Bakgrund: Flera studier beskriver vikten av att minimera dörröppningsfrekvensen på operationssalarna. Högre frekvens av dörröppningar leder till försämrad ventilation på operationssalen, vilket i sin tur kan leda till vårdrelaterade infektioner. Syfte: Syftet med denna studie var att på en operationsavdelning observera frekvensen av dörröppningar under pågående operation, varför och av vem de öppnades. Metod: Metoden var en kvantitativ deskriptiv observationsstudie med tvärsnittsdesign. Personalen på en operationsavdelning i Mellansverige observerades under pågående operationer. Observationerna utfördes sex vardagar i januari 2013 och valdes från operationsprogrammet. Resultat och slutsats: 22 observationstillfällen observerades, 11 från vardera konventionell respektive infektionskänslig kirurgi. Studien visade att dörröppningsfrekvensen var högre vid konventionell kirurgi jämfört med infektionskänslig. Dörröppningsfrekvensen varierade från en gång per minut till var 10:e minut vid konventionell kirurgi. Vid infektionskänslig kirurgi varierade dörröppningsfrekvensen från var 3:e minut till var 19:e minut. Den yrkesgrupp som utförde de flesta dörröppningarna var den cirkulerande personalen. Den största anledningen till dörröppningarna var hämtning av utrustning/material/instrument. Klinisk betydelse: Studien visar att dörröppningsfrekvensen vid konventionell kirurgi är högre än vid infektionskänslig kirurgi. För infektionskänslig kirurgi finns lokala riktlinjer. Däremot finns det inte vid konventionell kirurgi, där de kunde ha betydelse för att sänka dörröppningsfrekvensen. / Background: Several studies describe the importance of minimizing the frequency of door openings to the operating room. Higher frequency of door openings leads to impaired ventilation in the operating room, which in turn can lead to surgical site infections. Aim: The aim of this study was that in a surgical department observing the frequency of door openings during surgery, why and by whom they were opened. Method: The method was a quantitative descriptive observational study with cross-sectional design. The personnel in a surgical department in central Sweden were observed during operations. The observations were performed six weekdays in January 2013 and were selected from the surgical program. Results and conclusion: 22 observations were observed, 11 each from conventional and implant surgery. The study indicated that door openings were more frequent when comparing conventional surgery with implant surgery. The frequency of door openings varied from once per minute to every 10 minutes for conventional surgery. In implant surgery the frequency of door openings varied from every 3 minutes to every 19 minutes. The profession who carried out most door openings was the circulating staff. The main reason for the door openings was retrieval of equipment / materials / instruments. Clinical relevance: This study shows that the frequency of door openings was higher at conventional surgery than at implant surgery. For implant surgery there are local guidelines. However, there are none for conventional surgery, where they could play a role in lowering the frequencies of door openings.

Dörröppningar till en operationssal under en pågående operation ökar infektionsrisken. På Centraloperation, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, öppnas dörrarna till operationssalen fler gånger än nödvändigt. Muntlig information till personalen har inte minskat antalet dörröppningar på lång sikt. En trådlös tekniklösning som räknar och visualiserar antalet dörröppningar tros ha en mer långvarig effekt, därför skulle en prototyp tas fram. En litteraturstudie gjordes för att hitta komponenter och för att med dessa skapa prototypen.   Prototypen kan räkna och visualisera antalet dörröppningar från en dörr. Då en operationssal oftast har tre dörrar är visualiseringen förberedd för att kunna visa antalet för dessa. Prototypen behöver vidareutvecklas för att kunna användas på under en operation. / Door openings to an operating theatre, during an ongoing operation, increases the risk of infection. At the Central operation department, Karolinska University Hospital Solna, the doors open more frequently than necessary. Oral information to the staff has not reduced the number of door openings for a longer time. A wireless solution that counts and visualizes is believed to have a more longlasting effect, therefore a prototype would be created. A literature study was performed in order to find components and with those build the prototype. The prototype is able to count and visualize the number of door openings from one door. However, since many operating theatres have three doors, the visualization is prepared for this. To be able to use this system during an operation the prototype needs to be further developed.

Postoperativa sårinfektioner är den tredje mest frekventa anmälda vårdrelaterade infektionen i Sverigeenligt Socialstyrelsen (2006). Operationsrummet är det mest kritiska området för infektionskontroll.Enighet tycks råda kring den bakteriella orsaken för postoperativa sårinfektioner, nämligenStaphylocous aureus samt att den förekommer i den normala hudfloran hos oss människor, är individberoende samt luftburen. Att en betydande del bakteriebärande partiklar kontaminerar såret underoperation har även visats samt att de härstammar från den omgivande luften. En relation mellan haltenluftburna bakterier och infektionsfrekvens har gjorts för ledplastikoperationer av höft- och knäleder.Dock är relationen mellan sårkontaminering och infektionsfrekvensen inte helt fastställd för övrigkirurgi och frågasätts även för ledplastikoperationer. För att minska infektionsfrekvensen idag användsdock en kombination av antibiotikaprofylax, ventilationssystem och kläder. Trots svårigheten i attbedöma halten S.aureus utifrån mängden bakteriebärande partiklar är det trots allt den ända metodenatt mäta ventilationssystemets effektivitet på. Det blir än mer viktigt med att uppnå låga halter av dessai luften i och med ökandet av multiresistenta bakterier.Stor oenighet råder bland dagens experter kring vilken systemvalslösning som är bäst lämpad givetolika förutsättningar och krav på renlighet. Debatten har varit stor främst då det under senaste tidenimplementerats olika ventilationsprinciper inom sjukvården i landet. Debatten grundar sig i om ettlaminärt system med hastighet under 0,4 m/s beter sig omblandande eller faktiskt laminärt samt omkläder har samma effekt beroende på luftföringsprincip. Det efterfrågas även en större ömsesidigförståelse mellan ingenjörer och kirurger för att medvetengöra personalens inverkan på spridning avbakteriebärande partiklar under pågående operation.Mot bakgrund av detta har målet med denna studie varit att sätta ihop en kritiskkunskapssammanställning kring frågor rörande renhet, arbetsmiljö och inomhusklimat ioperationssalar baserat på fallstudier och litteraturstudie inom ämnena. Samt att utifrån dettaidentifiera risker med utföranden, utmaningar, kunskaps- och samverkansbehov i frågorna. Störredelar av studien görs med utgångspunkt från fallstudier utförda genom kvalitativa intervjuer därerfarenheter och information om ämnet samlas in i syfte att kartlägga och exponera sammansattaproblem, utmaningar samt skillnader i utförande och systemlösningar. Författaren ämnar inte utföraegna mätningar eller simuleringar utan studien vilar på tidigare forskning i områden kringspridningsmekanismerna och källor till infektionsspridande partiklar, termisk komfort och luftkvaliteti operationssalsmiljö samt empirin från fallstudier och kvalitativa intervjuer.Redskapen som använts har varit en litteraturstudie i kombination med kvalitativa fallstudier därintervjuer har skett med tolv respondenter från olika yrkesgrupper som alla till olika grad varitdelaktiga vid beslut/design/utförande av operationssalarna och systemlösningarna. Intervjuerna harvarit halvstrukturerade och analyserats utifrån ett pragmatiskt synsätt. Studien i sin helhet har utförtsmed ett abduktivt förhållningssett där befintliga teorier inom ämnet har jämförts med ny empiri ochsammanställts i en syntes.Resultatet har utmynnat i följande: För att minska risken för postoperativa sårinfektioner krävs båderutiner i form av när och hur antibiotikan appliceras, personlig hygien och kläder i samspel medventilationstekniken men även funktionen av att upprätthålla olika barriärer mellan infektionskälla ochpatient. För att upprätthålla detta krävs ett samspel mellan ventilationstekniken, byggtekniken och denmäskliga faktorn. Det handlar om att begränsa förekomsten av bakteriebärande partiklar i salen ocheffektivt transportera bort och spä ut de som oundvikligt förekommer samt begränsa dess livsduglighetöver tid. För patientsäkerheten innebär det även i förlängningen att erbjuda både personal och patient2 (100)en god arbetsmiljö och termiskt klimat för att undvika kirurgiska misstag och nedkylning (hypotermi)av patient.Av de två ventilationsprinciperna behandlade i denna studie, omblandande och laminär strömningvisas det att båda kan uppnå godkända nivåer på halter luftburna bakterier under pågående operation.Systemen skiljer i luftföringsprincip men bygger båda till olika grad på riktad strömning ochutspädning. Utspädningsprincipen tycks inte till fullo kunna bedöma det laminära systemets förmågaatt reducera halten bakteriebärande partiklar likväl antar dess strömning ändå en omblandandekaraktär då det är känsligare för hinder. Det antyds att systemet upprätthåller en viss strömningseffektmed undertempererad luft men anses även på grund av detta i samband med stora flöden utsättapatienten för större risk för hypotermi i jämförelse med omblandande systemet. Gemensamt för debåda är beroendet av rätta rutiner hos personal, en upprättad tryckdifferens mellan utrymmen ochskyddande klädsel för att minska spridning från angränsande utrymmen och oss människor.Beslutsprocessen gällande val av system kräver mer oberoende forskning, tydligare och adekvatajämförelser samt en försiktighet vid analys av tidigare studier kring ventilationssystemens inverkan påpostoperativa sårinfektioner. En enskilds parameters inverkan på infektionsfrekvensen kan idag intebedömmas. Med denna vetskap är det även av stor vikt med samarbete och förståelse mellan ingenjöreroch vårdverksamheter för att upplysa varandra om operationsverksamhetens behov ochsystemlösningarnas begränsningar samt de förutsättningar som ställs för att en låg infektionsfrekvensska uppnås.

Bakgrund: Till operationssjuksköterskors ansvarsområden hör hygien och infektionsprevention. Vårdrelaterade infektioner (VRI) drabbar drygt 55 000 patienter i Sverige varje år. Av dessa VRI är runt 12 000 postoperativa sårinfektioner (SSI), varav hälften beräknas vara möjliga att undvika. En vanlig orsak till SSI är att bakteriebärande partiklar i luften, colony forming units (CFU), hamnar i operationssåret. Antalet personer i salen, personalens klädsel och antalet dörröppningar är några faktorer som antas påverka CFU-halten i operationssalens luft. Det råder osäkerhet kring vilka infektions-förebyggande åtgärder som bör prioriteras för att hålla CFU-halten nere och säkerställa en säker vård. Syfte: Att undersöka sambandet mellan CFU-halten i operationssalens sterila område och miljöfaktorer i salen.  Metod: En prospektiv icke-experimentell korrelationsstudie med kvantitativ ansats genomfördes. CFU-halten mättes med en aktiv luftprovtagare under 113 mätperioder fördelade på 17 operationer i en operationssal utrustad med LAF-ventilation. Samtidigt observerades antalet personer, antalet personer utan dok och antalet dörröppningar. Med hjälp av SPSS beräknades korrelationerna mellan de studerade variablerna. Resultat: Inget signifikant samband kunde påvisas mellan CFU-halten i operationsområdet och antalet personer i salen, antalet personer utan dok eller antalet dörröppningar. Slutsats: Luften i operationsområdet höll genomgående en ultraren nivå och CFU-halten påverkades inte av de studerade miljöfaktorerna. Detta är positivt ur perspektivet säker vård då det tyder på att risken för att drabbas av en postoperativ sårinfektion på grund av bakterier i luften är liten i salar med LAF-ventilation. Därigenom undviks onödigt lidande för patienter och kostnaderna för samhället hålls nere. Risken att drabbas av SSI påverkas av fler faktorer. Mer forskning behövs innan nuvarande rutiner kan ändras. / Background: Hygiene and infection prevention are two of the responsibilities of the operating room nurse. In Sweden, roughly 12,000 patients suffer from surgical site infections (SSI) each year, many of which could be avoided. A common cause of SSI is bacteria-laden particles (CFU) in the air of the operating room. The number of people in the room, the attire of the surgical staff and the number of door openings are thought to affect the CFU count. It remains unclear what preventive measures are most effective in reducing the CFU count to provide the safest care possible. Aim: To investigate the relationship between the CFU count in the sterile area of the operating room and various environmental factors. Method: A prospective, non-experimental correlational study was conducted. The CFU count was measured through active air sampling during 113 ten-minute periods, distributed over 17 operations, in an operating room equipped with a laminar air flow ventilation system. Simultaneously, observations were made of the number of people in the room, the number of people wearing a specific type of surgical cap called “dok” and the number of door openings. Correlations between variables were calculated using SPSS software. Results: No correlations between the CFU count within the sterile area and the studied variables were found. Conclusion: The air in the sterile area remained ultra-clean throughout the study, and the CFU count was not affected by the studied variables. This indicates that the risk of suffering from SSI caused by airborne bacteria is low, which benefits both patients and society. However, there is still a significant risk of suffering from SSI because of other risk factors. More research is needed before any new recommendations regarding hygiene routines in the operating room can be given.