More than half a million people in Sweden are affected by some sort of disability. During recreational activities in nature areas, these people might encounter difficulties such as inadequate accessibility. The Swedish society requires that all citizens should have the same possibilities. The purpose of this thesis is to improve the accessibility for people with disabilities. The aim is to examine occurring flaws in accessible nature reserves and suggest possible improvements.The questions that will be answered are as follows:• What flaws do accessible nature reserves have, and how do they affect the visitors?• What improvements can be made in nature reserves to increase accessibility?To answer the questions, a case study was done, where five different nature areas were visited. During the case study, various flaws in the accessibility were observed and analysed. Prior to the case study, requirements and scientific research regarding accessibility was studied. Using this, suggestions for improving the accessibility were made. . Most of the improvements that could be made in the studied nature reserves were presumed to be applicable in other nature reserves in Sweden.With the case study in mind, the accessibility was considered in need of various improvements. The accessibility was studied from three out of four of the Swedish disability association’s categories; physical, communicative, and informative accessibility. The flaws that were encountered in the studied areas were due to incorrect design, or insufficient maintenance. Most of the flaws could be corrected in simple ways, but the flaws that were due to incorrect design or planning would require more work. After the case study it was discovered that supposedly “accessible” trails, according to different websites, had varying levels of accessibility. An accessible recreational area will benefit all types of visitors, not only people with disabilities. It will be more convenient and enables visits with strollers. An area cannot be made accessible for all types of visitors, but can be made accessible for as many visitors as possible. / Över en halv miljon människor i Sverige har någon typ av funktionsnedsättning. Vid vistelse i naturen blir det besvärligt för människor med funktionshinder att ta sig fram. Vårt samhälle ställer krav på att alla människor ska kunna leva med samma förutsättningar. Syftet med detta arbete är att förbättra tillgängligheten för människor med funktionshinder. Målet är att undersöka vilka brister som finns i tillgänglighetsanpassade naturreservat och ge förslag på förbättringar.Frågorna som besvaras i rapporten är följande:• Vilka brister finns i tillgänglighetsanpassade naturreservat, och hur påverkar de besökarna?• Vilka förbättringar kan göras för ökad tillgänglighet i naturreservat?För att besvara frågorna genomfördes en fallstudie i form av platsbesök, där fem olika naturområden undersöktes. Under fallstudien observerades och analyserades brister i tillgängligheten. Som grund till fallstudien studerades krav på tillgänglighet och forskning inom området. Med kunskapen från litteraturstudien föreslogs förbättringar som hade kunnat göras för att öka tillgängligheten. Förbättringarna som kunde göras i de undersökta naturreservaten förmodades generellt kunna appliceras i andra tillgänglighetsanpassade naturreservat runtom i landet.Efter fallstudien bedömdes tillgängligheten kunna förbättras inom flera områden. Tillgängligheten undersöktes utifrån tre av handikappförbundens fyra perspektiv på tillgänglighet; fysisk, kommunikativ, och informativ. Bristerna som hittades i reservaten fanns på grund av felaktig utformning eller dåligt underhåll. De flesta av bristerna kunde avhjälpas med enklare lösningar, men det som var felaktigt planerat eller utformat skulle vara svårt att åtgärda i efterhand. Från undersökningen av naturreservaten upptäcktes även att leder som enligt webbsidor skulle vara rullstolsanpassade hade varierande nivå av tillgänglighet. Ett tillgänglighetsanpassat naturreservat gynnar alla besökare, inte bara personer med funktionsnedsättning. Det blir bekvämare att vistas i och möjliggör exempelvis vistelse med barnvagn. Ett område kan inte göras tillgängligt för alla, men kan alltid göras tillgängligt för fler besökare.

No description available.

No description available.

Inom den regionala utvecklingsplanen av Stockholmsområdet inkluderas att mark avsätts och reserveras för bibehållande av natur-, kultur- samt rekreationsvärden. I Tyresö kommun föreslås Telegrafberget och Ällmora träsk, ett område beläget på Brevikshalvön, att bli naturreservat. Detta främst pga. det rekreativa värdet som strövområde, men även för det ekologiska värdet i ett i princip helt intakt avrinningsområde, hällmarkstallskog med flera 300 år gamla träd inkl. biotoptypisk fauna och en landskapsbild med både ett högt berg och en sjö bildad ur en förkastningsspricka. Dessutom tillkommer dess spännande historia, där arkeologiska fynd visar att människor vistats i området ända sedan stenåldern. Detta i sin tur kan ha ett pedagogiskt värde. Det finns redan ett antal naturreservat på halvön, vart och ett med sin egen specifika karaktär. Att komplettera dessa med det föreslagna området skulle innebära ytterligare bredd i ett mångsidigt litet nätverk av skyddad natur på den relativt lilla yta som halvön utgör. Det skulle i så fall vara av stort värde, inte bara för Tyresöbor, men också för övriga stockholmare och helt i linje med det regeringsuppdrag som deklarerar vikten av tätortsnära natur. / Within the Regional Development Plan of the Stockholm area, certain lands are to be included and reserved for the sake of natural, cultural and recreational values. In Tyresö municipality, south of Stockholm, lies Telegrafberget and Ällmora träsk, an area located on the peninsula of Brevik. There is a proposition to establish this area as a nature reserve. This is mainly due to the recreational value as a leisure area, where people walk their dogs, pick mushrooms and berries, rock climb etc. But it also has ecological values of certain characters, such as an intact hydrographic basin, a pine forest with several 300 year old trees, including biotope typical fauna, and a landscape containing both a rather high hill and a fault line-formed lake. In addition, the area has an exciting history, where archaeological finds show that there has been people around the area since the Stone Age. This in turn can have a pedagogical value. There are already a number of nature reserves on the peninsula, each with its own specific character. To complement these with the proposed area would mean an additional width in the versatile network of protected nature in the relatively small area that forms the peninsula. It would thus be of great value, not only for the inhabitants of Tyresö, but also for other locals of Stockholm, and fully in line with the government mandate that declares the importance of closeness to nature.

<p>The examination of the adequate nature conservation methods in a natural reserve, to conserve a specific species and / or increase biological diversity is the subject of this study. This work is based on four species, that can be found during the Spring season, liverleaf, wood anemone, brimstone and woodpecker. The incidence and availability is studied and closely observed for these species in twenty forests, i.e. ten forests which are nature reserves and ten forests with the similar characteristics as the nature reserves habitat, but are not nature reserves in Gnesta mucipality, Södermanland. Measurements of the tree crown and the diameter of the tree trunks where noted to study how these factors could affect the outcome of the abundance and incidence of the four species. The brimstones lay their eggs on the leaf buds on the tree trunk. This is precisely the reason why inventories have been made for the tree trunks in the nature reserves and non protected forests. The abundance and coverage of the liverleaves and wood anemone was chosen to study in random by taking 25x25m in every forests. These squares where divided even further to ten squares with the size of 0.5x0.5m. The frequency of both the species are counted and noted in the smaller squares. The brimstones and woodpeckers are inspected by measurement assessments. Two lines of 100m were laid out, to listen to the drumming and various sounds gives of by the woodpeckers and flying adult brimstones, with a stopover of 15m in 5mins. The statistical results illustrate no significant differences in the incidence and the abundance between the liverleaves and wood anemone, whether it is in the nature reserve forests or non protected forests. But the standard deviation differed between the forests (nature reserve and non protected forests) on the incidences (nature reserve SD = 7.43, non protected forest SD = 0.31) and the abundance (nature reserve SD = 4.01, non protected forest SD = 0.51) of the liverleaves. The coverage of the tree crowns and the trunk diameter did not have any significant influence on the outcome of the abundance and the incidence of the liverleaves. The effect of the tree crown was close to non when it came to the wood anemone, but the diameter of the tree trunks affected the incidence level (DF1,7, P<0.05, F=6.4791, P<0.05, ANOVA), but not the abundance. A significantly higher value was observed among the woodpeckers in the nature reserve (b=3.584, P<0.05, logistics regression), but not among the brimstones in either the nature reserves or the forests and non protected reserves.The observation study shows that the natural reserves have greater incidences of woodpeckers and with a standard deviation of the liverleaves abundance and occurrences between nature reserve forests and non protected forests, but only with a few nature reserves having more liverleaves than other reserves. The significant difference are very marginal when it comes to liverleaves and to obtain any positive effects of the nature reserve, a large scale study needs to be conducted in far more reserve forests.</p>

No description available.

<p>Ekologiska system är dynamiska och komplexa, och världens resurssystem, såsom skogar, är ständigt under mer eller mindre förändring. Naturliga orsaker, eller antropogen påverkan kan leda till nya förhållanden i en naturmiljö. Adaptiv förvaltning handlar om att anpassa förvaltningen efter dessa nya förändringar och förutsättningar. Om det man vill förvalta är dynamiskt, så borde även dess förvaltning vara det. Adaptiv förvaltning ser på förvaltningsåtgärder som vetenskapliga experiment, och att förvalta adaptivt ät att lära medan man utför. Adaptiv förvaltning har en början, men inget slut eftersom det kräver fortsatt omvärdering och förnyelse.</p><p>  I det här arbetet undersöktes elva skötselplaner för naturreservat i Värmlands län, för att se om åtgärder kan kopplas till mål och historia, hur tydliga målen är samt om uppföljningen räcker för att se om åtgärder leder till uppsatta mål och kan kopplas till dessa. Frågan ställdes också hur adaptiv skötseln av reservaten i Värmlands län verkligen är. De olika skötselplanerna jämfördes och granskades utifrån årtionde (1980-, 1990- samt 2000-talet jämfördes). En viss positiv ökning i procent kunde ses från 1990-talet till 2000-talet när det gäller målens tydlighet, koppling till områdets historia samt koppling mellan åtgärder och mål, medan 1980-talets resultat blev aningen avvikande på grund av enkla mål och åtgärder eller brist på aktiva åtgärder. Angående uppföljning för att se om den skulle räcka för att se om skötselplanernas åtgärder skulle leda till utsatta mål, hamnade 1990- och 2000-talet på lika resultat (33 % av skötselplanerna i respektive årtionde) emedan 1980-talet än en gång blev avvikande med 100 %, på grund av tidigare nämnda anledningar.</p><p>  En viss utveckling mot en mer dynamisk skötsel av naturreservat kan ses i undersökningen, men däremot kan man inte påstå att kraven för adaptiv förvaltning uppfylls och undersökta naturreservat behöver fortfarande utvecklas på detta plan.</p>

The examination of the adequate nature conservation methods in a natural reserve, to conserve a specific species and / or increase biological diversity is the subject of this study. This work is based on four species, that can be found during the Spring season, liverleaf, wood anemone, brimstone and woodpecker. The incidence and availability is studied and closely observed for these species in twenty forests, i.e. ten forests which are nature reserves and ten forests with the similar characteristics as the nature reserves habitat, but are not nature reserves in Gnesta mucipality, Södermanland. Measurements of the tree crown and the diameter of the tree trunks where noted to study how these factors could affect the outcome of the abundance and incidence of the four species. The brimstones lay their eggs on the leaf buds on the tree trunk. This is precisely the reason why inventories have been made for the tree trunks in the nature reserves and non protected forests. The abundance and coverage of the liverleaves and wood anemone was chosen to study in random by taking 25x25m in every forests. These squares where divided even further to ten squares with the size of 0.5x0.5m. The frequency of both the species are counted and noted in the smaller squares. The brimstones and woodpeckers are inspected by measurement assessments. Two lines of 100m were laid out, to listen to the drumming and various sounds gives of by the woodpeckers and flying adult brimstones, with a stopover of 15m in 5mins. The statistical results illustrate no significant differences in the incidence and the abundance between the liverleaves and wood anemone, whether it is in the nature reserve forests or non protected forests. But the standard deviation differed between the forests (nature reserve and non protected forests) on the incidences (nature reserve SD = 7.43, non protected forest SD = 0.31) and the abundance (nature reserve SD = 4.01, non protected forest SD = 0.51) of the liverleaves. The coverage of the tree crowns and the trunk diameter did not have any significant influence on the outcome of the abundance and the incidence of the liverleaves. The effect of the tree crown was close to non when it came to the wood anemone, but the diameter of the tree trunks affected the incidence level (DF1,7, P&lt;0.05, F=6.4791, P&lt;0.05, ANOVA), but not the abundance. A significantly higher value was observed among the woodpeckers in the nature reserve (b=3.584, P&lt;0.05, logistics regression), but not among the brimstones in either the nature reserves or the forests and non protected reserves.The observation study shows that the natural reserves have greater incidences of woodpeckers and with a standard deviation of the liverleaves abundance and occurrences between nature reserve forests and non protected forests, but only with a few nature reserves having more liverleaves than other reserves. The significant difference are very marginal when it comes to liverleaves and to obtain any positive effects of the nature reserve, a large scale study needs to be conducted in far more reserve forests.

Ekologiska system är dynamiska och komplexa, och världens resurssystem, såsom skogar, är ständigt under mer eller mindre förändring. Naturliga orsaker, eller antropogen påverkan kan leda till nya förhållanden i en naturmiljö. Adaptiv förvaltning handlar om att anpassa förvaltningen efter dessa nya förändringar och förutsättningar. Om det man vill förvalta är dynamiskt, så borde även dess förvaltning vara det. Adaptiv förvaltning ser på förvaltningsåtgärder som vetenskapliga experiment, och att förvalta adaptivt ät att lära medan man utför. Adaptiv förvaltning har en början, men inget slut eftersom det kräver fortsatt omvärdering och förnyelse.   I det här arbetet undersöktes elva skötselplaner för naturreservat i Värmlands län, för att se om åtgärder kan kopplas till mål och historia, hur tydliga målen är samt om uppföljningen räcker för att se om åtgärder leder till uppsatta mål och kan kopplas till dessa. Frågan ställdes också hur adaptiv skötseln av reservaten i Värmlands län verkligen är. De olika skötselplanerna jämfördes och granskades utifrån årtionde (1980-, 1990- samt 2000-talet jämfördes). En viss positiv ökning i procent kunde ses från 1990-talet till 2000-talet när det gäller målens tydlighet, koppling till områdets historia samt koppling mellan åtgärder och mål, medan 1980-talets resultat blev aningen avvikande på grund av enkla mål och åtgärder eller brist på aktiva åtgärder. Angående uppföljning för att se om den skulle räcka för att se om skötselplanernas åtgärder skulle leda till utsatta mål, hamnade 1990- och 2000-talet på lika resultat (33 % av skötselplanerna i respektive årtionde) emedan 1980-talet än en gång blev avvikande med 100 %, på grund av tidigare nämnda anledningar.   En viss utveckling mot en mer dynamisk skötsel av naturreservat kan ses i undersökningen, men däremot kan man inte påstå att kraven för adaptiv förvaltning uppfylls och undersökta naturreservat behöver fortfarande utvecklas på detta plan.

No description available.