5

Ett liv utan komplikationer. Omvårdnadsinterventioners inverkan på egenvård vid Diabetes Mellitus : - en litteraturstudie / A life without complications. The effects of nursing interventions on self care among patients with Diabetes Mellitus : - a literature study

Hjortsberg, Alfred, Björn, Sandra January 2014 (has links)
Diabetessjukdomar blir ett allt större problem i dagens samhälle och prevalensen förväntas öka ytterligare. Med sjukdomen följer risken för komplikationer vilka är vanligt förekommande hos diabetespatienter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur omvårdnadsinterventioner kan inverka på patienters egenvård inriktat mot att minska risken för senkomplikationer vid Diabetes Mellitus. Metoden som användes var en litteraturstudie. Artiklarna till studien söktes i databaserna CINAHL och PubMed, varefter dessa genomgick en urvalsprocess med kvalitetsgranskning. Resultatet baserades på 11 kvantitativa studier och presenterades i fyra kategorier varav en har tre underkategorier. Dessa kategorier representerade olika egenvårdsaspekter med betydelse för utvecklingen av senkomplikationer som påverkades av omvårdnadsinterventioner som fokuserade på utbildning och stöd samt motiverande samtal. Kategorierna var ”Blodglukosnivå och egenkontroll av blodglukos”, ”Livsstilsrelaterade egenvårdsförändringar”, med underkategorierna ”Kost”, ”Motion” och ”Fotvård”, ”Följsamhet till läkemedelsbehandling” samt ”Självförtroende till att kunna förändras”. Interventionerna medförde framför allt en positiv förändring i deltagarnas utförande av egenvård. Slutsatsen som drogs utifrån litteraturstudiens resultat var att utbildningsinterventioner och motiverande samtal som var utformade utifrån patienternas individuella behov kan hjälpa patienter att klara av egenvården i vardagen och långsiktigt minska risken för komplikationer.
6

Äldres psykiska hälsa efter en höftfraktur

Fast, Henriette, Johansson, Margaretha January 2009 (has links)
<p>Höftfrakturer är ett växande problem bland äldre och det påverkar den psykiska hälsan negativt. I dagsläget ligger fokusen inom vården i huvudsak på hur patienten mår fysiskt efter en höftfraktur. Som sjuksköterskor har vi möjlighet att påverka patientens psykiska välbefinnande. Syftet med studien var att belysa äldre patienters psykiska hälsa efter en höftfraktur. En granskning av 15 vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultaten visade att äldre patienter med höftfraktur riskerade att drabbas av psykisk ohälsa som depression, ångest och förvirring. Den psykiska hälsan påverkade rehabiliteringen och förekomsten av komplikationer. Avgörande för en god psykisk hälsa var att patienten upplevde någon grad av kontroll över sin situation efter höftfrakturen. Psykisk ohälsa efter frakturen ökade också risken för institutionalisering och mortalitet. Det behövs mer kvalitativ forskning som kan ge en djupare insikt i äldres psykiska hälsa, men också forskning som granskar åtgärder och deras effekt på äldres psykiska hälsa efter en höftfraktur.</p>
7

Positionering under operation : en enkätstudie om anestesisjuksköterskans rutiner

Nygårds, Elin January 2009 (has links)
<p> </p><p>Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors kunskaper och rutiner för positionering och mobilisering under operationer med en anestesitid över 3 timmar. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätundersökning, med en kvalitativ aspekt. Data insamlades genom en enkät som lämnades ut till samtliga anestesisjuksköterskor på ett länssjukhus och ett länsdelssjukhus i Mellansverige. Resultatet visade att ca hälften av respondenterna önskar sig mer kunskap om vikten av positionering för att kunna förebygga skador. Anestesisjuksköterskor som ansåg sig ha tillräckliga kunskaper om positionering undersöker oftare patientens hudstatus inför en längre operation. Det anestesisjuksköterskorna uppgav att de utför under långa operationer för att förebygga postoperativa skador var: gymnastik/rörelser, massage, lägesändringar, lägeskontroll och övrigt tryckförebyggande. Fler respondenter med lång yrkeserfarenhet upplevde att det finns tid att undersöka en patientens hudstatus inför en längre operation. Länssjukhusets anestesisjuksköterskor byter oftare finger för saturationsmätaren och upplever ett bättre samarbete med övriga i operationsteamet. Slutsatsen är att det kan behövas ytterligare kunskap och omvårdnadsrutiner för att minska risken för postoperativa skador i samband med kirurgisk positionering.</p> / <p> </p><p>The aim of present study was to describe anaesthetic nurse's knowledge about and procedures used for positioning and mobilization during surgery where anesthesia prolonged for a longer period than 3 hours. Data were collected by a questionnaire, to all anaesthetic nurses at two different Swedish hospitals. The results showed that approximately half of the respondents would like to have more knowledge about positioning in order to prevent injuries. The anaesthetic nurses that more frequently examined the patient's skin condition before extended surgery, also showed more confidence in the subject of positioning. The results also showed that the anaesthetic nurses used physical exercises, massage, change of position and other preventative measures concerning pressure adjustments in order to avoid postoperative injuries. An additional part of the respondents with more professional experience had more time to examine a patient's skin condition prior to extended surgery. The anaesthetic nurses at one of the hospital changed the finger for the pulseoxymeter more frequently; they also experienced better teamwork within the operating team<strong>. </strong>The conclusion is that there might be a need for more knowledge about positioning to reduce the risk of postoperative injures due to skin or nerve pressure during extended surgery.</p>
8

Positionering under operation : en enkätstudie om anestesisjuksköterskans rutiner

Nygårds, Elin January 2009 (has links)
Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors kunskaper och rutiner för positionering och mobilisering under operationer med en anestesitid över 3 timmar. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätundersökning, med en kvalitativ aspekt. Data insamlades genom en enkät som lämnades ut till samtliga anestesisjuksköterskor på ett länssjukhus och ett länsdelssjukhus i Mellansverige. Resultatet visade att ca hälften av respondenterna önskar sig mer kunskap om vikten av positionering för att kunna förebygga skador. Anestesisjuksköterskor som ansåg sig ha tillräckliga kunskaper om positionering undersöker oftare patientens hudstatus inför en längre operation. Det anestesisjuksköterskorna uppgav att de utför under långa operationer för att förebygga postoperativa skador var: gymnastik/rörelser, massage, lägesändringar, lägeskontroll och övrigt tryckförebyggande. Fler respondenter med lång yrkeserfarenhet upplevde att det finns tid att undersöka en patientens hudstatus inför en längre operation. Länssjukhusets anestesisjuksköterskor byter oftare finger för saturationsmätaren och upplever ett bättre samarbete med övriga i operationsteamet. Slutsatsen är att det kan behövas ytterligare kunskap och omvårdnadsrutiner för att minska risken för postoperativa skador i samband med kirurgisk positionering. / The aim of present study was to describe anaesthetic nurse's knowledge about and procedures used for positioning and mobilization during surgery where anesthesia prolonged for a longer period than 3 hours. Data were collected by a questionnaire, to all anaesthetic nurses at two different Swedish hospitals. The results showed that approximately half of the respondents would like to have more knowledge about positioning in order to prevent injuries. The anaesthetic nurses that more frequently examined the patient's skin condition before extended surgery, also showed more confidence in the subject of positioning. The results also showed that the anaesthetic nurses used physical exercises, massage, change of position and other preventative measures concerning pressure adjustments in order to avoid postoperative injuries. An additional part of the respondents with more professional experience had more time to examine a patient's skin condition prior to extended surgery. The anaesthetic nurses at one of the hospital changed the finger for the pulseoxymeter more frequently; they also experienced better teamwork within the operating team. The conclusion is that there might be a need for more knowledge about positioning to reduce the risk of postoperative injures due to skin or nerve pressure during extended surgery.
9

Äldres psykiska hälsa efter en höftfraktur

Fast, Henriette, Johansson, Margaretha January 2009 (has links)
Höftfrakturer är ett växande problem bland äldre och det påverkar den psykiska hälsan negativt. I dagsläget ligger fokusen inom vården i huvudsak på hur patienten mår fysiskt efter en höftfraktur. Som sjuksköterskor har vi möjlighet att påverka patientens psykiska välbefinnande. Syftet med studien var att belysa äldre patienters psykiska hälsa efter en höftfraktur. En granskning av 15 vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultaten visade att äldre patienter med höftfraktur riskerade att drabbas av psykisk ohälsa som depression, ångest och förvirring. Den psykiska hälsan påverkade rehabiliteringen och förekomsten av komplikationer. Avgörande för en god psykisk hälsa var att patienten upplevde någon grad av kontroll över sin situation efter höftfrakturen. Psykisk ohälsa efter frakturen ökade också risken för institutionalisering och mortalitet. Det behövs mer kvalitativ forskning som kan ge en djupare insikt i äldres psykiska hälsa, men också forskning som granskar åtgärder och deras effekt på äldres psykiska hälsa efter en höftfraktur.
10

Sjuksköterskans hantering av perifera venkatetrar

Thungström, Jonas January 2013 (has links)
INTRODUKTION: Inom sjukvården är perifera venkatetrar (PVK) vanliga och ett av sjuksköterskans ansvarsområde. Den förs in i en ven med hjälp av en kanyl, för att kunna ge patienter läkemedel, blod, samt upprätta eller korrigera vätske-, elektrolyt- och näringsbalansen. SYFTE: Att beskriva sjuksköterskans kunskap vid hanteringen av perifera venkatetrar. METOD: En litteraturöversikt som innehåller 14 vetenskapliga artiklar, som har granskats och analyserats. RESULTAT: Resultatet presenterades i kategorierna: aseptik, val av insticksplats, val av storlek, dokumentation, regelbundna byten, förebyggande av tromboflebit och hantering av svårstuckna patienter. Sjuksköterskan ska använda en god aseptik och handskar vid hantering av PVK. Ofta valdes en mindre storlek på PVK som placerades i armvecket, underarmen eller på handryggen. Trots att sjuksköterskor hade vetskap om att dokumentation av PVK ska ske på förbandet och patientjournaler, så var den bristfällig. För att minska risken för tromboflebit bör en PVK avlägsnas inom tre dygn. DISKUSSION: God aseptik kan ha avgörande betydelse för god hantering av PVK. Storleken och valet av placeringen av PVK har betydelse för om komplikationer uppstår. Vana, rutin och erfarenhet kan ha en viss inverkan vid sjuksköterskans val av storlek. Dokumentation och regelbundna byten är viktigt för en god vård, dock kan tidsbrist leda till att sjuksköterskor prioriterar andra omvårdnadsåtgärder. SLUTSATS: Det behövs mer forskning för att tydliggöra sjuksköterskans hantering av PVK.

Page generated in 0.1299 seconds