Bakgrund: Sjuksköterskan i ambulansen har en arbetsmiljö som anses riskfylld och utmanande, vilket kan äventyra patientsäkerheten. Undvikandet av patogener är svårare i en prehospital miljö. Ytor och utrustning i ambulansen har visat sig vara källor till smitta. Risken att drabbas av PVK-relaterade komplikationer, som tromboflebit, är större om infarten satts prehospitalt jämfört med sjukhusmiljö. Aseptiska rutiner som finns verkar inte prioriteras. Klimat och väder påverkar en utsatt patient ännu mer. Nedkylning innebär förlust av dyrbar energi för chockade, skadade eller sjuka patienter. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder som uppfyller en hög patientsäkerhet som rör infektionsrisker, PVK-relaterade komplikationer och nedkylning i den prehospitala omvårdnaden. Metod: En litteraturstudie som innefattar 12 artiklar från Sverige, Finland, Frankrike och USA. Tre olika fokusområden valdes; infektionsrisker, PVK-relaterade komplikationer och nedkylning. Resultat: Resultatet redovisas enligt de valda fokusområdena relaterade till patientsäkert vårdarbete. Gällande infektionsrisker framkom att ambulanserna innehåller mikroorganismer av varierande grad trots rengöring. Det framkom att ambulanspersonalens följsamhet till hygienrutinerna inte är tillräcklig. Utbildning och bärandet av eget desinfektionsmedel kan förändra detta. Gällande PVK-relaterade komplikationer framkom att många PVK:er sätts i onödan vilket kan åtgärdas med tydligare riktlinjer. Under nedkylning framkom att tillförsel av aktiv värme och borttagandet av våta kläder har signifikant god effekt. Slutsats: Litteraturstudien har visat på vikten av att använda adekvata åtgärder vid ett prehospitalt omhändertagande i relation till infektionsrisker, PVK-relaterade komplikationer och nedkylning. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om dessa områden för att kunna ge patientsäker vård. / Background: The nurse in the ambulance works in a challenging environment that may put the patient safety at risk. Avoiding pathogens is difficult in a prehospital setting. Ambulance surfaces and equipment have shown to be sources of contamination. The risk of obtaining complications related to peripheral venous catheters, e.g. thrombophlebitis, is increased if the device is inserted prehospitally compared to when in hospital. Aseptic routines seem not to be prioritized. Climate and weather affect an already exposed patient even further. Hypothermia causes loss of valuable energy for chocked, traumatised or ill patients. Aim: The aim of this study was to investigate which nursing actions that fulfills a high level of patient safety regarding infection risks, complications from peripheral venous catheters and hypothermia in a prehospital care setting. Method: A literature review comprising of 12 articles from Sweden, Finland, France and USA. Three areas of interest were chosen; infection risks, complications from peripheral venous catheters and hypothermia. Results: The result is divided into three focus areas related to patient safety healthcare. Regarding infection risks, the ambulances showed to be contaminated of varying levels of microorganisms, despite cleaning. The ambulance personnel showed insufficient compliance to hygiene routines. Education and carrying a personal bottle of hand rub can change this. Regarding complications from peripheral venous catheters, many catheters were inserted unnecessarily and this can be reduced by establishing firmer guidelines. Regarding hypothermia, it became clear that adding active warming and removal of wet clothing have significant effect. Conclusion: This literature review has shown the importance of taking adequate actions in a prehospital care setting regarding infection risks, complications from peripheral venous catheters and hypothermia. The nurse needs to have enough knowledge within these areas to be able to provide patient-safe care.

O objetivo do trabalho foi demonstrar que o polivinilcarbazol (PVK) dopado com Perclorato de Lítio (LiClO4) pode converter energia luminosa em energia elétrica. Esse material polimérico possui a propriedade de absorver e gerar pares de elétron-lacunas fornecendo uma corrente elétrica quando exposto à iluminação. Para essa finalidade foi construído um dispositivo (célula solar) com a seguinte estrutura: vidro / ITO / a-Si:H (p) / polímero PVK / µ-Si:H (n) / Al, tendo o PVK dopado como camada ativa. O estudo proposto, dessa maneira, teve como finalidade: pesquisar, desenvolver, fabricar e caracterizar esse dispositivo, analisando suas características elétricas e ópticas, sua eficiência de conversão (rendimento) e outros fatores relacionados ao seu desempenho e do processo de fabricação. / The objective of this article is to demonstrate that the Poly(N-vinylcarbazole) PVK dumped with lithium perchlorate (LiClO4) can transform solar energy to electrical energy. This polymer material has the property of absorbing and generate electron hole pairs, providing an electric current when exposed to enlightenment. To achieve that, a solar cell has been constructed with the follow structure: glass structure/ITO/a-Si:H (p)/polymer PVK/µ-Si:H (n)/Al, with the PVK working as active layer. This proposed article had the objective to research, develop, construct and characterize this device, analyzing its electrical and optical characteristics, efficiency and other topics related to its development and construction process.

O objetivo do trabalho foi demonstrar que o polivinilcarbazol (PVK) dopado com Perclorato de Lítio (LiClO4) pode converter energia luminosa em energia elétrica. Esse material polimérico possui a propriedade de absorver e gerar pares de elétron-lacunas fornecendo uma corrente elétrica quando exposto à iluminação. Para essa finalidade foi construído um dispositivo (célula solar) com a seguinte estrutura: vidro / ITO / a-Si:H (p) / polímero PVK / µ-Si:H (n) / Al, tendo o PVK dopado como camada ativa. O estudo proposto, dessa maneira, teve como finalidade: pesquisar, desenvolver, fabricar e caracterizar esse dispositivo, analisando suas características elétricas e ópticas, sua eficiência de conversão (rendimento) e outros fatores relacionados ao seu desempenho e do processo de fabricação. / The objective of this article is to demonstrate that the Poly(N-vinylcarbazole) PVK dumped with lithium perchlorate (LiClO4) can transform solar energy to electrical energy. This polymer material has the property of absorbing and generate electron hole pairs, providing an electric current when exposed to enlightenment. To achieve that, a solar cell has been constructed with the follow structure: glass structure/ITO/a-Si:H (p)/polymer PVK/µ-Si:H (n)/Al, with the PVK working as active layer. This proposed article had the objective to research, develop, construct and characterize this device, analyzing its electrical and optical characteristics, efficiency and other topics related to its development and construction process.

Background: The daily nursing work includes managing of peripheral intravenous catheter, PIVC. It is the most widely used medical device and often the cause of healthcare associated infections. The most common procedure for inpatients care and used to provide fluid, medication, nutrition, or blood products. Aim: Describe nurses practice of use and management of PIVC. Method: Literature study based on 10 scientific articles worldwide. Results: Presents two themes: “Preparation and inplacement” and “Maintenance and aftercare”. Conclusion: The authors concluded that there were consistent shortcomings in the nursing of PIVC management. The aspects that the study data could demonstrate as factors for lack of care were stress, finances/availability of materials, and knowledge. / Bakgrund: I det dagliga omvårdnadsarbetet ingår hantering av perifer venkateter, PVK. Det är den mest använda medicintekniska produkten och ofta orsak till vårdrelaterade infektioner. Det vanligaste ingreppet för patienter som vårdas i slutenvården och används för att ge vätska, läkemedel, näring eller blodprodukter. Syfte: Beskriva sjuksköterskors hantering av PVK. Metod: Litterarutstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar världen runt. Resultat: Redovisar två teman: ”Förberedande och insättning” och ”Underhåll och eftervård” Slutsats: Författarna kom fram till att det fanns genomgående brister inom omvårdnaden av PVK hantering. De aspekter som studiens data kunde påvisa som faktorer för bristande omvårdnaden var stress, ekonomi/tillgänglighet till material, samt kunskap.

L'exposition des polymères aux contraintes de leur environnement d'usage provoque une modification de la structure chimique des macromolécules qui se traduit par une évolution irréversible de leurs propriétés fonctionnelles. L'objectif majeur de cette thèse était de passer, dans la compréhension des phénomènes de photovieillissement, du niveau moléculaire au niveau macroscopique. Pour ce faire, trois polymères dont le vieillissement est gouverné par des réactions de réticulation et / ou de coupures de chaîne, ont été étudiés. Nous avons principalement développé l'utilisation de la microscopie à force atomique en effectuant des nanoindentations tant à la surface que dans l'épaisseur du matériau irradié et comparé les résultats à de nombreuses autres techniques. Cette méthodologie nous a permis de progresser dans la connaissance des relations qui existent entre modification de la structure chimique et variation des propriétés physiques de polymères sous l'impact du photovieillissement.

Introduktion: Vårdrelaterade infektioner, VRI:er, är ett stort hälsoproblem i Sverige. Genom att förebygga de undvikbara infektioner som drabbar patienter på våra sjukhus skulle vi kunna frigöra uppemot 200 000 vårddygn och 2,2 miljarder kronor per år. PVK:er står för en oklar del av dessa infektioner. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som kan påverka förekomsten av PVK-relaterade infektioner. Metod: en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Originalstudier som svarade mot studiens syfte söktes i databaserna Ci-nahl och Pubmed, med kriterier att de skulle vara publicerade de senaste 10 åren. Narrativ analys i form av koncentrering och kategorisering av resultatet med en sammanställning i text. Resultat: Tolv studier inkluderades i översikten. Huvudfynden kan sammanfattas som att klorhexidinsprit är bättre än povidonjod, injektionsmembran behöver desinfekteras för att kunna rekommenderas, heparin är inte bättre än natriumklorid för att förebygga komplikat-ioner, valet av förband påverkar inte komplikationsförekomsten och att PVK:er bör bytas på klinisk indikation. Slutsats: Det som genomgående lyfts i de inkluderade studierna är att det saknas underlag för att fastställa förekomsten av PVK-relaterad bakteriemi. Denna litteraturö-versikt visar att för att minska förekomsten av PVK-relaterade infektioner bör klorhexidinsprit användas som desinfektionsmedel och PVK:er bytas på klinisk indikation. Det som tydligt framkommit är att PVK-relaterade infektioner är ett understuderat ämne, det behövs stora stu-dier som mäter förekomsten av infektionerna för att sedan med ytterligare studier kunna mäta effekten av olika interventioner. / Introduction: Healthcare-associated infections, HAI’s, are a major health problem in Sweden. By preventing the avoidable infections that affect patients in our hospitals, we could free up to 200,000 care days and 2.2 billion SEK yearly. PVC’s account for an unclear proportion of these infections. Aim: The aim of the study was to investigate which factors may affect the occurrence of PVC-related infections. Method: a systematic literature review with a qualitative approach. Original studies that responded to the purpose of the study were searched in the data-bases Cinahl and Pubmed, with criteria that they should have been published in the last 10 years. Narrative analysis in the form of concentration and categorization of the results with a compilation in text. Results: Twelve studies were included in the review. The main findings can be summarized as that chlorhexidine alcohol is better than povidone-iodine, injection membranes need to be disinfected to be recommended, heparin is not better than sodium chloride for preventing complications, the choice of dressing does not affect the occurrence of compli-cations and that PVC’s should be changed on clinical indication. Conclusion: What is consistently highlighted in the included studies is that there is a lack of evidence to determine the occurrence of PVC-related bacteraemia. This literature review shows that in order to reduce PVC-related infections, chlorhexidine alcohol should be used as a disinfectant and that PVC’s are to be changed on clinical indication. What has clearly emerged is that PVC-related infections are an understudied topic, large studies are needed that measure the occurrence of the infections in order to then be able to measure the effect of various interventions with further studies.