Detta är en intervjustudie om skoglig förvaltning inom Uppsala läns kommuner med fokus på planering, skötsel, kompetens, upphandling och uppföljning. Studien visar att det saknas bra planeringsverktyg och de som finns används generellt passivt, skötseln i den tätortsnära skogen är anpassad, den formella skogliga kompetensen är låg, upphandling sker som ramavtal och direkt-upphandling samt utlämnad entreprenad följs upp i någon form.

Ekologisk hållbarhet handlar om att se till att ekosystemen fungerar och inte utarmas. Det är viktigt att sträva efter på alla plan i samhället, även genom ekologiskt hållbarskötsel inom parkförvaltning. Ekologiskt hållbar skötsel innebär att ha ett kretsloppstänkande. Att skapa förutsättningar för biologisk mångfald. Det innebär även att använda miljövänliga maskiner, produkter och arbetsmetoder. Det är bättre för arbetsmiljön och kostnadseffektivt på sikt. I tidigare studier har det framkommit att koloniträdgårdsamatörer ofta har större kunskaper om ekologiska funktioner och att det återfanns en högre biologisk mångfald i deras parker än hos park- och kyrkogårdsförvaltare. Syftet med denna studie är framför allt att försöka förstå vilken betydelse ekologisk hållbarhet har för förvaltningen av offentliga parker. Syftet är även att ta reda på hur ekologiskt hållbara skötselmetoder tillämpas i offentliga parker. Studien ska ta reda på vad företeelsen och begreppet innebär för parkförvaltare. Den ska också undersöka hur förvaltare sköter parker och om de har en ekologiskt hållbar skötselinriktning. Studien bygger på fyra intervjuer av parkförvaltare. Resultat visar att parkförvaltare ser positivt på att använda ekologiskt hållbara metoder. Det är av olika innebörd för förvaltarna beroende på kompetensnivå. Många av förvaltningarna har en ekologisk skötselinriktning eller tillämpar ekologiskt hållbara metoder på ett eller annat sätt. Resultat visar även att det främst är ekonomi och medarbetarnas kompetens som påverkar om förvaltningen har en ekologiskt hållbar skötselinriktning. Förhoppningsvis kan studien uppmuntra parkförvaltare att ta till fler ekologiskt hållbara skötselmetoder i deras parker - för en bättre arbetsmiljö och högre biologisk mångfald som en följd.

Många våtmarker i slättbygder har under 1900-talet dikats ut och lagts om till åkermark, samtidigt som de kvarvarande fått ta emot allt mer näringsämnen från omgivande marker. Kärr i områden med kalkberggrund är oftast artrika, med flera växt- och djurarter knutna till just dem. Därför är de viktigt att de sköts på ett långsiktigt hållbart sätt. Bernstorps mosse ligger strax utanför Malmö i ett område som präglas av både intensivt jordbruk och utbyggnaden av varuhus och industrier. Uppsatsens syfte har varit att granska hur kärrets sköts just nu och vad som eventuellt kan göras bättre i skötselarbetet. För att svara på frågorna har historiskt kartmaterial och kommunala plandokument granskats, samt en inventering av kärlväxter gjorts. Inga rödlistade arter påträffades vid inventeringen, men resultatet visar att en betesgynnad flora håller på att etablera sig i de delar som hävdas med bete. Skötseln av kärret kan utvecklas på flera sätt, framförallt genom att utöka slåtterytorna. Det går i linje med den historiska markanvändningen, skulle gynna flera konkurrenssvaga arter och även vara ett sätt att minska igenväxningen med bladvass.

SAMMANFATTNING Bakgrund Perifer venkateter (PVK) är en medicinsk produkt bestående av en tunn kateter som, med hjälp av en ledarkanyl, förs in i en perifer ven för att kunna tillföra patienten läkemedel, näring, vätska och blodprodukter. Inläggande av PVK är ett vanligt förekommande ingrepp inom sjukvården. För att undvika komplikationer relaterade till PVK finns i Sverige nationella riktlinjer. Det finns även internationella riktlinjer gällande vårdhygien i allmänhet. Det ligger i sjuksköterskans uppgift att hantera PVK i enlighet med dessa riktlinjer. I Sverige har forskning gjorts på huruvida dessa riktlinjer återföljs, motsvarade forskning har däremot inte gjorts i Afrika. Syfte Syftet var att beskriva handhavande av perifer venkateter med avseende på skötsel, tromboflebit och dokumentation på patienter på ett sjukhus i Tanzania. Metod Metoden var en strukturerad observation som ägde rum på ett sjukhus i Tanzania. Som underlag för direkt observation användes PVC ASSES , ett observationsinstrument framtaget i Sverige för granskning av PVK avseende skötsel, tromboflebit och dokumentation. Totalt genomfördes 50 observationer. Resultat Resultatet visade att ytterförband inte fanns vid någon observation gällande handhavande av PVK avseende skötsel. Däremot fanns fixeringsförband vid samtliga observationer. Lokalisation och storlek av PVK varierade men de flesta fanns lokaliserade på handryggen och den vanligaste storleken var rosa (1,1 mm/20 gauge). Vid mer än hälften av observationerna av PVK fanns ett synligt smutsigt fixeringsförband och synliga rester av blod eller näringslösning. Användning av trevägskran/injektionsventil observerades bara vid ett tillfälle. Vid handhavande av PVK avseende tromboflebit fanns minst ett symptom på tromboflebit i 68 procent av observationerna. Gällande dokumentation i patientens journal återfanns endast ett fåtal journalanteckningar om insättning av PVK. Inga journalanteckningar återfanns gällande borttagande av PVK. Slutsats Utifrån observationer med stöd av instrumentet PVC ASSESS, framtaget i Sverige, blev slutsatsen att det saknades riktlinjer för handhavande av perifer venkateter gällande skötsel, tromboflebit och dokumentation på ett sjukhus i Tanzania. Sjuksköterskeutbildningen i Tanzania ger kunskap om skötsel, tromboflebit och dokumentation av PVK men nationella riktlinjer för handhavande av perifer venkateter saknas emellertid.

Syftet med studien handlar om att försöka förstå vilken betydelse trädgårdsmiljön har för människor som bor i bostadsrättslägenheter - ur ett hälsomässigt, estetiskt och skötselmässigt perspektiv. Framför allt handlar studien om att ta reda på hur medlemmarna använder sin trädgård och om den har någon hälsomässig betydelse. Studien ska undersöka hur de ser på utformningen av trädgårdsmiljön i sitt bostadsområde, samt hur de skulle föredra att ha den. Den ska också undersöka vilken syn medlemmarna har på skötselfrågan och hur föreningen valt att lösa skötseln av trädgården. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer med representanter från bostadsrättsföreningar som fått besvara frågor om medlemmarnas syn på sina trädgårdsmiljöer.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på var skogsägare står i tanken på att bedriva hyggesfritt skogsbruk på sin fastighet samt vad skogsbolagen har för åsikter om hyggesfritt skogsbruk. Studien bygger på en enkätundersökning riktad till 25 privata skogsägare och en intervjuundersökning riktad till fyra skogsbolag i södra Kronobergs län. Av intervjuerna framkom att skogsbolagen betraktar hyggesfritt skogsbruk som ett sämre alternativ än trakthyggesbruk, men att de tror att hyggesfritt skogsbruk kommer att användas mer i framtiden än vad det görs idag, antagligen på sämre marker eller på NS-bestånd. Genom enkäten framkom det att 52 % av de privataskogsägarna var intresserade av och nyfikna på hyggesfritt skogsbruk samt ävenvilliga att testa det på en liten del av sin mark. Av blädning, Naturkulturmetoden och Naturnära skötsel/Lübeckmetoden, var blädning den metod som var den mestintressanta enligt respondenterna. / The report scrutinizes, on the case study basis, the potential interests of forest companies and private forest owners to apply continuous cover forestry. Four interviews with local forest companies and a smaller opinion poll among forest owners were carried out in the county of Kronoberg, southern Sweden. The report also covers a smaller résumé of three different continuous cover forestry management practices, as well as a description of forest ownership in the county. The management practices in focus were single-tree selection system, Naturkultur and the Lübeck method. The study shows that companies in general are less interested in continuous cover forestry than traditionally methods, whereas forest owners interviewed showed more interest and curiosity. It can be concluded that about a half of the forest owners wished to request more information of various forest management practices based on continuous cover forestry.

With a Categorizing tool for conservation of settlement remains we can, through better instructions, reduce the damages made to settlement remains in conjunction with forestmeasures.The purpose of this study was to create a categorizing tool for the conservation status of settlement remains. The categorization tool will be used to select specific remains for increased management. Interviews were conducted with the County administrative board in Östergötland, Board of Forestry (Skogsstyrelsen) and Holmen skog. Pre-field studies both with Skogsstyrelsen and Holmen skog were also conducted. A field study was conducted where totally 20 different areas of settlement remains were visited and used to create the tool. All settlement remains were located in Östergötland. The data collected showed that the largest amount of monuments were located close to a road and were relatively easy to access. The categorizing tool was made in collaboration with Holmen skog and was tested together with a representative from the company with the outcome as an approved categorizing tool for the demands of the company.

I denna studie har funktionen hos sju anlagda våtmarker för behandling av avloppsvatten i Sverige jämförts över tid med avseende på avskiljning av kväve, fosfor och BOD. Syftet var att undersöka våtmarkernas långsiktiga funktion, skötselåtgärder och relaterade kostnader. Våtmarkerna (1,6 - 28 ha stora) har varit i drift olika länge, mellan 7 och 17 år, och befintliga övervakningsdata samt intervjuer med ansvariga för respektive våtmark användes som grund för studien. Resultaten visade att våtmarkernas reningsfunktion generellt sett varit god utan någon tendens till en försämrad funktion över tid. Våtmarkerna belastades med 1100 - 9900 kg N/ (ha·år) och avskiljde mellan 420 och 2400 kg N/ (ha·år), beräknat som ett medelvärde per anläggning. Belastningen av fosfor var 17 - 145 kg P/ (ha·år) med en avskiljning på 10 - 110 kg P/ (ha·år). En linjär regressionsanalys visade att en högre fosforbelastning också gav en högre avskiljning. Sambandet var svagare för kväve, vilket indikerar att andra faktorer också var viktiga för kväveavskiljningen. Problem med fosforsläpp i våtmarkerna observerades bara där fosforfällning i reningsverken skett med järnbaserad kemikalie, och verkade vara förknippade med tidvisa anaeroba förhållanden i sedimenten. Utgående halter av BOD7 låg på < 5,0 mg/l för alla våtmarker trots stora skillnader i inkommande halt. Kostnaderna för avskiljningen i våtmarkerna var 30 - 190 kr per kg avskilt kväve och 0 - 4700 kr per kg avskilt fosfor. Storleken på kostnaderna var beroende av investeringskostnaden och den årliga driftkostnaden samt hur kostnaden fördelades mellan kväve och fosfor. / In this study, seven constructed free water surface wetlands for wastewater treatment in Sweden were compared, regarding the removal of nitrogen, phosphorous and BOD. The aim was to investigate the long term function, management needs, related costs and look into uncertainties regarding the risk for phosphorous release. The seven wetlands (1.6 - 28 ha) have been in operation for 7-17 years and existing monitoring data were used along with interviews with the staff responsible for the operation. All wetlands performed satisfactorily and there were no indications of a reduced treatment capacity over time. On average, the wetlands received 1100 to 9900 kg N / (ha·yr) and removed 420 to 2400 kg N / (ha·yr). The phosphorous loads varied between 17 and 145 kg P / (ha·yr) and the removal between 10 and 110 kg P / (ha·yr). A linear regression showed that a higher phosphorous load resulted in a higher removal rate. For the removal of nitrogen the linear relationship was weaker, indicating that other factors also were important. Release of bound phosphorous occurred occasionally in wetlands after WWTP using iron based phosphorous precipitation chemicals, and seemed associated with periods when sediments became anaerobic. Effluent concentrations of BOD were < 5.0 mg/l despite varying inflow concentration, and seemed to reflect a background concentration. The costs for the wetland treatment varied between 30 and 190 SEK per kg N removed and between 0 and 4700 SEK per kg P removed. The size of the costs was dependent on investment and management costs as well as how the cost was distributed between nitrogen and phosphorous.

Atmospheric concentrations of greenhouse gas emissions are now higher than ever before, with severe implications for both humans and ecosystems around the world. To mitigate climate change, large and sustained reductions of greenhouse gas emissions are required. The management of lawns entail frequent maintenance activities, such as mowing, irrigation and fertilisation, which require energy and cause greenhouse gas emissions. Lawns cover a significant part of urban areas worldwide, with functions such as air quality improvement, flood mitigation and the potential to sequester carbon and consequently reduce carbon dioxide (CO2) from the atmosphere. The existing knowledge about the environmental impact from lawn management is limited and more research is needed to determine related climate effects. The objective of the study was to evaluate energy use and carbon footprint from urban lawn systems with different intensities through a life cycle perspective. The lawns included in the study consisted of utility lawns and meadow lawns, with management under responsibility of Uppsala municipality, and the two golf courses Upsala GK and Sigtuna GK, divided into the lawn types greens, tees, fairways and roughs. The energy use and carbon footprint was determined by an inventory of the existing lawn management practices through interviews with greenkeepers at the golf courses, stakeholder at Uppsala municipality and lawn caretakers. Additional information for the inventory was received from literature and databases. Based on the inventory, calculations of the energy use and carbon footprint throughout the life cycle was made. The results showed that greens had the largest carbon footprint and energy use per hectare followed by tees, fairways, roughs, utility lawns and meadow lawns. The energy use was the highest for the golf courses, with 16.5 GJ ha-1 year-1 for Upsala GK and 13.0 GJ ha-1 year-1 for Sigtuna GK. Lower energy use was determined for the utility lawns and meadow lawns, where 3.0 and 0.5 GJ ha-1 year-1 were required for the lawn management, respectively. The carbon footprint of the golf courses was 1.33 Mg CO2- equivalents (CO2e) ha-1year-1 for Upsala GK and 0.94 Mg CO2e ha-1 year-1 for Sigtuna GK, which was larger compared to the utility lawns of 0.2 Mg CO2e ha-1 year-1 and meadow lawns of 0.03 Mg CO2e ha-1 year-1. Mowing, irrigation and manufacturing of fertiliser were the management activities consuming most energy. The activities with largest carbon footprint were mowing, manufacturing of fertiliser and soil emissions from application of fertilisers. This study was a part of a multidisciplinary research programme, where the results will be used to determine the net emission balance when the carbon sequestration potential of the lawns has been concluded. Suggested improvements at the golf courses were to reduce the applied amounts of nitrogen fertiliser and improve the documentation of used resources. Increasing the usage of hybrid and electrical mowers was recommended for both the municipality as well as the golf courses to reduce the energy use and the carbon footprint. / Halterna av växthusgaser i atmosfären är högre än någonsin, vilket medför stora konsekvenser för både människor och ekosystem runt om i världen. För att motverka klimatförändringar måste åtgärder för att minska växthusgaserna i atmosfären genomföras. Gräsytor kräver kontinuerlig skötsel, såsom klippning, bevattning och gödsling, vilket är energikrävande och ger upphov till utsläpp av växthusgaser. En stor del av världens städer består av gräsytor som bidrar med positiva effekter till samhället genom att bland annat förbättra luftkvaliteten, dämpa översvämningar och lagra in kol i marken och på så sätt reducera atmosfärens koldioxidhalt. Den nuvarande kunskapen om miljöpåverkan från gräsyteskötsel är bristfällig och fler studier behövs för att bestämma ytornas klimatpåverkan. Syftet med studien var att bestämma energianvändning och klimatavtryck ur ett livscykelperspektiv för gräsytor med varierande skötselintensitet. De valda ytorna var bruksgräsmattor och slåttermarker som sköts av Uppsala kommun samt de två golfklubbarna Upsala GK och Sigtuna GK, vars ytor delades upp i green, tee, fairway och ruff. Energianvändningen och klimatavtrycket bestämdes genom en inventering av nuvarande skötselåtgärder. Detta gjordes genom intervjuer med greenkeepers på golfklubbarna, ansvariga på Uppsala kommun samt ansvariga för gräsyteskötsel på entreprenadföretag upphandlade av kommunen. Dessutom inhämtades information från litteraturen och databaser. Baserat på inventeringen utfördes beräkningar på energianvändning och klimatavtryck ur ett livscykelperspektiv. Resultatet visade att greener hade den högsta energianvändningen och det största klimatavtrycket, som i fallande storleksordning följdes av tee, fairway, ruff, bruksgräsmattor och slåttermarker. Greenerna bidrog med 20 % av golfbanornas totala klimatavtryck, trots att de bara utgör 3 % av golfbanans totala area. Den totala energianvändningen var störst för golfbanorna, med 16.5 GJ ha-1 år-1 för Upsala GK och 13.0 GJ ha-1 år-1 för Sigtuna GK. Den lägsta energianvändningen resulterade från bruksgräsmattor och slåttermarker där 3.0 och 0.5 GJ ha-1 år-1 krävdes för respektive gräsyta. Även för klimatavtrycket så var det större för golfbanorna med 1.33 Mg CO2- ekvivalenter (CO2e) ha-1 år-1 för Upsala GK och 0.94 Mg CO2e ha-1 år-1 för Sigtuna GK, jämfört med bruksgräsmattorna vars klimatavtryck var 0.2 Mg CO2e ha-1 år-1 och slåttermarkerna med 0.03 Mg CO2e ha-1 år-1. Klippning, bevattning och produktion av gödningsmedel var de skötselåtgärder som hade högst energiförbrukning. De skötselåtgärder med det största klimatavtrycket var klippning, produktion av gödningsmedel samt de emissioner som uppstod till följd av gödslingen. Detta projekt var en del av ett multidisciplinärt forskningsprogram där resultaten kommer att användas för att bestämma nettoutsläppsbalanser för gräsytorna när potentialen att lagra kol i marken har bestämts. Förslagna åtgärder för golfbanorna var att reducera gödselgivorna av kväve och öka dokumentationen av använda resurser. Det rekommenderades att öka användandet av hybrider och elektriska maskiner både inom kommunens gräsyteskötsel och på golfbanorna.

Skötsel av våra parker och andra gröna miljöer utgör en stor kostnad. Syftet med studien var att ta fram förslag på olika praktiska lösningar för att minimera tiden och kostnaden för skötsel av offentliga gröna miljöer och utforma dessa som ett antal råd till designers. Metoden som användes var en kombination av en litteraturstudie, där sökorden ’skötsel’, ’parkförvaltning’, ’park management’, ’low maintenance’och ’low maintenance park/garden’ användes, och en undersökning där sex personer intervjuades. Det är viktigt att tänka igenom vilket mål man har med den yta som skall skötas om. En välvårdad yta kräver mera skötsel för att nå skötselmålen än om den inte skall vara det. Det finns mycket som kan göras när det gäller utformningen för att underlätta skötseln. Formen på gräsytor påverkar kostnaderna för gräsklippningen och materialavskiljande kanter underlättar för skötseln i områden som skall vara välvårdade. Med ett genomtänkt växtval kan mängden beskärning av träd och buskar minskas och med marktäckning undviks en hel del ogräs i rabatterna. Om man väljer växter som är anpassade till den miljö där man skall plantera kommer växterna att trivas utan så mycket skötsel. En högre investeringskostnad, genom att till exempel välja större exemplar av buskar och träd, verkar kunna vägas upp av lägre kostnader för skötsel. Genom att beakta de olika förslagen på lösningar för en mera skötseleffektiv grön miljö, kan troligen en hel del både tid och pengar sparas in. Om man kombinerar detta med väl genomtänkta skötselmål för olika områden, kan man spara ännu mera.