Författaren har arbetat för att ta fram en metod att identifiera potentiella ovårdade tomter ochförfallna hus. Denna metod ska kunna användas av kommuner som ett kostnadseffektivt verktyg attöversiktligt kartlägga ovårdade tomter och förfallna hus. Åtgärder som kommuner kan genomföra föratt hantera ärenden gällande ovårdade tomter eller byggnader med nedsatt funktion är bristfälligasett från PBL (Plan- och bygglag (2010:900)), något som resulterar i långa handläggningstider ochproblem vid delgivning av beslut. Där ärenden gått till beslut och åtgärder genomförts påfastighetsägarens bekostnad löper kommunen stor risk att få betala avgifterna, då Kronofogden oftafår problem att driva in skulderna. I samarbete med Ragunda kommun tog författaren fram en metodsom baseras på databaser och kommunens GIS program för att lätt markera på kartan fastighetersom passar in på valda kriterier. Ragundas metod jämfördes därefter mot två andra metoder medliknande syfte, en framtagen av Falkenbergs kommun och en av initiativet Sollefteås Ödehus.Metoderna kontrollerades därefter genom en fältkontroll utförd med checklista och en serie kriterierför att bedöma tillförlitligheten i metodernas resultat. Checklistan för fältkontroll togs också fram iarbetet med hjälp av medarberare hos Ragunda Kommun. Eftersom Ragundas metod fokuserade påbostadsområden innanför detaljplan och VA-verksamhetsområde avgränsades de andra tvåmetoderna till detta för att kunna genomföra en konkret jämförelse, skillnader och likheter tas uppoch diskuteras med för och nackdelar både i analys genom en SWOT-analys och i diskussion. Ragundamed mer riktad användning av kriterier fick ett större antal missvisande träffar, där metoden gavutslag men kontroll i fält enligt checklista inte visade på ovårdat skick. Men i sin tur fångadeRagundas metod upp fler av de hus som enligt checklistan faktiskt var i ovårdat skick jämfört med deandra metoderna som jämfördes. Metoden som framtogs i samarbete med Ragunda kommun ansestjäna syftet att fånga upp och visuellt presentera potentiella ovårdade hus som finns inom dettillämpade området. Metoden måste dock anpassas om den ska användas utanförtillämpningsområdet bestämt av områdesbestämmande kriterier. Alternativt kan kommunentillämpa redan utvecklade metoder för större arealer, Falkenbergs metod som från start är utveckladför ett större område är ett bra alternativ. Gör man detta bör man dock beakta variationer mellankommunens område och Falkenberg för att få ett mer säkert resulat, där i se över användandet avkriterier. Falkenberg valde att inte använda kriteriet Fastighetsägare utanför kommun då mångajordbrukare ägde stora arealer, varpå hus kunde stå oanvända på dessa marker. Använde man detkriteriet riskerade man att missa dessa bostäder. Därmed bör kriterier som i Ragundas metodförkastats i.o.m användning innanför detaljplan och VA-verksamhetsområde ses över igen vidtillämpning utanför dessa. / <p>2021-06-23</p>

Since ancient times, mankind has faced a constant battle against natural hazards. From the earlieststages of human communication, when human beings communicate by some sort of harsh gruntsand unintelligible words, people were struck by the awe-inspiring power of nature as floods, storms,earthquakes, and other events which reshaped their environment and way of living. However,among these events, droughts have been particularly devastating, and have left a profound mark onhuman history. Throughout centuries, droughts have forced communities to adapt and evolve in response tochanging environmental conditions. In California, the frequency and severity of droughts haveincreased in recent decades, leading to significant changes in land use patterns. These changes haveimpacted the economy, social structure, and ecology of the region, making the study of land usechanges after drought periods a crucial area of research. In this master thesis, the effects of droughts on land use in California will be deeply explored,analysing the outcome and impacts resulting from extreme dry events in the state, and identifyingpotential climate adaptation actions that can be implemented based on an enhanced understandingof the consequences of droughts on land use. By understanding the complex relationship betweendroughts and land use, mankind may better prepare and adapt to the challenges posed by futureclimate change and other environmental stressors. / Sedan urminnes tider har mänskligheten stått inför en ständig kamp mot naturliga faror. Ända frånde tidigaste stadierna av mänsklig kommunikation, när människor kommunicerade genom någonform av hårda grymtningar och obegripliga ord, har människor imponerats av naturens mäktigakraft i form av översvämningar, stormar, jordbävningar och andra händelser som omformat derasmiljö och levnadssätt. Bland dessa händelser har torka varit särskilt förödande och har satt djupaspår i mänsklighetens historia. Under århundraden har torkor tvingat samhällen att anpassa sig och utvecklas som svar påförändrade miljöförhållanden. I Kalifornien har frekvensen och allvaret av torkor ökat under desenaste decennierna, vilket har lett till betydande förändringar i markanvändningsmönster. Dessaförändringar har påverkat ekonomin, den sociala strukturen och ekologin i regionen, vilket görstudiet av markanvändningsförändringar efter torkperioder till ett avgörande forskningsområde. I denna masteruppsats kommer effekterna av torkor på markanvändningen i Kalifornien attutforskas ingående. Resultat och påverkan av extrema torkhändelser i delstaten kommer attanalyseras, och potentiella åtgärder för klimatanpassning kommer att identifieras baserat på en ökadförståelse för konsekvenserna av torkor för markanvändningen. Genom att förstå det komplexaförhållandet mellan torkor och markanvändning kan mänskligheten bättre förbereda sig ochanpassa sig till utmaningarna som framtidens klimatförändringar och andra miljömässigapåfrestningar medför.

Sverige har blivit ett land präglat av både mångkultur och mångreligiositet, där invandringen från utomeuropeiska länder har varit särskilt betydande i att omforma den religiösa, etniska och kulturella sammansättningen. En grupp som vuxit sig större till följd av invandring är muslimer. Andelen muslimer har vuxit sig särskilt stor i Malmö stad. Malmö pastorat, som ansvarar för begravningsverksamheten i Malmö, menar att stadens förändrade befolkningssammansättning lett till att de ställts inför en ny utmaning; att säkerställa mark åt muslimska begravningsplatser i en utsträckning som kommer möta den framtida efterfrågan. Mot bakgrund av att flera av de muslimska begravningsriterna är särskilt ytkrävande, och att etableringar av muslimska gravplatser mötts av motstånd, föreföll det angeläget att undersöka hur denna utmaning hanteras. Syftet med uppsatsen var därför att undersöka hur Malmö pastorat tillsammans med Malmö stad hanterar det ökade behovet av muslimska begravningsplatser i Malmö, samt hur dessa aktörer hanterar eventuella intressekonflikter som detta behov givit upphov till. Vidare var syftet att undersöka hur dessa aktörer, tillsammans med en lokal muslimsk organisation och begravningsbyrå i Malmö ser på det framtida utbudet och anläggandet av muslimska begravningsplatser utifrån frågor om motstånd och tillgänglighet. För att besvara dessa frågor intervjuades två representanter från Malmö pastorats kyrkogårdsförvaltning, en representant från Malmö stads stadsbyggnadskontor, en imam från den muslimska organisationen Islamic Center samt en begravningsentreprenör som är verksam vid en begravningsbyrå i Malmö. Resultatet visar att Malmö pastorat initierat en dialog med Malmö stad för att kunna möta det ökade behovet av muslimska gravplatser. Bristande kommunikation mellan Malmö pastorat och Malmö stad har visat sig vara en anledning till att kommunen inte uppfattat eller realiserat kyrkogårdsförvaltningens önskemål vad gäller ytor för begravningsplatser. Begravningsplatsers permanenta natur, samt att kommunen haft andra intressen att väga mot kyrkogårdsförvaltningens, lyfts också fram som anledningar till att Malmö pastorat inte tilldelats de ytor som de menar behövs för att möta det framtida behovet av muslimska gravplatser i Malmö. Resultatet visar även att det finns en genomgående optimism bland aktörerna att det framtida behovet kommer kunna mötas, samtidigt som rutinerna för gravsättning på muslimska gravplatser i Malmö eventuellt kommer behöva förändras för att stävja markåtgången. En sådan förändring skulle innebära att muslimska Malmöbor inte kan begravas i enlighet med de traditionella islamska begravningsriterna, om de önskar att begravas i Malmö. Motståndet mot muslimska gravplatser i Malmö bedömer aktörerna som olyckligt, samtidigt som motståndet inte förväntas påverka hur och var muslimska gravplatser i Malmö tillgängliggörs. Teoretiska utgångspunkter som använts för att analysera resultatet är begrepp som geografisk islamofobi, hemskapande och anknytning.

This study has aimed to investigate how a Swedish municipality carries out consultation and dialogue with the national interest for reindeer nutrition and total defense. The aim is further to understand how consultation and dialogue affect the planning and the design of a plan. This with the focus how a municipality works with and handels competing land interests. To answer the aim of the study a qualitative method was used. A group interview was carried out with two planners from Arvidsjaur municipality together with an examination of two planning documents: Arvidsjaur municipality comprehensive plan from 2021 and the detailed development plan for Björkberget 1:29 and Framnäs 1:30 from 2018. The empirical material was analyzed through a content analysis. The result shows that consultation and dialogue affect the planning and the design of a plan. Generativ planning and advokat planning (Khakee, 1998) is used in consultation and dialogue with the national interest as well as individual and joint dialogue. Arvidsjaur municipality works further to include external developers in an early dialogue whit among other things through an information brochure.  Consultation and dialogue lead to adjustment of plans and common land use priorities. Arvidsjaur municipality looks positive when actors try to find common solutions on land use through agreement. The study's result can be in favor of the green transition where land interests are potential conflicts as wells as in case whit competing land use. The study contributes further with experiences to other municipalities who act among surface demanding activities.    Key words: national interest, land use, competing interest, dialogue, municipalities

This thesis has been written on behalf of Västerås stad with the purpose to test and evaluate methods for automatic classification of land use from orthophotos. Today, only manual classification of land use based on orthophotos is used, which is a time-consuming task. Västerås stad therefore want to find a method to use in the future that is more efficient and provides equal quality. The land use classes used today, and which will also be used for the automatic classification, are: ●      Green area ●      Asphalt ●      Gravel ●      Sand ●      Other hard surfaces ●      Building In the project, two different methods for automatic classification were tested: classification algorithms and deep learning. Deep learning was used to train a model to classify land use from orthophotos according to the previously mentioned classes. The same set of training samples was used for all classification algorithms and for the training of the deep learning model. Accuracy calculations were performed for all classifications. The trained deep learning model achieved an accuracy of 0.843284. The classification algorithms tested were Support Vector Machine, Random Trees, K-Nearest Neighbor, and Maximum Likelihood. These were tested with different sets of input data. The results showed that Support Vector Machine with a normalized Digital Surface Model (nDSM) and Normalized Difference Vegetation Index (NDVI) as supplementary input data to the orthophoto provided the highest accuracy, with an overall accuracy of 0.852886, which is also better than the result from the deep learning model. After the best result was identified, it was generalized to remove small, misclassified segments. After generalization, the overall accuracy increased to 0.882682. The classes gravel and other hard surfaces stood out with particularly low accuracy in all classifications. When comparing the manually performed classification with the automatically created classifications, clear interruptions in the road network are noticeable. This has been identified as being due to trees and vegetation obscuring the ground beneath. This is a problem that seems difficult to solve with current automatic classification methods. / Detta examensarbete har genomförts på uppdrag av Västerås stad med syftet att testa och utvärdera metoder för automatisk klassificering av markanvändning från ortofoton. Idag används endast manuell klassificering av ortofoton, vilket är ett tidskrävande arbete. Västerås stad önskar därför hitta en metod att använda i framtiden som är effektivare men som ger en motsvarande kvalitet. Klasserna som används idag och som ska användas även för den automatiska klassificeringen är: ●      Grönyta ●      Asfalt ●      Grus ●      Sand ●      Övriga hårda ytor ●      Byggnad  I projektet testades två olika metoder för automatisk klassificering: klassificeringsalgoritmer och djupinlärning. Djupinlärning har använts till att träna upp en modell till att klassificera markanvändning från ortofoton enligt de tidigare nämnda klasserna. För alla klassificeringsalgoritmer samt för träningen av djupinlärningsmodellen har samma uppsättning träningsprov använts. Noggrannhetsberäkningar har gjorts för samtliga klassificeringar. Den egentränade djupinlärningsmodellen gav en noggrannhet på 0,843284.  Klassificeringsalgoritmerna som testades var Support Vector Machine, Random Trees, K-Nearest Neighbor och Maximum Likelihood. Dessa har testats med olika uppsättningar av indata. Resultatet visade att Support Vector Machine med en normaliserad digital ytmodell (nDSM) och normaliserat vegetationsindex (NDVI) som kompletterande indata till ortofotot gav den högsta noggrannheten med en övergripande noggrannhet på 0,852886, vilket även är bättre än resultatet från djupinlärningsmodellen. Efter att det bästa resultatet identifierats generaliserades det för att få bort små felklassificerade segment. Efter generaliseringen steg den övergripande noggrannheten till 0,882682.   Klasserna grus och övriga hårda ytor stack ut med särskilt låg noggrannhet i samtliga klassificeringar. Vid jämförelse mellan den klassificering som gjorts manuellt och de klassificeringar som skapats automatiskt märks tydliga avbrott i vägnätet. Detta har identifierats bero på att träd och växtlighet skymmer marken under. Detta är ett problem som tycks svårt att lösa med nuvarande automatiska klassificeringsmetoder.

The detailed development plan is one of the municipality's tools for developing or conserving land use within an area. Regulations in the detailed development plan specify and make the land and settlement suitable for the intended use. The purpose of this study is to examine and analyze how regulations in the detailed development plan affect the value of single-family properties. The study also aims to investigate the expertise of professionals in the field and their considerations made during valuation. The results presented are a consequence of three methods where the research questions were answered through a questionnaire survey, a comparative study, and interviews. These methods were chosen to generate both qualitative and quantitative data. The findings show a certain correlation between regulations in the detailed development plan and property prices, but in many cases, it is difficult to determine a definitive value because it often relies on the valuer's and buyer's knowledge or preferences. However, certain types of regulations have a clearer impact on property prices. The study also reveals similarities and differences in how professionals assess properties with regulations. One main similarity is that many prefer clarity, regardless of whether it's a general or more restrictive detailed development plan. The study has led to the following conclusions: there is a strong subjectivity in how the impact of property regulations is assessed. Among professionals, there is a difference between the private and public sector. Some argue that more general plans may better meet market needs, while others argue that the purpose of detailed development planning should be to promote sustainable land use rather than just influencing value. No key metrics in the valuation have been identified. / Detaljplanen är ett av kommunernas främsta verktyg för att utveckla eller bevara markanvändningen för ett visst område i kommunen. Egenskapsbestämmelser i detaljplan preciserar och gör marken lämplig för den användning och bebyggelse som planeras för platsen. Syftet med detta arbete är att studera och analysera hur egenskapsbestämmelser i detaljplan påverkarvärdet på småhusfastigheter. Arbetet syftar även till att undersöka vilka kunskaper yrkesverksamma inom området besitter, samt vilken hänsyn tillegenskapsbestämmelser som tas vid värdering. Det resultat som presenteras är en följd av tre metoder där frågeställningarna har besvarats med hjälp av en enkätstudie, en jämförande studie och en intervjustudie. Dessa metoder valdes för att generera både kvalitativa och kvantitativa data. Studiens resultat visar vissa samband mellanegenskapsbestämmelser och fastighetspriser trots att det i många fall är svårt att sätta ett definitivt värde på begränsningen. Studien visar även på att värdeförändringen i många fall baseras på värderarens och köparensförkunskaper eller personliga preferenser. Vissa typer av egenskapsbestämmelser har dock påvisats innebära en tydligare påverkan på fastighetspriset. Studien visar även att det finns likheter, såväl som skillnader, i vilken syn yrkesverksamma har på fastigheter som, i olika grad, belastas av egenskapsbestämmelser. En likhet är att många yrkesverksamma föredrar tydlighet, oavsett om det är en generell- eller mer restriktiv detaljplan. Arbetet har lätt fram till följande slutsatser: det råder en stark subjektivitet i hur påverkan av egenskapsbestämmelser värderas. Bland de yrkesverksamma som intervjuats återfinns det en viss skillnad mellan privat och offentlig sektor. Vissa av respondenterna argumenterar för att mer generella planer kan möta marknadens behov på ett bättre sätt. Medan andra argumenterar för att syftet med detaljplanering ska vara att främja en hållbar markanvändning snarare än att påverka värdet. Inga nyckeltal för prispåverkan i värderingen har kunnat påvisas.

<p>En bil står i genomsnitt parkerad 95 procent av dygnets timmar och använder under denna tid oftast flera parkeringar. Det ses som en självklarhet för bilisten att finna en ledig parkering relativt lätt och centralt. Befolkningstillväxten i städerna och det allt större bilinnehavet skapar en ökad efterfråga på central parkering. I städerna råder hög konkurrens om de alltmer begränsade centrala markområdena. Kostnaden för att tillgodose centralt belägna parkeringar utifrån dagens norm blir allt mer kännbar och den ökade bilismen bidrar dessutom till negativa externa effekter såsom trängsel, utsläpp och buller. Frågor som Linköpings kommun funderar på i samband med den nya trafikstrategin är: Hur kan ett effektivare marknyttjande nås samt parkeringens alternativa användning? Vem betalar för parkeringskostnaden? Hur är betalningsviljan hos kommunens invånare?</p><p>Vilka är Linköpings kommuns möjligheter att med hjälp av parkeringspolitik och prispolitik effektivisera parkeringsmarknaden i Linköpings innerstad? </p><p>För att kunna svara på detta har tre befintliga anläggningar använts som studieobjekt. Kontakt har tagits med tjänstemän på kommunen samt med parkeringsbolaget Dukaten. Utifrån den information de bidragit med har kostnader och intäkter för dessa anläggningar beräknats. Beräkningarna visar på att ingen av de tre anläggningarna täcker sina egna kostnader, vilket till stor del beror på de höga alternativkostnaderna och de relativt låga beläggningsgraderna. Det visar sig också att desto större anläggning desto mindre kostnader, vilket tyder på stordriftsfördelar. Marginalkostnaderna för Dukaten, upp till kapacitetstaket, är låga på alla anläggningar. Beräkningar som gjorts på parkeringsköp har visat att dessa är kraftigt subventionerade. En subvention som finansieras av kommunens invånare i allmänhet och i synnerhet de centralt boende utan bil.</p><p>Genom parkeringspolitik kan kommunen främst styra utbudet och lokalisering av parkering och på så sätt påverka den generaliserade kostnaden för bilisten. För att bestämma det långsiktiga utbudet bör kommunen ha en uppfattning om dess totala nytta och dess totala kostnad. Toppar i efterfrågan kan lösas på andra sätt än genom utbyggnad, som till exempel ett ökat samnyttjande och satsning på kollektivtrafik. Med hjälp av prispolitik kan kommunen uppnå en jämnare beläggning och se till att bilisten står för sina negativa externa effekter, vilket medför att dess privata marginalkostnad blir den samma som den sociala marginalkostnaden och bidrar till en mer samhällsekonomiskt effektiv parkeringsmarknad.</p> / <p>A car is in general parked for 95 percent of the day, and during that period it often occupies more than one space. Car owners take for granted that they will find a central unoccupied space relatively easily.</p><p>The population growth in urban areas and the rising car ownership creates a greater demand for parking in town centers. In the cities there is increased competition for the more and more of the limited land in central areas. The cost of supplying these central parking lots on the basis today's parking requirements becomes more taxing and the increased car ownership and motoring also leads to more negative externalities like, congestion, emissions and noise.</p><p>Questions that the municipality of Linkoping faces are: How can a more efficient land use be achieved and the alternative use for parking? Who pays the cost for parking? Is there a willingness to pay for parking on the part of the Linkoping citizens? What are the possibilities for the municipality of Linkoping through parking policy and price policy to create a more efficient parking market in central Linkoping?</p><p>To answer these questions studies have been made of three parking facilities and discussions held with officials in the municipality and with the parking company Dukaten. From the information provided, costs and revenues for the facilities have been calculated. The result shows that none of the three facilities covers its own costs, which to a high degree are due to their high opportunity costs and relatively low occupancy rates. The study shows that the larger facility the lower the cost, which implies economics of scale. The marginal cost of the three facilities for Dukaten, up to full capacity, is low. The result also shows that in lieu fees are heavily subsidized. This subsidy is financed by the citizens of Linkoping in general and in particular by the residents in the centre who do not own a car.</p><p>Through parking policy the municipality can control the supply and the location of parking facilities and in this way affect the generalized cost for the car owner. To be able to determine the long run supply Linkoping should have a clear grasp of total utility and total costs of parking. Peaks in the demand can be met in other ways than through new parking facilities, for example increased shared parking and investments in public transport. With a price policy the municipality can achieve a more even occupancy rate and force the car owner to pay for his/her negative externalities, which means that the private marginal cost would equal the social marginal costs and contribute to a more efficient parking market.</p>

En bil står i genomsnitt parkerad 95 procent av dygnets timmar och använder under denna tid oftast flera parkeringar. Det ses som en självklarhet för bilisten att finna en ledig parkering relativt lätt och centralt. Befolkningstillväxten i städerna och det allt större bilinnehavet skapar en ökad efterfråga på central parkering. I städerna råder hög konkurrens om de alltmer begränsade centrala markområdena. Kostnaden för att tillgodose centralt belägna parkeringar utifrån dagens norm blir allt mer kännbar och den ökade bilismen bidrar dessutom till negativa externa effekter såsom trängsel, utsläpp och buller. Frågor som Linköpings kommun funderar på i samband med den nya trafikstrategin är: Hur kan ett effektivare marknyttjande nås samt parkeringens alternativa användning? Vem betalar för parkeringskostnaden? Hur är betalningsviljan hos kommunens invånare? Vilka är Linköpings kommuns möjligheter att med hjälp av parkeringspolitik och prispolitik effektivisera parkeringsmarknaden i Linköpings innerstad?  För att kunna svara på detta har tre befintliga anläggningar använts som studieobjekt. Kontakt har tagits med tjänstemän på kommunen samt med parkeringsbolaget Dukaten. Utifrån den information de bidragit med har kostnader och intäkter för dessa anläggningar beräknats. Beräkningarna visar på att ingen av de tre anläggningarna täcker sina egna kostnader, vilket till stor del beror på de höga alternativkostnaderna och de relativt låga beläggningsgraderna. Det visar sig också att desto större anläggning desto mindre kostnader, vilket tyder på stordriftsfördelar. Marginalkostnaderna för Dukaten, upp till kapacitetstaket, är låga på alla anläggningar. Beräkningar som gjorts på parkeringsköp har visat att dessa är kraftigt subventionerade. En subvention som finansieras av kommunens invånare i allmänhet och i synnerhet de centralt boende utan bil. Genom parkeringspolitik kan kommunen främst styra utbudet och lokalisering av parkering och på så sätt påverka den generaliserade kostnaden för bilisten. För att bestämma det långsiktiga utbudet bör kommunen ha en uppfattning om dess totala nytta och dess totala kostnad. Toppar i efterfrågan kan lösas på andra sätt än genom utbyggnad, som till exempel ett ökat samnyttjande och satsning på kollektivtrafik. Med hjälp av prispolitik kan kommunen uppnå en jämnare beläggning och se till att bilisten står för sina negativa externa effekter, vilket medför att dess privata marginalkostnad blir den samma som den sociala marginalkostnaden och bidrar till en mer samhällsekonomiskt effektiv parkeringsmarknad. / A car is in general parked for 95 percent of the day, and during that period it often occupies more than one space. Car owners take for granted that they will find a central unoccupied space relatively easily. The population growth in urban areas and the rising car ownership creates a greater demand for parking in town centers. In the cities there is increased competition for the more and more of the limited land in central areas. The cost of supplying these central parking lots on the basis today's parking requirements becomes more taxing and the increased car ownership and motoring also leads to more negative externalities like, congestion, emissions and noise. Questions that the municipality of Linkoping faces are: How can a more efficient land use be achieved and the alternative use for parking? Who pays the cost for parking? Is there a willingness to pay for parking on the part of the Linkoping citizens? What are the possibilities for the municipality of Linkoping through parking policy and price policy to create a more efficient parking market in central Linkoping? To answer these questions studies have been made of three parking facilities and discussions held with officials in the municipality and with the parking company Dukaten. From the information provided, costs and revenues for the facilities have been calculated. The result shows that none of the three facilities covers its own costs, which to a high degree are due to their high opportunity costs and relatively low occupancy rates. The study shows that the larger facility the lower the cost, which implies economics of scale. The marginal cost of the three facilities for Dukaten, up to full capacity, is low. The result also shows that in lieu fees are heavily subsidized. This subsidy is financed by the citizens of Linkoping in general and in particular by the residents in the centre who do not own a car. Through parking policy the municipality can control the supply and the location of parking facilities and in this way affect the generalized cost for the car owner. To be able to determine the long run supply Linkoping should have a clear grasp of total utility and total costs of parking. Peaks in the demand can be met in other ways than through new parking facilities, for example increased shared parking and investments in public transport. With a price policy the municipality can achieve a more even occupancy rate and force the car owner to pay for his/her negative externalities, which means that the private marginal cost would equal the social marginal costs and contribute to a more efficient parking market.

This thesis investigates the question how emissions from land‐use displacement can be assessed and accounted for, using the example of carbon‐leakage accounting in the planned UNFCCC mechanism on ‘Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation’ (REDD). REDD serves here as example of an international forest conservation policy that might be effective locally but could lead to displacement of deforestation to other countries. Although leakage processes within countries are initially considered, the focus of the thesis is on international displacement effects. The first part of the thesis reviews existing accounting methods for land‐use displacement from different research fields and assesses their usefulness to quantify carbon leakage from REDD. Results show that it is very difficult to assess policy‐induced (or strong) carbon leakage due to the requirement to demonstrate causal links between the policy in question and the observed land‐use changes, especially at international scale. Other accounting methods focus on demand‐driven (or weak) carbon leakage, by establishing a link between international demand and consumption patterns and land‐use changes as their  distant effects. Methods to quantify such teleconnections commonly combine land‐use accounting with tradeflow assessments to link international trade streams and consumption with environmental impacts such as land use or land‐use changes arising in the production of traded commodities. A methodological challenge is currently the quantification of emissions from land‐use change generated by distant linkages between production and consumption locations. Responding to this shortcoming, in the second part of the thesis a new method to assess these teleconnections is developed. The ‘land‐use change carbon footprint’ allows quantifying the extent to which landuse changes and associated emissions in a given country are promoted by the production of export goods, and thus are due to international demand for ‐ and consumption of ‐ forest‐risk commodities. The understanding of such distant deforestation drivers can be useful in several contexts, such as the design of conservation policies like REDD, which risk being less effective as globalized deforestation drivers pose a high risk for international leakages; or the planning of demand‐side measures that could complement supply‐side action in decreasing global deforestation levels. Demand‐side measures, such as zero‐deforestation embargos, regulations or certification schemes, could eventually contribute to decrease the risk for international land‐use displacement by addressing global consumption levels and commodity demand as one of the underlying driving forces of land‐use change and deforestation. / Avhandlingen undersöker hur utsläpp av växthusgaser, genererade genom en förskjutning av markanvändning, kan bedömas och redovisas. Detta exemplifieras genom analys av UNFCCC’s mekanism ”Reducing emissions from deforestation and forest degradation ‐ REDD”. REDD betraktas här som ett exempel på en internationell skogsskyddspolicy som kan fungera effektivt på lokal nivå, men som ändå kan leda till förskjutning av avskogningen till andra länder. Den första delen av avhandlingen analyserar befintliga  redovisningsmetoder för förskjutning av markanvändning från olika forskningsområden och bedömer deras användbarhet när det gäller kvantifiering av koldioxidläckage från REDD. Resultaten visar att det är mycket svårt att bedöma policy‐genererat koldioxidläckage på grund av kravet att påvisa orsakssamband mellan policyn i fråga och de observerade förändringarna av markanvändningen. Andra redovisningsmetoder fokuserar på såkallade teleconnections, genom att upprätta en länk mellan internationell konsumtionsmönster och miljöpåverkan (t.ex. effekter på global markanvändning) som uppstår på grund av produktion av handelsvaror. Metoder för att bedöma sådant efterfrågestyrt koldioxidläckage brukar kombinera markanvändnings‐redovisning med bedömningar av handelsflöde för att knyta ihop internationella konsumtion med globala förändringar av markanvändningen. För närvarande är den metodologiska utmaningen att kvantifiera utsläppen från en förändrad markanvändning till följd av teleconnections. Ett förslag på en  metodlösning utvecklas inom den andra delen av avhandlingen. Indikatorn "land‐use change carbon footprint (LUC‐CFP) som kan kopplas med handelsflödesanalys ger möjlighet att kvantifiera i vilken utsträckning en förändrad markanvändning och tillhörande utsläpp i ett visst land främjas av produktionen av exportvaror. Därmed visas hur internationell efterfrågan och konsumtion av produkter fungerar som drivkraft bakom avskogning. Förståelsen för dessa globala drivkrafter kan vara användbar i flera sammanhang. Exempel är utformningen av bevarandepolicies som REDD, vilka riskerar att bli mindre effektiv när globaliserade drivkrafter bakom avskogning utgör en hög risk för internationellt läckage; eller planeringen av policyåtgärder från efterfrågesidan. Genom att ta itu med globala konsumtionsnivåer och efterfrågan på handelsvaror, som är en av de bakomliggande drivkrafterna för avskogning, kan man så småningom bidra till att minska risken för internationellt förskjutning av markanvändning.

Olika studier visar att animalieproduktionen, sett ur ett livscykelperspektiv, är en energikrävande verksamhet som tar stora markarealer i anspråk. I västvärlden konsumeras i genomsnitt större kött- och proteinmängder än vad kroppen behöver ur näringssynpunkt. Syftet med studien är att ur ett livscykelperspektiv och för svenska förhållanden kvantifiera den användbara energi från förnyelsebara resurser som kan ersätta användningen av fossila resurser, vid en minskad konsumtion av mjölk, nöt- och fläskkött motsvarande 5 kg protein per person och år. Detta motsvarar ca 15 % av dagens totala proteinkonsumtion i Sverige, 33 kg per person och år, och ca 23 % av dagens konsumtion av animaliskt protein, 22 kg per person och år. Det rekommenderade intaget av protein är 20 kgper person och år. Den frigjorda arealen som uppstår vid en minskad animaliekonsumtion kan användas till odling av energigrödor. Systemanalysen baserades på litteraturuppgifter om dels de totala primärenergiinsatserna, som krävs för framställningen av animaliskt protein (d v s direkta plus indirekta energiinsatser vid produktion och distribution av diesel, el, handelsgödsel etc.), och dels användningen av åkermark för foderproduktion. Analysen omfattar livsmedelskedjan från produktion av insatsvaror fram till gårdsgrind. Den genomförda systemanalysen resulterade i att med samma insatser som vid produktion av dagens animaliska protein kan drygt 10 % av den eldningsolja som idag används i Sverige, ersättas med energi från förnyelsebara källor vid en minskad konsumtion av animaliska produkter motsvarande 5 kg protein per person och år. Beaktas den totala användningen av oljeprodukter i Sverige kan över 2,1 % ersättas. Animalieproduktionen och konsumtionen av animaliskt protein kommer i ett framtidsperspektiv ha en betydelsefull roll för ett miljömässigt hållbart energisystem. En minskad animaliekonsumtion har även positiva effekter på jordbrukets utsläpp av ammoniak och närsaltet vilket i ett bredare perspektiv kan vara betydelsefullt för en ekologisk hållbar samhällsutveckling.