Föllingsö är odlingslandskapet som räddades undan från golfspelarnas klubbor och skyddades inom ramen för det Europiska nätverket Natura 2000. Slåtterängar är en viktig biotop då de hyser en hög biologisk mångfald och studien av Föllingsös slåtteräng i södra Östergötland omfattar en dels en återinventering av ängens kärlväxtarter dels en historisk kartanalys. Kartanalysen som omfattar tiden 1821-2013 visar att ängen inledningsvis brukats som äng och under en ca 50 år lång period nyttjats som betesmark innan ängsskötseln återupptogs 1993. En analys av 1821 års bonitetsgradering visar ett mönster som innebär att de ängsmarker med lägst bonitet är de som i störst utsträckning har undkommit rationalisering och omläggning till åkermark och därmed är de ängsmarker med längst kontinuitet. Inventeringen, i form av en täckningsgradsanalys, gjordes i syfte att undersöka om den återupptagna hävden har påverkat vegetationen. I kategorin ”betesgynnade” arter har en minskning skett. Orsakerna till detta tillskrivs förändringar i hävden då tramp och gödsling minskat avsevärt i och med övergången till slåtter. För att öka antalet slåttergynnade arter föreslås ett försök där ängen slåttras vid två tillfällen per år i stället för som nuvarande en.

Det råder en unik problematik runt hanteringen av nedlagda militära områden och den information som idag finns rörande sådana områden är ytterst sparsam vilket skapar en kunskapslucka. Det finns inga tydliga riktlinjer för hur arbetsprocessen vid en förändrad markanvändning ska bedrivas vilket skapar ett stort behov för en tydlig arbetsmodell. Den här uppsatsens huvudsyfte har varit att tillgodose detta behov genom att skapa en ny översiktlig och tydlig arbetsmodell. Uppsatsen är utförd i samverkan med Gävle kommun som hade ett önskemål om att få hjälp med att sammanställa information om militära lämningar i Västra Kungsbäck, för att kunna planera för områdets framtid. För att uppfylla denna önskan har en fallstudie av Västra Kungsbäck påbörjats, som visar på var det finns militära lämningar samt en samlad riskbedömning av området. För att skapa den nya arbetsmodellen på bästa sätt utfördes en jämförelsestudie, med hjälp av en analysmatris, av två befintliga arbetsmodeller: Att lära sig leva med OXA och Metodik för Inventering av Förorenade Områden. Vi har upprättat en ny arbetsmodell med fem steg som kan tillämpas på nedlagda militära övnings- och skjutfält som ska genomgå en förändring av markanvändningen. Den nya arbetsmodellen bör dock vidareutvecklas och ses som ett levande dokument som ständigt ska förbättras. Efter ytterligare bearbetning av den nya arbetsmodellen kommer den att fungera som ett vägledande hjälpverktyg vid den fysiska planeringen för ett hållbart samhälle.

This thesis asks how Swedish shore protection and its effect on usage and ownership of property can be understood from the perspective of individuals’ attachment to place. The theoretical run-down indicates the relevance of a geographical perspective when discussing property. This leads to the use of different categories of place attachments that describe in what ways an individual can connect to a place. Two different methods are used to obtain a relevant material: firstly, interviews are used, allowing a closing in on the individual’s perspective. Then, two different observations are used to partly observe interaction between individuals and partly observe the physical landscape. Through the combination of these methods the thesis identifies some insights on how the Swedish shore protection can be apprehended from an individual standpoint. Interpretation of the result leads to a discussion that is centered around how borders and distances, creation of identity and a time perspective are relevant themes in the thesis. These fields are identified as valuable to both the current and forthcoming discussion of Swedish shore protection in particular, and questions about property and geography in general. / Den här uppsatsen undersöker hur det svenska strandskyddet och dess effekter på användning och ägande av egendom kan förstås genom det perspektiv som ges av individers anknytning till plats. Genomgången av teori visar på relevansen av ett geografiskt perspektiv när egendom diskuteras. Detta leder till användningen av olika kategorier av platsanknytningar som beskriver på vilka vis som en individ kan knyta an till en plats. Två olika metoder används för att få fram ett relevant material: först används intervjuer, vilket möjliggör ett närmande av det individuella perspektivet. Sedan används även två olika observationer, dels för att observera interaktionen mellan individer och dels för att observera det fysiska landskapet. Genom en kombination av de valda metoderna så identifierar uppsatsen en del insikter till hur det svenska strandskyddet kan förstås från en individuell ståndpunkt. Tolkningen av resultatet leder till en diskussion som centreras kring hur gränser och avstånd, skapande av identitet och användandet av ett tidsperspektiv utgör relevanta teman i uppsatsen. De här fälten identifieras som värdefulla både för den nuvarande och förestående diskussionen av svenskt strandskydd i synnerhet, och frågor om egendom och geografi i allmänhet.

På de platser där markens kapacitet för odling, slåtter eller bete är låg har människan tvingats se sig om efter komplement till markens ringa avkastning. För öborna på Östra Hästholmen och Utlängan i Karlskronas östra skärgård kompletterades detta med husbehovsfiske i Östersjön. Här försörjde man sig som binäringsfiskare eller som lots i kronans tjänst.Det här är en studie av förändringar i befolkning, markanvändning, mantalsfördelning, binäringsfisket och lotsyrket på Östra Hästholmen och Utlängan mellan 1700 – 2016. Vidare tas örlogsbasens militära närvaro i beaktning. Utifrån studier av kartmaterial, mantalslängder och folkräkningar har information kring dessa förändringar jämförts mot varandra.Resultatet visar att befolkningsantalet och markanvändningen troligtvis inte påverkat varandra i det långa loppet. Snarare är det möjligheten till fisket och arbetet som lots som har bidragit till öarnas befolkningskurva och markanvändning. Östra Hästholmen verkar ha varit av störst betydelse för befolkningen under 1700- och 1800-talen på grund av dess lotshemman där man verkade som ”kronolots” medan Utlängan visar sig ha varit av större betydelse i äldre tider och då för sjömän från olika delar av Europa.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka världens konsumtion och produktion av soja samt den påverkan sojaodlingarna har på ekosystem och ekosystemtjänster. Sojan är rik på protein vilket har gjort den till en viktig gröda för människan, framförallt för vår utfodring av djur. Men den används också i framställningen av biobränsle. Konsumtionen av sojabönorna är störst i Kina men mycket av sojan stannar också kvar i produktionsländerna. Vi har identifierat USA och Brasilien som nutidens största producenter och har fördjupat oss i deras sojaproduktion. I USA påverkar produktionen främst inlandsvåtmarker, gräsmarker och lövskog. Ekosystemtjänster som vattenreglering, kolinlagring och uppväxtmiljöer går förlorade. I Brasilien odlas soja i Amazonas där tropisk regnskog är det ursprungliga ekosystemet, och på Cerradon, vilket är ett tropiskt gräs- och skogslandskap. De främsta förlusterna av ekosystemtjänster är den biologiska mångfalden och flödet av vatten. En för kraftig avskogning av regnskogen har potential till att orsaka en kollaps av ekosystemet som då ersätts av savann. Utöver detta finns en tvåvägsinteraktion i flödet av vatten mellan Cerradon och Amazonas, där båda ekosystemen stöttar varandra. Sojaodlingarna bidrar med ekosystemtjänster i form av mat och råmaterial och har potential till att kompensera en del av sitt ekosystemtjänstavtryck via vattenfiltrering, pollinering och skadedjursbekämpning. Vår slutsats är att sojan även i framtiden kommer vara en viktig gröda på grund av sitt proteininnehåll. Dock behövs en förändring i hur den används då direkt konsumtion av växtprotein är mer effektivt än protein från animaliska källor i en värld där resurserna blir alltmer knappa.  Syftet var även att skapa ett didaktiskt arbetsområde grundat i kunskapen om sojan och dess roll i världen vilken tagits fram i litteraturstudien. Arbetsområdet hittas under rubrik 10. ”Pedagogisk planering”.

Syftet med undersökningen var att undersöka landskapsförändring och skogsutveckling under de senaste århundraden kring Skrylle naturreservat som är beläget mellan Södra Sandby och Dalby i Lunds kommun. Hur det har sett ut, vad har förändrats samt varför, är frågor som behandlas i undersökningen. Resultatet framställdes med hjälp av äldre historiska kartor samt flygbilder med komplettering av skriftligt källmaterial.  Resultatet visar att största förändringen skedde mellan 1700- och 1800-talet då markanvändningen förändrades helt, från att gå från lövskog till öppen mark. En del förändringar av skogstyp skedde under 1900-talet då gran planterades i området. Den totala skogsarealen är mindre idag än vad det har varit som mest förr. Mycket av förändringarna beror på människans behov och intresse men även en del naturkatastrofer har påverkat skogsutvecklingen.

I Stockholms regionala vattenförsörjningsplan har vattenresurser i Stockholmsregionenundersökts och prioriteras utifrån deras betydelse för länets vattenförsörjning nu och i framtiden. Sex av de högprioriterade vattenresurserna i Norrvattens verksamhetsområde har valts ut eftersom de saknar befintligt vattenskydd eller har vattenskydd som behöver revideras. Vid införande eller utökande av vattenskydd kan intressekonflikter uppståmed aktörer som är verksamma inom det tilltänkta vattenskyddsområdet. I detta arbete används Arc-GIS för att undersöka utvalda intressekonflikter. I första hand undersöks åkerarealen inom modellerade vattenskyddsområden och kostnader för att ersätta jordbrukare vid försvårad markanvändning i samband med vattenskydd. Utöver analysen kring jordbruksmark identifieras, utreds och riskklassificeras intressekonflikter med vattenskydd för riskobjekten vägar, järnvägar, industrier och övrig bebyggelse. Naturskyddsområden är inkluderade men ses inte som en intressekonflikt med vattenskydd. Naturskyddsområden innebär ett ytterligare skydd för vattentäkten. Resultatet visar att Röåsen-Bergby i Norrtälje kommun är den vattenresurs i norra Stockholmsregionen med flest enskilda intressekonflikter. Grundvattenmagasinet har både ovanpå och i nära omgivning stora arealer åkermark, tungt trafikerade vägar och betydande bebyggelse med både industrier och bostäder. För de sammankopplade grundvattenmagasinen Uppsalaåsen-Toresta/ Lindormsnäs finns måttliga arealer åkermark nära magasinet och en förhöjd risk från väg, järnväg, industri och övrig bebyggelse. Ytvattentäkten Fysingen har stora arealer omgivande åkermark. Ytvattnet ligger nära E4 och har vältrafikerade järnvägar, men sjön är skyddad till större del av vattenskydd som införts för närliggande åsar och innehar ett naturskydd vilket minskar risken för påverkan från omgivande riskobjekt. Ytvattentäkten Erken har högsta prioritet i Stockholms regionala vattenförsörjningsplan men sammanlagt få riskobjekt. Erken har mindre arealer åkermark närmast sjön samt många naturreservat och ett befintligt vattenskydd. Ytvattentäkten Largen har utifrån avgränsningen endast en mycket liten åkerareal och får lägst rang utifrån valda parametrar men har utöver åkermark stora arealer skogsmark och en närliggande grundvattentäkt som väntas bli påverkade vid införande av eventuellt vattenskydd. Föreslagna vattenskyddsområden, kostnader för ersättning vid försvårad markanvändning, och riskklassificering är framtaget utifrån tillgängliga kartunderlag och modeller utan att mätningar har gjorts. Detta resulterar i att resultatet får ses som en vägledning för att belysa problematiken i samband med införande eller utökande av vattenskydd för dessa områden men där hydrogeologiska undersökningar är rekommenderat för vidare utredning. / The County administrative board in Stockholm has produced a water plan for region Stockholm that contains a prioritization for all water resources in the region based on the reservoir's importance for present and future water production. From the resources with highest or high priority a selection has been made of resources that lack or need to update their water protection area. Three groundwater reservoirs and three surface water reservoirs were selected in the region that Norrvatten provides water for. When a water protection area is established or renewed conflicts of interest occur within the surrounding area. By using Arc-GIS an analysis can be made of the competing interests in the area. This is performed by combining layers provided by swedish institutions such as Länsstyrelsen, SGU, Naturvårdsverket and cutting them down to reasonable shapefiles and extract necessary information. This thesis focuses on the conflict of interest with agriculture and identifying and classifying risk objects as roads, railroads, industries and housing areas around the water resources. Agriculture land area is measured and costs are calculated to get a general overview how expensive it will be to compensate landowners that can't use their land due to restrictions in the suggested water protection area. Identifying and risk classifying risk objects has been done forroads, railroads, industrial and housing areas in the suggested waterprotaction area. The analysis shows that the groundwater reservoir at Röåsen-Bergby is the water resource that has the most conflicts of interest of the selected water reservoirs. Röåsen-Bergby has big areas of land used for agriculture, neerby roads with heavy traffic and large urban areas. A combined analysis has been made for groundwater reservoirs Uppsalaåsen-Toresta and Uppsalaåsen-Lindormsnäs. In this area there are big areas of agricultural land close to the reservoirs and also roads, railroads, industry and housing areas that provide an increased risk for pollution. The surface water Fysingen is protected by nearby water protection areas and a nature protection area but is still subject to conflict of interest with large land areas of agriculture and heavily trafficked roads and railroads that provides increased risk for pollution to the lake. The surface water Erken has the highest priority in the regional water plan but has few risk objects except a heavily trafficked road and some housing areas. Based on the initial analysis Largen only had small areas of housing as conflict of intrest. Suggested water protection areas, cost to compensate landowners, and risk classification has been produced with available maps and models without any new measurements. Which means that the result must be looked at as a guidance that shows that problems can occur when establishing or renewing water protection areas. For the selected areas a hydrogeological investigation has to be done to make it possible to draw better conclusions.

Till följd av en växande befolkning ökar behovet av livsmedel globalt samtidigt som mängden brukbar jordbruksmark försvinner. Anledningarna till dess försvinnande är många, klimatförändringar, sjukdomar och markdegradering är de tre huvudsakliga kategorierna. Människans exploatering och marktätning av jordbruksmarkmarken räknas som markdegradering och är det som undersöks i denna uppsats. Att exploatera jungfrulig mark samtidigt som stadsnära bebyggda områden förfaller och överges är inte hållbart ur ekologisk eller socialt perspektiv, därför är teorin för cirkulärt naturbruken relevant vinkel att undersöka. Ett alternativ för att möjliggöra en hållbar markanvändning och säkra en framtida livsmedelsförsörjning är att Sveriges regering skapar ett initiativ för att planera efter modellen för ett cirkulärt naturbruk. Modellen för ett cirkulärt naturbruk innebär att exploaterade områden återanvänds för bostäder, verksamheter, infrastruktur o.s.v. tills detta inte längre är möjligt. Då återställs området till någon form av grönstruktur för att kompensera ianspråktagande av ny jungfrulig mark. Uppsatsen undersöker hur konceptet för ett cirkulärt naturbruk hanteras i Sverige jämfört med övriga Europa, samt vilka alternativa metoder som används för att uppnå en hållbar markanvändning och hur Sverige kan ta steget vidare och utvecklas mot minskad exploateringen av jordbruksmark. Av de svenska instanser som har möjlighet att påverka den fysiska planeringen i Sverige har Regeringen, Boverket, Länsstyrelsen i Skåne samt Länsstyrelsen i Kronoberg valts ut för att undersökas. Nyckelord: Cirkulärt naturbruk, markanvändning, marktätning, brownfield, soil sealing

Det överutnyttjande som idag sker av planetens resurser i kombination med klimat och -miljöpåverkan tär på världens ekosystem. Jordbruket är en bidragande faktor till de klimatrelaterade förändringar vi ser idag så som temperaturökningen i hav och land, förlust av biologisk mångfald och nedbrytning av land.  Syftet med denna studie är att undersöka vilka funktioner jordbruket behöver bidra med för att hålla oss inom planetens gränser. Men att också undersöka vilka produktionsmetoder det finns i jordbruket som har potential att möta detta. För att ta reda på detta så har en litteraturundersökning utförts. Fokus ligger på de definierade planetära systemgränser vi vet har överskridits vilket är biologisk mångfald, markanvändning,klimatförändring och biogeokemiska cykeln av kväve och fosfor.Några av de funktioner jordbruket behöver bidra med för att hålla oss inom planetens systemgränser är; habitat för vilda arter inom olika funktionella grupper för att trygga generering av ekosystemtjänster, genetisk mångfald inom vilda och domesticerade arter,tt heterogent landskap med en variation av biotoper, bevara markens långsiktiga tt heterogent landskap med en variation av biotoper, bevara markens långsiktiga jordbruket ska kunna bidra till dessa funktioner så kan metoder som minskad plöjning, minskad användning av kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel användas. Även att bevara bördig mark, bygga naturliga miljöer, tillföra organiskt material och att odla perenna och marktäckande grödor är några av de metoder som kan bidra till jordbrukets viktiga funktioner.

During the 16th century, cities began to emerge in Sweden and already during this time, structures were formed as streets in a grid formation. In 1734 the first regulation of construction in cities that applied at the national level was implemented and in 1947 came the first planning legislation that enabled detailed planning in rural areas. The countryside has a history of being subordinate to the city and planning often has an urban focus. This study aims to examine all current detailed plans from 1947 to today in ten municipalities in Värmland to detect what content, patterns and similarities and differences there are. The aim is to expose whether it is possible to distinguish connections between these detailed plans. A total of 212 detailed plans have been examined. A theoretical model has been designed containing four categories and six theories to examine the content of the detailed plans. The categories municipality, year of gained legal force, exploitation and location have been linked with the theories urbanization theory, second home theory, industrial theory, tourism theory, municipal group theory and location theory which together form the theoretical model of this study. The theories have since been confirmed or disapproved. The results of the survey show that holiday homes are the most common type of exploitation followed by permanent housing, the most common type of location is beachfront. The results also show that the 1990s was the time period when detailed planning most often occurred. Karlstad municipality and Kristinehamn municipality were the municipalities with the most detailed plans in the countryside. Based on the results, it was concluded that the exploitation and location of the detailed plans is reflected in the municipality's geographical location and the demand in the municipality, but also that the detailed planning is reflected in the municipality's efforts to achieve growth. / Under 1500-talet började städer växa fram i Sverige och redan under denna tid bildades strukturer som gator i rutnätsformation. År 1734 kom en första reglering av byggande i städer som gällde på nationell nivå och år 1947 kom den första planlagstiftningen som möjliggjorde detaljplanering på landsbygden. Landsbygden har en historia av att vara underordnad staden och planeringen har ofta ett urbant fokus. Den här studien syftar till att undersöka alla gällande detaljplaner från år 1947 till idag i tio värmländska kommuner för att ta reda på vad det finns för innehåll, mönster samt likheter och skillnader. Målet är att ta reda på om det går att urskilja samband mellan dessa detaljplaner. Totalt har 212 stycken detaljplaner undersökts. En teoretisk modell har utformats innehållande fyra kategorier och sex teorier för att undersöka innehållet i detaljplanerna. Kategorierna kommun, år för vunnen laga kraft, exploatering och lokalisering har kopplats samman med teorierna urbaniseringsteorin, fritidshusteorin, industriteorin, turismteorin, kommungruppsteorin och lokaliseringsteorin som tillsammans bildar denna studies teoretiska modell. Teorierna har sedan bekräftats eller förkastats. Resultatet av undersökningen visar att fritidshus är den mest förekommande exploateringstypen följt av permanentbostäder och den mest förekommande lokaliseringstypen är strandnära. Resultatet visar även att 1990-talet var den tidsperiod då det detaljplanerades som mest. Karlstads kommun och Kristinehamns kommun var de kommuner som hade flest detaljplaner på landsbygden. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att exploatering och lokalisering av detaljplanerna speglas av kommunens geografiska läge och vilken efterfrågan som finns i kommunen men även att detaljplaneringen speglas av den strävan kommunen har gällande tillväxt.