Proefschrift Groningen. / Met lit.opg. en een samenvatting in het Nederlands.

No description available.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans rutiner i samband med insättande och omvårdnad av perifera venkatetrar samt att beskriva observationer och åtgärder som sjuksköterskan gör för att undvika komplikationer. Artikelsökningen har skett i databaserna: Elin@Dalarna, Blackwell Synergy, EBSCO-host och Elsevier. De sökord som använts i olika kombinationer var: peripheral, intravenous, catheter/line/cannula, handhygiene, nurse, infections, phlebitis, routine och technique. Artiklarna skulle vara vetenskapligt skrivna på engelska och fick inte vara publicerade före år 1996. Sammanlagt inkluderades 20 artiklar i litteraturstudien varav 16 kvantitativa, 2 kvalitativa och 2 där båda designerna fanns representerade. Resultatet av litteraturstudien visade att de flesta sjuksköterskor inte tar hänsyn till hygieniska aspekter vid inläggning av en perifer venkateter (PVK) och det vanligaste stället för venpunktion var handryggen. Symtomen på komplikationer av en PVK var smärta, rodnad, ömhet, värmeökning, svullnad och hårda, stela vener. Flera sjuksköterskor bad patienterna att informera dem om de upptäckte rodnad, smärta eller svullnad kring PVK:erna, sjuksköterskorna drog dagligen handen över PVK:ernas bandage och frågade patienterna hur det kändes. De flesta sjuksköterskor spolade PVK:erna dagligen med natriumkloridlösning som en preventiv åtgärd. Den vanligaste komplikationen var tromboflebit. För att förebygga tromboflebit rekommenderas den minsta möjliga storleken på en PVK. Det förekommer olika riktlinjer världen över om hur lång tid en PVK bör vara placerad i en ven. Studierna visade olika resultat från 24 timmar upp till 92 timmar och däröver.

It is difficult to fabricate electrode, which have gradient electric field from edge to center by applying voltage. In this study, a gradient refractive index profile can be easily formed. We change the experimental parameter about exposure time of UV light, concentration of PVK film and the Cell gap to investigate the influence on focal length. As the exposure time increase, the differences in conductivity become large from edge to center, which create better index distribution. For high concentration of PVK films, UV light can not effectively improve the conductivity of transmittance zone, which case the worse index distribution. The increasing of cell gap resulting in poor distribution of the refractive index, which cause larger focal length.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat på att sjuksköterskor överlag har en låg följsamhet till hygienrutiner. Det finns evidens att sjuksköterskor blir sämre på att implementera forskning i sitt dagliga arbete desto längre de arbetar. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskors uppfattning om erfarenhetens betydelse på följsamhet till hygienrutiner vid PVK-sättning. Metod: Studien utfördes inom slutenvården på ett sjukhus i södra Skåne. Data samlades in via 10 intervjuer vilka transkriberades och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor upplever att erfarna sjuksköterskor med >3 års erfarenhet har en större tendens att frångå hygienrutinerna vid PVK-sättning. Oerfarna sjuksköterskor med ≤3 års erfarenhet avviker även från hygienrutiner, dock i mindre utsträckning. De största faktorerna till att sjuksköterskor frångår hygienrutiner vid PVK-sättning är att de indirekt tvingas att avvika på grund av svårstuckna patienter, stor arbetsbelastning, stress samt att teori och praktik inte alltid upplevs stämma överens. Slutsats: Det är möjligt att en mer frekvent kunskapsuppdatering om Vårdhandbokens riktlinjer leder till ett mer patientsäkert arbete i praktiken, utan att arbetet försvåras. Erfarna sjuksköterskor riskerar att ha utvecklat ett arbetssätt som avviker ifrån de gällande hygienrutinerna. Oerfarna sjuksköterskor löper en risk att utveckla detta arbetssätt om inga åtgärder som ökar medvetenheten vidtas tidigt. / Background: Previous research found that nurses overall have a poor compliance towards hygiene routines. Evidence show that nurses become less compliant to research use the longer they work. Aim: The aim of this study is to investigate nurse’s perception of the influence of experience to compliance of the hygiene routines when inserting a PVC. Method: The study was conducted inpatient care at a hospital in southern Scania. Data was collected through 10 interviews that all were transcribed and analyzed with a content analysis. Results: Nurses perception is that experienced nurses with >3 years of experience had a bigger tendency to depart from hygiene routines when inserting a PCV. Inexperienced nurses with ≤3 years of experience also departed from the hygiene routines, but to a lower extent. The greatest factors that lead to nurses departing from PVC hygiene routines, were that they indirectly were forced to depart from the routines because of patients that were hard to insert a PCV on, they had a heavy work load, stress and that theory not always accord with practice. Conclusion: It’s possible that a more frequent update of knowledge on the hygiene routines in Vårdhandboken can lead to a more patient secure work in practice, without obstructing nurses’ work. Experienced nurses have a higher risk of developing a way to work that departs from the current hygiene routines. Inexperienced nurses also have a risk of developing this way of work if no interventions that increase their awareness take place in an early stage.

Bakgrund Sjuksköterskeprofessionen är i Sverige ett yrke dominerat av kvinnor, dessa tendenser går även att se i andra länder. Studier visar att de genusstereotyper som finns i samhället påverkar den manliga sjuksköterskans sätt att bemöta patienter. Den manliga sjuksköterskan tenderar att vara mer rak och formell mot patienter, än sina kvinnliga kollegor, för att kunna försvara sin maskulinitet. Utifrån vad forskningen visat ligger intresset för denna studie i att undersöka om genusstereotyper påverkar bemötandet av patienter. Forskningen vi tagit del av beträffande sjuksköterskans bemötande kopplat till genusnormer har till stor del inte genomförts i Sverige. Vilket gör det intressant att se om forskningen går att jämföra med svenska förhållanden. Syfte Syftet med studien är att beskriva kvinnliga respektive manliga sjuksköterskors bemötande av patienter vid insättande av perifer venkateter (PVK). Metod För att kunna besvara syftet genomfördes sammanlagt 28 observationer på 11 sjuksköterskor på fyra mottagningar. En innehållsanalys genomfördes för att beskriva sjuksköterskan bemötande vid insättande av PVK. Resultat Det observationerna visat är att bemötande varit generellt lika mellan könen. Kommunikation var en central del av bemötandet, likaså information om PVK och dess innebörd. Slutsats Studien antyder att genusnormerna presenterade i bakgrunden, generellt inte påverkat de kvinnliga och manliga sjuksköterskorna som observerats. Ett resultat som framkommit genom observationerna är att de kvinnliga sjuksköterskorna också tenderade att ha en rak kommunikation, något tidigare studier antytt vara generellt för den manliga sjuksköterskan.

Bakgrund och problemformulering Studier har visat att postoperativ smärta är ett vanligt förekommande problem som dessutom ofta övergår till kroniska smärtor i det opererade området. Studier har också funnit att postoperativ smärta är den vanligaste orsaken till kontakt med vården efter operationer samt den vanligaste orsaken till återinläggning. Trots ett flertal kända riskfaktorer för att utveckla svår postoperativ smärta såsom kön ålder m.m. så är detta fortfarande ett vanligt problem. Nyligen publicerade studier har visat att VAS (Visuell Analog Skala) -skattning vid PVK (Perifer Ven Kateter) -sättningen är en bra indikator för att identifiera riskpatienter för postoperativ smärta. Syfte Undersöka om VAS - skattning ≥ 2 i samband med PVK-sättning är en bra/giltig indikator för att förutse om en patient löper hög risk för att drabbas av postoperativ smärta. Metod Kvantitativ prospektiv observationsstudie. Ett slumpmässigt klusterurval har tillämpats. Data har samlats in av personalen på postoperativa avdelningen med stöd av en enkät. All data har bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Resultat Inga signifikanta skillnader kunde ses mellan grupperna < 2 och ≥ 2 i någon av de jämförelser som gjordes. Inte heller kunde någon korrelation ses mellan VAS - skattning vid PVK – sättning preoperativt och VAS - värde vid ankomst postoperativ avdelning, VAS vid hemgång, tid på postoperativ avdelning eller total mängd opioider på postoperativa avdelningen. Dock sågs en trend som indikerade att VAS ≥ 2 vid PVK- sättning associerade till ett högre opioid behov postoperativt. Diskussion Att inga signifikanta skillnader eller samband kunde ses i denna studie kan förklaras av populationens begränsade storlek. Om en större population kunde inkluderats i studien så hade kanske resultatet varit ett annat. Studien visar dock att patienterna inte verkar ha speciellt ont när de lämnar den postoperativa avdelningen vilket indikerar att anestesimetoderna fungerar väl och att personalen på postoperativ avdelning gör ett bra jobb. Trots detta så visar studier att postoperativa smärta är ett vanligt problem. Kanske ligger problemet i hur standardvårdplaner för postoperativ smärta i hemmet är utformade. Men för att styrka denna hypotes så behövs ytterligare forskning.

Diodos poliméricos emissores de luz (PLEDs) foram produzidos utilizando poli(vinil-carbazol) (PVK), poli(2,7-(9,9-dioctilfluoreno)) (PFO) e poli((1,4-fenileno-2-flúor)-alt-2,7-(9,9-dioctilfluoreno)) (PFPF) dopados com diferentes concentrações de dopante fosforescente tris(2-fenilpiridinato) de irídio(III) [Ir(ppy)3] como camada ativa. Os resultados mostraram que o dispositivo a base de PFO dopado com 4% em massa de Ir(ppy)3 apresentou as maiores eficiências de corrente e de potência luminosa e o espectro eletromagnético do PLED a base de PVK puro apresentou emissão em 540 nm, sugerindo um desbalanceamento de cargas e emissão do óxido de zinco dopado com alumínio (AZO), camada injetora. Assim, estudos da influência da massa molar média do PVK e de sistemas híbridos PVK:AZO nas propriedades elétricas e ópticas dos PLEDs foram elaborados. Resultados mostraram que o AZO possui propriedades foto/eletroluminescentes e é responsável pela emissão larga na região do visível. Os dispositivos híbridos apresentaram emissão próxima ao branco puro, atingindo-se uma pureza de 0,19. / Polymer light emiting diodes (PLEDs) were manufactured using poly(9-vinylcarbazole) (PVK), poly(9,9-dioctylfluorene) (PFO) and poly(9,9-dioctylfluorene-alt-1,4-fluorphenylene) (PFPF) doped with different concentrations of tris-(2-phenylpyridinate) iridium(III) [Ir(ppy)3],a phosphorescent dye, as the active layer. Results showed that PFO based devices doped with 4 wt. % of Ir(ppy)3 presented the highest current and power efficiencies, and the PVK based devices\' electroluminescence spectrum showed an emission centered at 540 nm, suggesting that a charge unbalance and light emission from the injection layer of aluminum doped zinc oxide (AZO) occurred. Therefore, studies based on the PVK:AZO system and different PVK\'s average molar masses were elaborated to observe the PLEDs\' electrical and optical properties. Results showed that AZO is a photo/electroluminescent material and it is responsible for the broad emission in the visible range. The hybrid device showed near pure white light emission and its purity reached 0.19.

Inledning: För barn kan sjukhusvistelser och allt vad de innebär av undersökningar och behandlingar ofta uppfattas som hotfulla och obehagliga. Insättning av perifer venkateter och venös provtagning tillhör de ingrepp som barn uppfattar som mest stressfulla och smärtsamma. Det finns i dagsläget gott om evidensbaserade metoder för att lindra barns oro och smärta i samband dessa ingrepp men det är oklart i hur stor utsträckning dessa metoder tillämpas. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskans tillvägagångssätt vid venös provtagning och insättning av perifer venkateter. Utgångspunkten för studien är undersöka sjuksköterskans förberedelser av barnet, hur sjuksköterskan arbetar för att främja barnets självbestämmande, användning av distraktioner, farmakologisk smärtlindring samt hur barn och föräldrar bemöts av sjuksköterskan inför och under provtagning eller insättning av perifer venkateter. Metod: Venös provtagning och insättning av perifer venkateter observerades och registrerades efter ett egenutformat observationsschema. Observationerna gjordes på avdelningar och mottagningar på ett barnsjukhus. Resultat: 18 sjuksköterskor observerades i 25 situationer. Observationerna genomfördes på både avdelningar och mottagningar på ett större barnsjukhus. Alla sjuksköterskorna använde sig av distraktioner och hade ett individuellt anpassat bemötande. Alla barn fick någon form av farmakologisk smärtlindring. I 17 av situationerna förberedde sjuksköterskan barnet genom att gå igenom hur proceduren gick till och i 22 situationer fick barnet vara med och bestämma. Slutsats: Slutsatsen är att sjuksköterskor på det barnsjukhus där studien genomfördes arbetar evidensbaserat i sitt tillvägagångssätt vid venös provtagning och insättning av en perifer venkateter. Vidare forskning skulle behövas för att undersöka hur sjuksköterskor på andra vårdinstanser som exempelvis barnspeciallistmottagningar arbetar. / Introduction: For children, hospitalization and all the means of examinations and treatments are often perceived as threatening and unpleasant. Venepunctures and peripheral catheterization belong to the procedures considered the most stressful and painful. There are plenty of evidence-based methods to alleviate children's distress and pain during these procedures, but it is unclear to what extent these methods are applied. Purpose: The purpose of this study is to examine the nurse´s approach to venepuncture and peripheral catheterization. The starting point of this study is to examine the nurse´s preparation of the child, how the nurse encourages the child´s autonomy, using of distractions and pharmacological analgesia and also how the child and its parents are cared for during the procedure. Method: Venepunctures and peripheral catheterization were observed and registered in a observational chart made for this study. The observations were performed at wards and clinics at achildren´s hospital. Results: 25 observations were performed on 18 different nurses. The observations were performed at both wards and clinics at a children´s hospital. All of the nurses used distractions and treated the children individually. All of the children received some form of pharmacological pain relief. In 17 of the situations the nurse explained the procedure to the child beforehand.In 22 of the situations the child was given the opportunity to participate and decide how the procedure was to be executed. Conclusion: The conclusion of this study is that nurses at the Hospitalare working with an evidence-based approach to venepuncture and peripheral catheterization. Further research is required to determine if nurses inother health facilitiesare working evidence-based or not.

Bakgrund: Sjuksköterskan i ambulansen har en arbetsmiljö som anses riskfylld och utmanande, vilket kan äventyra patientsäkerheten. Undvikandet av patogener är svårare i en prehospital miljö. Ytor och utrustning i ambulansen har visat sig vara källor till smitta. Risken att drabbas av PVK-relaterade komplikationer, som tromboflebit, är större om infarten satts prehospitalt jämfört med sjukhusmiljö. Aseptiska rutiner som finns verkar inte prioriteras. Klimat och väder påverkar en utsatt patient ännu mer. Nedkylning innebär förlust av dyrbar energi för chockade, skadade eller sjuka patienter. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder som uppfyller en hög patientsäkerhet som rör infektionsrisker, PVK-relaterade komplikationer och nedkylning i den prehospitala omvårdnaden. Metod: En litteraturstudie som innefattar 12 artiklar från Sverige, Finland, Frankrike och USA. Tre olika fokusområden valdes; infektionsrisker, PVK-relaterade komplikationer och nedkylning. Resultat: Resultatet redovisas enligt de valda fokusområdena relaterade till patientsäkert vårdarbete. Gällande infektionsrisker framkom att ambulanserna innehåller mikroorganismer av varierande grad trots rengöring. Det framkom att ambulanspersonalens följsamhet till hygienrutinerna inte är tillräcklig. Utbildning och bärandet av eget desinfektionsmedel kan förändra detta. Gällande PVK-relaterade komplikationer framkom att många PVK:er sätts i onödan vilket kan åtgärdas med tydligare riktlinjer. Under nedkylning framkom att tillförsel av aktiv värme och borttagandet av våta kläder har signifikant god effekt. Slutsats: Litteraturstudien har visat på vikten av att använda adekvata åtgärder vid ett prehospitalt omhändertagande i relation till infektionsrisker, PVK-relaterade komplikationer och nedkylning. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om dessa områden för att kunna ge patientsäker vård. / Background: The nurse in the ambulance works in a challenging environment that may put the patient safety at risk. Avoiding pathogens is difficult in a prehospital setting. Ambulance surfaces and equipment have shown to be sources of contamination. The risk of obtaining complications related to peripheral venous catheters, e.g. thrombophlebitis, is increased if the device is inserted prehospitally compared to when in hospital. Aseptic routines seem not to be prioritized. Climate and weather affect an already exposed patient even further. Hypothermia causes loss of valuable energy for chocked, traumatised or ill patients. Aim: The aim of this study was to investigate which nursing actions that fulfills a high level of patient safety regarding infection risks, complications from peripheral venous catheters and hypothermia in a prehospital care setting. Method: A literature review comprising of 12 articles from Sweden, Finland, France and USA. Three areas of interest were chosen; infection risks, complications from peripheral venous catheters and hypothermia. Results: The result is divided into three focus areas related to patient safety healthcare. Regarding infection risks, the ambulances showed to be contaminated of varying levels of microorganisms, despite cleaning. The ambulance personnel showed insufficient compliance to hygiene routines. Education and carrying a personal bottle of hand rub can change this. Regarding complications from peripheral venous catheters, many catheters were inserted unnecessarily and this can be reduced by establishing firmer guidelines. Regarding hypothermia, it became clear that adding active warming and removal of wet clothing have significant effect. Conclusion: This literature review has shown the importance of taking adequate actions in a prehospital care setting regarding infection risks, complications from peripheral venous catheters and hypothermia. The nurse needs to have enough knowledge within these areas to be able to provide patient-safe care.