<p>I studien jämfördes bonitering med ståndortsegenskaper och övre höjd i en yngre tallskog i Mellansverige. I jämförelse mellan olika provytor på likvärdig mark och efter olika skötselåtgärder gav de två boniteringsmetoderna samma bonitet, trots variation i antal typarter och olika resultat vad gäller markvegetationstyp. Resultaten kan möjligen vara lokalt representativa men behöver ett större material för att kunna generaliseras på kommunnivå eller större.</p>

I studien jämfördes bonitering med ståndortsegenskaper och övre höjd i en yngre tallskog i Mellansverige. I jämförelse mellan olika provytor på likvärdig mark och efter olika skötselåtgärder gav de två boniteringsmetoderna samma bonitet, trots variation i antal typarter och olika resultat vad gäller markvegetationstyp. Resultaten kan möjligen vara lokalt representativa men behöver ett större material för att kunna generaliseras på kommunnivå eller större.

Ängen var länge ett viktigt markslag som försörjde djuren med hö och lövfoder. Under 1800- och början av 1900-talet påbörjades en förändring och effektivisering inom jordbruket som ledde till att stora arealer äng plöjdes upp och lades om till åker. Studiens syfte är att undersöka vad det är för typ av ängsmark som hävdas idag och hur detta kan påverka dagens synsätt på hur en äng ursprungligen såg ut. Hypotesen som detta arbete bygger på är att det är de ängar som förr (1800-tal och tidigare) som klassades som de sämre inom byn som finns bevarade idag eftersom de bättre ängarna plöjdes upp till åker. För att testa denna hypotes har 31 byar med ängar som finns skyddade som naturreservat- eller Natura 2000-område undersökts i Kronobergs län. Med hjälp av historiska kartor och skiftesakter från 1800-talet studerades ängsboniteten i respektive by. Resultatet visar att det är de bättre ängarna som hävdas idag i de undersökta byarna och hypotesen har i detta fall visat sig vara felaktig. Eftersom många människor idag saknar erfarenhet av ängsbruk får de kvarvarande slåttermarkerna representera bilden av hur en äng ska se ut. Undersökningen har visat att det var ängar av låg bonitet som var vanligast på 1800-talet. De som finns bevarade idag hade framför allt en god till mycket god bonitet, vilket innebär att de inte är representativa och på så vis ger en felaktig bild. Inför framtiden bör man därför tänka på att integrera både natur och kultur i bevarandet av ängar. Genom att skydda marker av varierande bonitet, både de bra och de dåliga, får man olika naturliga förutsättningar och på så vis även olika artsammansättningar.

Föllingsö är odlingslandskapet som räddades undan från golfspelarnas klubbor och skyddades inom ramen för det Europiska nätverket Natura 2000. Slåtterängar är en viktig biotop då de hyser en hög biologisk mångfald och studien av Föllingsös slåtteräng i södra Östergötland omfattar en dels en återinventering av ängens kärlväxtarter dels en historisk kartanalys. Kartanalysen som omfattar tiden 1821-2013 visar att ängen inledningsvis brukats som äng och under en ca 50 år lång period nyttjats som betesmark innan ängsskötseln återupptogs 1993. En analys av 1821 års bonitetsgradering visar ett mönster som innebär att de ängsmarker med lägst bonitet är de som i störst utsträckning har undkommit rationalisering och omläggning till åkermark och därmed är de ängsmarker med längst kontinuitet. Inventeringen, i form av en täckningsgradsanalys, gjordes i syfte att undersöka om den återupptagna hävden har påverkat vegetationen. I kategorin ”betesgynnade” arter har en minskning skett. Orsakerna till detta tillskrivs förändringar i hävden då tramp och gödsling minskat avsevärt i och med övergången till slåtter. För att öka antalet slåttergynnade arter föreslås ett försök där ängen slåttras vid två tillfällen per år i stället för som nuvarande en.

Magistro darbe tiriami Lc augavietės juodalksnynai, jų paplitimas, taksaciniai rodikliai bei juodalksnynų atsikūrimo galimybės šioje augavietėje. Darbo objektas – Šakių miškų urėdijos Lc augavietės juodalksnynai. Darbo tikslas - nustatyti juodalksnynų paplitimą, našumą ir atsikūrimo galimybes Lc augavietėje Šakių miškų urėdijoje. Darbo metodai – Tyrimams atlikti buvo išrinkti visi brandos amžių pasiekę ir pribręstantys medynai, kuriuose juodalksnis yra vyraujanti medžių rūšis. Iš viso buvo išskirti 43 tokie sklypai. Visuose šiuose sklypuose buvo patikslinta augaviečių identifikacija remiantis įprastais dirvožemio mokslo metodais. Žolinei augalijai ir trakui įvertinti buvo išskirti apskaitos bareliai, kuriose buvo nustatyta jų rūšinė sudėtis ir projekcinis padengimas. Apibūdinant medyną buvo įvertinti visi pagrindiniai taksaciniai medyno rodikliai remiantis miško taksacijos metodais. Juodalksnynų atsikūrimo nustatymui, tyrimai buvo atlikti visose paskutinių penkių metų pagrindinių plynų kirtimų Lc augavietės biržėse. Darbo uždaviniai – Nustatyti juodalksnynų paplitimą Lc augavietėje. Įvertinti Lc augavietės identifikavimą miškotvarkos medžiagoje pagal tyrimų natūroje rezultatus. Atlikti juodalksnynų dendrometrinį įvertinimą. Įvertinti miško žėlimą plynose juodalksnynų kirtavietėse. Darbo rezultatai – Juodalksnynai Lietuvoje už¬ima 136,1 tūkst. ha, arba 6,7% visų medynų ploto. Lc augavietės juodalksnynai sudaro 5,6% bendro juodalksnynų ploto, o Šakių miškų urėdijoje 8,4%... [toliau žr. visą tekstą] / The final thesis makes researches about the Lc black alders habitat, their spread, valuation index and the possibility of regeneration in these habitats. Object of study – black alders in Lc habitat, in Šakiai forest enterprice. Goal of study - to identify the black alders productivity, spread and possibilities of regeneration in Lc habitat, in Šakiai. Methods of study – all the ripe arboretums, where black alder was the main sort, were taken as research objects. There were 43 areas of this type, and in all of these the habitat identification was specified together with dendrometrical assessment. Accounting barels were used to evaluate verdure and undergrowth. So was their sort composition and projection stratification established. The forest valuation was described with arboretum ant methods of afforestation inspections. For the regeneration of black alders possibilities, analysis were made in all bare cutting areas of Lc habitats for the last 5 years. Task of study – Specify the black alders spread in Lc habitat. Evaluate identification of Lc habitat made by forest enterprise, refering the newly made analysis in the place. Do the dendrometrical assessment. Evaluate forest growing in bare cutting areas of black alders. Results of study– The habitats of black alders takes 136100 ha, or 6,7% of all afforestation in Lithuania. 5,6% of all black alders grow in Lc habitat, and 8,4% in Šakiai forest enterprice. After precising black alder habitat in Lc, the results were: 37% -... [to full text]

<p>Основни циљ истраживања у раду представља утврђивање функционалности бонитета у одређивању тржишних цена акција емитената пољопривредног-прехрамбеног сектора у Србији који су укључени на одређен сегмент тржишта Београдске берзе а.д. Београд. Превасходни циљ истраживања је да се утврди каква је међузависност бонитета и метода фундаменталне и техничке анализе цена акција пољопривредно-прехрамбеног сектора у Републици Србији, да се критички сагледају, утврде слабости и предности и да се на основу тога предложе одговарајућа решења, пре свега у смислу како бонитет утиче на тржишне цене акција. Наведено истраживање треба да представља основу за доношење правилних одлука, приликом инвестирања у акције емитената пољопривредно-прехрамбеног сектора. Полазне основе у истраживању представљају финансијски извештаји и показатељи емитената пољоприведно прехрамбеног сектора.<br />Утицај бонитета на тржишне цене акција емитената пољопривредно прехрамбеног сектора утврђена је применом дескриптивне статистике и логистичке регресије. На основу добијених резултата дескриптивне статистике и логистичке регресије за факторе на нивоу значајности 0,05 и 0,01, установљено је да бонитет нема пресудан утицај у одређивању тржишних цена акција, што указује на то да остварени финансијски показатељи и резултати немају утицај на тржишне цене акција. Наведено указује да велики утицај на тржишне цене акција имају макро фактори економског, политичког и друштвеног окружења. Са друге стране добијени резултати указује да бонитет предузећа може да пружи значајне информације приликом предвиђања пада или стагнације цена акција.</p> / <p>Osnovni cilj istraživanja u radu predstavlja utvrđivanje funkcionalnosti boniteta u određivanju tržišnih cena akcija emitenata poljoprivrednog-prehrambenog sektora u Srbiji koji su uključeni na određen segment tržišta Beogradske berze a.d. Beograd. Prevashodni cilj istraživanja je da se utvrdi kakva je međuzavisnost boniteta i metoda fundamentalne i tehničke analize cena akcija poljoprivredno-prehrambenog sektora u Republici Srbiji, da se kritički sagledaju, utvrde slabosti i prednosti i da se na osnovu toga predlože odgovarajuća rešenja, pre svega u smislu kako bonitet utiče na tržišne cene akcija. Navedeno istraživanje treba da predstavlja osnovu za donošenje pravilnih odluka, prilikom investiranja u akcije emitenata poljoprivredno-prehrambenog sektora. Polazne osnove u istraživanju predstavljaju finansijski izveštaji i pokazatelji emitenata poljoprivedno prehrambenog sektora.<br />Uticaj boniteta na tržišne cene akcija emitenata poljoprivredno prehrambenog sektora utvrđena je primenom deskriptivne statistike i logističke regresije. Na osnovu dobijenih rezultata deskriptivne statistike i logističke regresije za faktore na nivou značajnosti 0,05 i 0,01, ustanovljeno je da bonitet nema presudan uticaj u određivanju tržišnih cena akcija, što ukazuje na to da ostvareni finansijski pokazatelji i rezultati nemaju uticaj na tržišne cene akcija. Navedeno ukazuje da veliki uticaj na tržišne cene akcija imaju makro faktori ekonomskog, političkog i društvenog okruženja. Sa druge strane dobijeni rezultati ukazuje da bonitet preduzeća može da pruži značajne informacije prilikom predviđanja pada ili stagnacije cena akcija.</p> / <p>The main objective of the research work is determining the functionality of solvency in determining the market price of shares of the issuers of the agricultural and food sector in Serbia who are involved in a particular segment of the market of the Belgrade Stock Exchange ad Belgrade. The primary goal of the research is to determine what is the interdependence of solvency and methods of fundamental and technical analysis of share prices of agri-food sector in the Republic of Serbia, to critically analyze, identify weaknesses and strengths and that on that basis propose appropriate solutions, especially in terms of how worthiness affects the market price of the shares. The study should be the basis for making the right decisions when investing in shares of issuers agri-food sector. Baseline research are the financial statements of issuers and indicators for agricultural production and food sectors.<br />Influence of solvency on the market price of shares of issuers agri-food sector was assessed by descriptive statistics and logistic regression. Based on the results of descriptive statistics and logistic regression for factors at the significance level of 0.05 and 0.01, it was found that creditworthiness has no influence in determining the market price of shares, indicating that achieved financial indicators and results have uicaj the market price of shares. The above indicates that a large impact on the market price of shares have the macro factors of economic, political and social environment. On the other hand, the results indicate that the creditworthiness of companies may provide important information in predicting the decline or stagnation of share prices.</p>