Dörröppningar till en operationssal under en pågående operation ökar infektionsrisken. På Centraloperation, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, öppnas dörrarna till operationssalen fler gånger än nödvändigt. Muntlig information till personalen har inte minskat antalet dörröppningar på lång sikt. En trådlös tekniklösning som räknar och visualiserar antalet dörröppningar tros ha en mer långvarig effekt, därför skulle en prototyp tas fram. En litteraturstudie gjordes för att hitta komponenter och för att med dessa skapa prototypen.   Prototypen kan räkna och visualisera antalet dörröppningar från en dörr. Då en operationssal oftast har tre dörrar är visualiseringen förberedd för att kunna visa antalet för dessa. Prototypen behöver vidareutvecklas för att kunna användas på under en operation. / Door openings to an operating theatre, during an ongoing operation, increases the risk of infection. At the Central operation department, Karolinska University Hospital Solna, the doors open more frequently than necessary. Oral information to the staff has not reduced the number of door openings for a longer time. A wireless solution that counts and visualizes is believed to have a more longlasting effect, therefore a prototype would be created. A literature study was performed in order to find components and with those build the prototype. The prototype is able to count and visualize the number of door openings from one door. However, since many operating theatres have three doors, the visualization is prepared for this. To be able to use this system during an operation the prototype needs to be further developed.

Bakgrund: Sjuksköterskan i ambulansen har en arbetsmiljö som anses riskfylld och utmanande, vilket kan äventyra patientsäkerheten. Undvikandet av patogener är svårare i en prehospital miljö. Ytor och utrustning i ambulansen har visat sig vara källor till smitta. Risken att drabbas av PVK-relaterade komplikationer, som tromboflebit, är större om infarten satts prehospitalt jämfört med sjukhusmiljö. Aseptiska rutiner som finns verkar inte prioriteras. Klimat och väder påverkar en utsatt patient ännu mer. Nedkylning innebär förlust av dyrbar energi för chockade, skadade eller sjuka patienter. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder som uppfyller en hög patientsäkerhet som rör infektionsrisker, PVK-relaterade komplikationer och nedkylning i den prehospitala omvårdnaden. Metod: En litteraturstudie som innefattar 12 artiklar från Sverige, Finland, Frankrike och USA. Tre olika fokusområden valdes; infektionsrisker, PVK-relaterade komplikationer och nedkylning. Resultat: Resultatet redovisas enligt de valda fokusområdena relaterade till patientsäkert vårdarbete. Gällande infektionsrisker framkom att ambulanserna innehåller mikroorganismer av varierande grad trots rengöring. Det framkom att ambulanspersonalens följsamhet till hygienrutinerna inte är tillräcklig. Utbildning och bärandet av eget desinfektionsmedel kan förändra detta. Gällande PVK-relaterade komplikationer framkom att många PVK:er sätts i onödan vilket kan åtgärdas med tydligare riktlinjer. Under nedkylning framkom att tillförsel av aktiv värme och borttagandet av våta kläder har signifikant god effekt. Slutsats: Litteraturstudien har visat på vikten av att använda adekvata åtgärder vid ett prehospitalt omhändertagande i relation till infektionsrisker, PVK-relaterade komplikationer och nedkylning. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om dessa områden för att kunna ge patientsäker vård. / Background: The nurse in the ambulance works in a challenging environment that may put the patient safety at risk. Avoiding pathogens is difficult in a prehospital setting. Ambulance surfaces and equipment have shown to be sources of contamination. The risk of obtaining complications related to peripheral venous catheters, e.g. thrombophlebitis, is increased if the device is inserted prehospitally compared to when in hospital. Aseptic routines seem not to be prioritized. Climate and weather affect an already exposed patient even further. Hypothermia causes loss of valuable energy for chocked, traumatised or ill patients. Aim: The aim of this study was to investigate which nursing actions that fulfills a high level of patient safety regarding infection risks, complications from peripheral venous catheters and hypothermia in a prehospital care setting. Method: A literature review comprising of 12 articles from Sweden, Finland, France and USA. Three areas of interest were chosen; infection risks, complications from peripheral venous catheters and hypothermia. Results: The result is divided into three focus areas related to patient safety healthcare. Regarding infection risks, the ambulances showed to be contaminated of varying levels of microorganisms, despite cleaning. The ambulance personnel showed insufficient compliance to hygiene routines. Education and carrying a personal bottle of hand rub can change this. Regarding complications from peripheral venous catheters, many catheters were inserted unnecessarily and this can be reduced by establishing firmer guidelines. Regarding hypothermia, it became clear that adding active warming and removal of wet clothing have significant effect. Conclusion: This literature review has shown the importance of taking adequate actions in a prehospital care setting regarding infection risks, complications from peripheral venous catheters and hypothermia. The nurse needs to have enough knowledge within these areas to be able to provide patient-safe care.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner drabbar 65 000 patienter i Sverige varje år och utgör en tredjedel av landets vårdskador. Vårdrelaterade infektioner är en stor ekonomisk belastning i svensk sjukvård. Säker vård ingår i sjuksköterskans kärnkompetenser och innebär bland annat arbete med patientsäkerhet. Patientsäkerhetsarbetet innefattar vårdhygien. Omvårdnaden och hanteringen av centrala venösa infarter tillhör sjuksköterskans arbetsuppgifter, därför är det viktigt för sjuksköterskan att kunna identifiera infektionsrisker, samt ha kunskap om infektionsförebyggande åtgärder.Syfte: Att belysa infektionsrisker i sjuksköterskans arbete med centrala venösa infarter samt hur dessa infektioner kan förebyggas.Metod: Studien är en litteraturöversikt. Artiklarna är hämtade från databaserna PubMed och CINAHL. Efter kvalitetsgranskning och analys kvarstod 17 kvantitativa artiklar som inkluderades i resultatet. Analysen av artiklarna gjordes i tre steg enligt en modell av Friberg (2017).Resultat: Resultatet bildade sju underkategorier: riskfyllda arbetsmoment, vårdhygien, kateteriseringsdygn och vårdtid, kunskapsbrist, utbildning, implementering av lokala riktlinjer och policys och arbetsmiljö. Dessa bildade två huvudkategorier: Riskfaktorer och preventiva åtgärder. En del moment i sjuksköterskans arbete med centrala venösa infarter, samt bristande följsamhet till basala hygienrutiner ökade infektionsrisken. Felaktigt handhavande var bland annat relaterat till kunskapsbrist. Utbildningar avsedda för vårdpersonal om centrala venösa infarter ökade kunskapen och på sjukhus med utformade riktlinjer var följsamheten bättre.Slutsats: Infektionsrisker med centrala venösa infarter är bristande följsamhet till hygienrutiner, vissa arbetsmoment, fler kateteriseringsdygn och vårdlängd samt bristande kunskap. Utbildningar och riktlinjer ökar kunskapen och följsamheten till rutiner i omvårdnaden av centrala venösa infarter. En god arbetsmiljö och vårdhygien skapar förutsättningar som minskar risken för vårdrelaterade infektioner. / Background: Healthcare-related infections affects 65 000 patients in Sweden each year and stand for a third of healthcare-related injuries in the country. Healthcare-related infections is a major burden on the Swedish healthcare economy. Safe care is one of the nurse’s main competencies and involves among other things work with patient safety. Patient safety involves care hygiene. The nursing and management of central venous lines is one of the nurse’s tasks, therefore is it important for the nurse to be able to identify infection risks and have knowledge of preventive measures.Aim: To illuminate infection risks in the nurse's work with central venous lines and how these infections can be prevented.Method: The study is a literature review. The articles are taken from the databases PubMed and CINAHL. After quality review and analysis, 17 quantitative articles remained that were included in the results. The analysis of the articles was done by a three step model by Friberg (2017).Result: Seven subcategories were designed for each area: riskfilled work steps, care hygiene, catheterization days and care time, lack of knowledge, education, implementation of local guidelines and policies and work environment. Two main categories were then formed: Risk factors and preventive measures. Certain steps of the nurse's work with central venous lines and lack of compliance with basic hygiene routines increased the risk of infection. Wrongdoings were among other things related to lack of knowledge. Education intended for healthcare staff on central venous lines improved the knowledge and in hospitals with designed guidelines compliance was better.Conclusion: Infection risks associated with central venous lines are lack of compliance with hygiene routines, certain work steps, more catheterization days and length of care and lack of knowledge. Education and guidelines increase knowledge and compliance with routines in the care of central venous lines. A good working environment and care hygiene create conditions that reduce the risk of healthcare-related infections.