No description available.

No description available.

Syftet med detta arbete har varit att kartlägga, beskriva och förklara de förändringar som skett när det gäller markanvändningen under de senaste hundra åren. Fallstudien har särskilt fokuserat på ängs- och hagmarken inom byarna Stora Heda, Lilla Heda och Karryd i nordöstra Sjösås församling. Studien har studerat förändringar i omfång och användning av markslagen, sökt de orsakssamband som kan tjäna till förklaringar och även studerat samtida förändringar vilka kan ha en påverkan på en framtida användning. Resultatet visar på ett orsakssamband där minskad djurhållning kräver mindre vinterfoder från ängsslåtter. En förändring av den plöjda åkermarken från säd till vall. Detta har flyttat skogs- och hagbetet till vallåkern eller ängen för att sedan nästen helt ha övergett ängs- och hagmarken. En ytterligare minskning av antalet betande djur har gjort att det idag är koncentrerat till vallbärande åker. Det finns också en koppling mellan antalet permanentboende i en by och graden av hävdade och betade marker. Samtida förändringar vilka uppfattas som centrala för en framtida markanvändning är vindkraftens utbyggnad och dess etableringskoncentration. Den medialiserade bilden av svenskt kulturlandskap diskuteras också som en viktig dimension av ett framtida markanvändande.

No description available.

The EU Water Framework Directive has led that management follows the boundaries of natural catchments. The Swedish waters suffer from a nutrient overload that originates mainly from diffuse sources such as agriculture and the subcatchment of Hackstabäcken in Vallentuna Kommun, just north of Stockholm, has been chosen for this study because of its high nutrient load and because it has undergone obvious changes in land use through the years. In this study, the land use in 1902 is compared with the land use in 2011 in order to investigate if it has influenced the ability of the landscape to produce ecosystem services related to nutrient removal. These services will continue to be produced as long as the system is stable and resilient, but when landuse changes and manure from horses increases it will lead to disturbances that can convert a system from one regime in to a completely different one. That will result in loss, or degradation, of ecosystem services such as denitrification, phosphor sedimentation and adsorption, vegetation uptake and infiltration. The results of this study are based upon area calculations of landuse from old maps from 1902 and 2011. Through these maps it becomes clear that the forests in Hackstabäcken, has increased with 170 ha together with an urbanization of 311 ha, at the same time as wetlands and arable land has diminished and lakes has suffered from reductions. Wetlands have been reduced with 76 ha and the ones remaining are of insufficient quality from a nutrient removal perspective. Data from 1902 and 2011 regarding number of horses and bovines indicated a decrease in bovines and an increase in horses. This can mean a higher load of phosphorous since horses have an insufficient uptake, as opposed to bovines that regulate their uptake according to need. This study points to the importance of sharing knowledge so the connections between landuse and water status is more commonly known. Which is an important part of the Water Framework Directive. / Vattendirektivet har i Sverige inneburit ett helt nytt sätt i vår syn på hur vi ska förvalta våra vattenförekomster på ett hållbart sätt. Numera är landets vatten indelat efter dess naturliga avrinningsområden istället för de tidigare politiska gränserna. Vattnen i Sverige har en hög närsaltsbelastning som i stor utsträckning kommer från diffusa källor, framförallt från jordbruket. Delavrinningsområdet Hackstabäcken i Vallentuna kommun norr om Stockholm har höga halter av kväve och fosfor i sina vatten och har genomgått tydliga landskapsförändringar under de senaste 100 åren. I studien undersöks markanvändningen i Hackstabäcken år 1902 och 2011 samt hur den påverkat landskapets förmåga att tillhandahålla de ekosystemtjänster som är vitala för närsaltsrening.. Studiens resultat baseras på arealberäkningar av markanvändningen i häradskartor från början av 1900-talet och terrängkartan från 2011 gjorda i MapInfo 8.5. I Hackstabäcken har skogen ökat med 170 ha tillsammans med urbana områden som ökat med 311 ha, medan våtmarker och åkermark minskat samtidigt som sjöar sänkts. Våtmarkerna har minskat med 76 ha och de som finns kvar har en sämre kvalitet med avseende på omhändertagande av närsalter. Ur statistiskt material från 1902 samt 2011 har information om antal betesdjur (nöt och häst) inhämtats i syfte att åskådliggöra skillnad i djurantal. Förändringen i djurhållning visar att nötkreatur minskat dramatiskt medan antal hästar ökat markant. Det innebär en hög belastning av framförallt fosfor då hästar har ett dåligt fosforupptag medan nötkreatur själva kontrollerar sitt upptag efter behov. Studien pekar på vikten av kunskapsspridning så att kopplingarna mellan markanvändning och vattenstatus blir mer allmänt kända, vilket också är en förutsättning för den adaptiva förvaltning som ska ligga till grund för vattenförvaltningen enligt EUs ramdirektiv för Vatten (EU, 2000).

En effektivare detaljplaneprocess efterfrågas och en debatt om långsamma processer pågår. Detaljplan är ett viktigt verktyg för Sveriges samhällsutveckling och syftar till att reglera och lämplighetspröva mark- och vattenanvändningen i förhållande till den specifika platsen. Det är därför viktigt att processen är demokratisk och att alla delar utreds för att kommunen ska kunna avväga intressen och bedöma ifall kommande markanvändning är lämplig. I studien har två påskyndade detaljplaneprocesser i kommunerna Skellefteå och Göteborg undersökts. Detaljplanernas gemensamma faktor är att planläggningen ska möjliggöra etablering av industriverksamheten Northvolt. Handläggningstiden för detaljplaner är i genomsnitt 24 månader i Skellefteå och 27 månader i Göteborg. Studiens syfte är att utreda kommunernas tillvägagångssätt i arbetet med att ta fram detaljplanerna. Skellefteås detaljplanearbete har tagit sex månader och Göteborgs detaljplan beräknas vinna laga kraft i arbetets tionde månad. För att ta reda på vad som orsakat den snabba detaljplaneprocessen har författarna utrett hur kommunerna har arbetat och vad detta arbetssätt leder till för konsekvenser och risker. Svaren på studiens frågeställningar är bland annat baserat på intervjuer där två tjänstemän från respektive kommun intervjuats. Detaljplanehandlingar och artiklar har även undersökts för att besvara studiens frågeställningar. Undersökningen redovisar likheter och skillnader i kommunernas arbetssätt och presenterar konsekvenser och risker med de påskyndade detaljplaneprocesserna. Resultat från studien visar att en påskyndad detaljplaneprocess kräver god kommunikation mellan förvaltningar och ett sammansatt projektgrupp. Den viktigaste faktorn för de påskyndade detaljplanearbetet har visats vara att det funnits ett gemensamt mål och att politikerna prioriterat planen och tillsatt ett team. Skellefteå och Göteborgs utredningsarbete har skilts åt vilket har bidragit till varierande detaljeringsgrad i utredningsmaterialet som redovisas i kommunernas miljökonsekvensbeskrivning. Tecken på den forcerade detaljplaneprocessen tydliggörs i kommunernas samråd- och granskningshandlingar. Frågan är ifall det är möjligt att uppnå kombinationen av skyndsamt genom- och välarbetade detaljplaner. Arbetssättets lämplighet är beroende av hur arbetet forceras och det är viktigt att göra noggranna avvägningar, ta grundade beslut och att inte glömma bort syftet med detaljplaneläggning. / In Sweden a more efficient detailed development planning process is requested and a debate on slow processes is in progress. The purpose with the detailed planning process is to try a specific location and the suitability of the land for a specific object. Therefore, it is important that the process is democratic and that many parts are investigated so that the municipality can weigh interests and balance against each other and finally judge whether future land use is suitable. In the study, two detailed development planning processes in the municipalities of Skellefteå and Gothenburg were investigated. The common factor in the detailed development planning will enable the establishment of the Northvolt industrial operations. The processing time for Skellefteå is on average 24 months and 27 months in Gothenburg. The purpose of the study is to investigate the municipalities' approach of bringing forward detailed development plans. Skellefteå's detailed development planning work has taken six months and Gothenburg's detailed development plan is expected to become legally binding in the tenth month of the work. To find out what caused the rapid detailed development planning process, how the municipalities worked and what these working methods lead to consequences and risks. Two officials from each municipality have been interviewed. Detailed development plan documents have also been examined to answer the study's issues. The survey shows similarities and differences in the municipalities' working methods and presents positive consequences and risks with the accelerated detailed development planning processes. A similarity and prerequisite for the municipalities rapid detailed developmentplan processes was that the detailed development plan was in accordance with themunicipalities' comprehensive plan. Results from the study show that an accelerated detaileddevelopment planning process requires good communication between administrations and acomposite team. The most important factor has been shown to be that there was a common goal and the politicians prioritized the plan and appointed a team. The municipalities investigate work has been separated, which has contributed to varying degrees of details that is described in the respective environmental impact statement. This difference is also clarified in the municipalities' consultation and review documents. Thesuitability of the working method depends on how the work is accelerated. It is important not to forget the purpose of detailed development planning without making careful considerations and not to make hasty decisions.

<p>Under 1950 talet planterades många öppna jordbruksmarker igen med skog och ett homogent skogslandskap växte fram. Även idag sker det en ständig förändring av landskapet som leder till en minskning av ängs- och hagmarker. Konsekvenserna av en minskning av ängs- och hagmarker är att många dagfjärilsarter både i Sverige och Europa har minskat i utbredning och antal. I den här studien har jag valt att se på hur olika typer av nutida markanvändning av ursprunglig skogsmark påverkar biodiversiteten utifrån dagfjärilsförekomst. För att kunna besvara frågan jämfördes dagfjärilsfaunan i sex olika områden, som skiljer sig åt med avseende på markanvändning. Resultatet av studien visar att det finns ett sådant samband att dagens markanvändning är av stor betydelse för dagfjärilarna. Typer av hävd är viktigare än arealens storlek för dagfjärilsfaunan. Störst artantal noterades i ett område som hävdades med bete av nötboskap, lägst artantal i ett helt ohävdat område som planterats med skog.</p> / <p>During the 1950s many agricultural areas were abandoned, and planted with forest, resulting in a homogeneous forest landscape. The consequence of a reduction in the areas of pastures and enclosed pastures is that many species of butterflies both in Sweden and Europe are reduced, both in numbers and distribution. In this study I look at how different present-day land use of original forested land affects the diversity of butterflies. The butterfly fauna in six areas, with different land use, were compared. The results show that today´s land use is important for the butterfly diversity. Type of land use is more important than area for butterfly diversity. Highest diversity occurred in an area grazed by cattle, and lowest diversity in an area that was planted with coniferous forest.</p>

<p>Idag sker det en ständig förändring av landskapet, vilket har lett till en minskning av ängs- och hagmarker. Trenden under 1950 talet bidrog till att många ängs- och hagmarker planterades igen med skog och ett homogent skogslandskap växte fram. Konsekvenserna av detta är att många dagfjärilsarter både i Sverige och Europa har minskat i utbredning och antal. I den här studien undersöktes förekomsten av dagfjärilar, speciellt rödlistade arter, i västra Värmland. Tjugosex lokaler valdes ut för att undersöka om förekomsten av rödlistade fjärilsarter begränsades av deras spridningsmöjligheter. Vissa av dessa lokaler är isolerade och förväntningarna var att antalet rödlistade arter skulle vara relaterade med graden av isolering. Antalet rödlistade arter och antalet totalt var lägst i isolerade områden, vilket tyder på att det kan finnas spridningshinder mellan lokalerna. Studien visade också att antalet fjärilsarter var positivt korrelerad med både områdets areal och diversitet med avseende på växter.</p> / <p>The large-scale changes of the 20th century have reduced a great number of species to small and fragmented residual population, often occurring in habitats that are no longer grazed or mowed. Without targeted efforts, these species will disappear from the landscape in the long run. This study examines the occurrence of butterflies, with special on red list species,in a forest landscape in western Värmland. Twenty-six localities were selected to investigate if the distribution was limited by their ability to disperse. Some localities were isolated and the prediction was that the number of red listed species should be related to the degree of isolation. The number of red listed butterfly species and the total number of species was smaller in isolated areas, indicating that the dispersal of butterflies is reduced. The study also showed that the number of species was positively correlated with the size of areas and with diversity of plants.</p>

Under 1950 talet planterades många öppna jordbruksmarker igen med skog och ett homogent skogslandskap växte fram. Även idag sker det en ständig förändring av landskapet som leder till en minskning av ängs- och hagmarker. Konsekvenserna av en minskning av ängs- och hagmarker är att många dagfjärilsarter både i Sverige och Europa har minskat i utbredning och antal. I den här studien har jag valt att se på hur olika typer av nutida markanvändning av ursprunglig skogsmark påverkar biodiversiteten utifrån dagfjärilsförekomst. För att kunna besvara frågan jämfördes dagfjärilsfaunan i sex olika områden, som skiljer sig åt med avseende på markanvändning. Resultatet av studien visar att det finns ett sådant samband att dagens markanvändning är av stor betydelse för dagfjärilarna. Typer av hävd är viktigare än arealens storlek för dagfjärilsfaunan. Störst artantal noterades i ett område som hävdades med bete av nötboskap, lägst artantal i ett helt ohävdat område som planterats med skog. / During the 1950s many agricultural areas were abandoned, and planted with forest, resulting in a homogeneous forest landscape. The consequence of a reduction in the areas of pastures and enclosed pastures is that many species of butterflies both in Sweden and Europe are reduced, both in numbers and distribution. In this study I look at how different present-day land use of original forested land affects the diversity of butterflies. The butterfly fauna in six areas, with different land use, were compared. The results show that today´s land use is important for the butterfly diversity. Type of land use is more important than area for butterfly diversity. Highest diversity occurred in an area grazed by cattle, and lowest diversity in an area that was planted with coniferous forest.

Idag sker det en ständig förändring av landskapet, vilket har lett till en minskning av ängs- och hagmarker. Trenden under 1950 talet bidrog till att många ängs- och hagmarker planterades igen med skog och ett homogent skogslandskap växte fram. Konsekvenserna av detta är att många dagfjärilsarter både i Sverige och Europa har minskat i utbredning och antal. I den här studien undersöktes förekomsten av dagfjärilar, speciellt rödlistade arter, i västra Värmland. Tjugosex lokaler valdes ut för att undersöka om förekomsten av rödlistade fjärilsarter begränsades av deras spridningsmöjligheter. Vissa av dessa lokaler är isolerade och förväntningarna var att antalet rödlistade arter skulle vara relaterade med graden av isolering. Antalet rödlistade arter och antalet totalt var lägst i isolerade områden, vilket tyder på att det kan finnas spridningshinder mellan lokalerna. Studien visade också att antalet fjärilsarter var positivt korrelerad med både områdets areal och diversitet med avseende på växter. / The large-scale changes of the 20th century have reduced a great number of species to small and fragmented residual population, often occurring in habitats that are no longer grazed or mowed. Without targeted efforts, these species will disappear from the landscape in the long run. This study examines the occurrence of butterflies, with special on red list species,in a forest landscape in western Värmland. Twenty-six localities were selected to investigate if the distribution was limited by their ability to disperse. Some localities were isolated and the prediction was that the number of red listed species should be related to the degree of isolation. The number of red listed butterfly species and the total number of species was smaller in isolated areas, indicating that the dispersal of butterflies is reduced. The study also showed that the number of species was positively correlated with the size of areas and with diversity of plants.