Bevarandet av natur och miljö är en viktig del av Sveriges markanvändningsplanering. Ett sätt att bevara dessa rika områden på lång sikt är genom inrättandet av naturreservat. Naturreservat upprättas oftast av Länsstyrelsen för just detta syfte vilket i vissa fall kan stå i kontrast till kommunens önskan om att använda marken för andra intressen och ändamål. Ett sådant exempel utgör Naturreservatet Häcksören som upprättades i december 2021 av Länsstyrelsen i Uppsala och inom vilket Älvkarleby kommuns avloppsreningsverk är beläget. Reningsverket och naturreservatet representerar båda allmänna intressen som i den avvägning som gjorts strider mot varandra. Syftet med arbetet är att se hur utvecklingsambitionerna hos Älvkarleby kommun påverkas av den avvägning som är gjord mellan det allmänna intresset för reningsverket och det allmänna intresset för naturreservatet. Förhoppningen är att studien är till nytta för andra kommuner i fall där avvägningar görs mellan liknande motstridande allmänna intressen och där dess konsekvenser beaktas.  Studien är baserad på kvalitativa metoder som har genomförts via en kombination av litteraturstudie, semi-strukturerade intervjuer och studier i lagrum och domar för att på bästa sätt besvara arbetets frågeställningar. Sju intervjuer har genomförts med sakkunniga personer inom ämnet som representerar de olika myndigheterna samt en utomstående juridiskt sakkunnig. Resultatet av fallstudien visar att det finns olika syn mellan Älvkarleby kommun och Länsstyrelsen när det gäller den avvägningen som gjorts. Framför allt är detta förknippat med att de båda parterna ser fallet utifrån olika tidsperspektiv. Kommunen är angelägen om att ett eventuell nödvändigt framtida utökat ianspråktagande av mark för reningsverket säkerställs och således inte påverkar kommunens långsiktiga utvecklingsvisioner. Länsstyrelsens beslut grundar sig i situationen såsom den är idag. De förnekar inte att en utbyggnad av reningsverket kan bli aktuell men eftersom detta är oförutsägbart i tid och rum anses det inte relevant att ta detta i beaktande vid tillfället då reservatet inrättas. Studien avslutar med att diskutera huruvida kommunens argumentation ska tas i större beaktande vid liknande framtida fall. / Preserving nature and the environment is essential for Sweden's land use planning. One way to preserve these rich areas for the future is by setting up nature reserves. The County Administrative Board usually establishes nature reserves for this very objective, which in some cases may contrast with the municipality's desire to use the land for other interests and purposes. One such example is the Häcksören Nature Reserve, established in December 2021 by the County Administrative Board in Uppsala and within which Älvkarleby municipality's sewage treatment plant is located. The treatment plant and the nature reserve represent public interests that conflict with each other in the balance that has been struck. The purpose of the study is to see how the development ambitions of Älvkarleby municipality are affected by the balance that has been made between the general interest in the treatment plant and the public interest in the nature reserve. The hope is that the study will be helpful for other municipalities in cases where balances are made between similar conflicting public interests and where its consequences are considered. The study is based on qualitative methods carried out through a combination of literature study, semi-structured interviews, and studies in law and judgments to best answer the work's questions. Seven interviews were conducted with experts in the subject representing the various authorities and an outside legal expert. The case study results show that there are different views between Älvkarleby municipality and the County Administrative Board regarding the balance that has been made. Above all, this is associated with the two parties seeing the case from different time perspectives. The municipality is concerned that any necessary future increased use of land for the treatment plant is ensured and thus does not affect the municipality's long-term development visions. The County Administrative Board's decision is based on the situation today. They do not deny that an expansion of the treatment plant may be relevant, but since this is unpredictable in time and space, it is not considered pertinent to take this into account when the reserve is established. The study concludes by discussing whether the municipality's argumentation should be taken into more significant consideration in similar future cases.

For centuries, it has been known that nature has a positive impact on human health and well-being. Environmental goal number nine, Outdoor life for good public health, is one of the environmental goals that the Swedish government has decided on until 2020. The goal is to make the natural and cultural landscape more accessible to citizens and increase good public health. Mental illness is relatively common today at all ages, every individual can be affected. Feeling safe and having adapted accessibility in nature is a major significant factor in how the stay is experienced and how it affects the body's mental state. The right to public access we have in Sweden gives us the opportunity to, with respect, stay out in nature. The study's purpose is to develop the possibility of nature experiences in protected areas of Skåne County. Physical activity on prescription (FaR) uses nature walks in nature reserves as a method. The method of the study to get the result was using a checklist out in the feld. The study results show that there is significant development potential for FaR in protected areas of Skåne County.

På grund av klimatförändringarna och den globala uppvärmningen sker en pågående havsnivåhöjning. IPCC har i sina klimatscenarier kommit fram till att havet förväntas stiga mellan 28 cm och 98 cm till år 2100, vilket kommer att leda till stora konsekvenser för människa och samhälle. Förhöjda havsnivåer förväntas även ha en stor påverkan på kustnära naturvärden, bland annat för ett flertal Natura 2000-naturtyper. Den här studien visar för första gången vilka nationella effekter en havsnivåhöjning kan ha på skyddad natur i Sverige. Studien har undersökt hur stor andel av svenska naturreservat och Natura 2000-naturtyper som kommer att påverkas vid de projicerade havsnivåförändringarna i tre av IPCC:s klimatscenarier. Mellan 34 och 102 reservat kommer att förlora minst 5% av sin totalyta beroende på scenario, detta motsvarar landförluster med ca 750-4640 hektar. Av Sveriges totala yta kommer minst 5% hos 14-15 naturtyper att hamna under havsytan. Fyra av de naturtyper som förväntas drabbas hårdast vid det högsta scenariot är; Driftvallar (46%), Glasörtstränder (85%), Salta strandängar (42%) och Strandängar vid Östersjön (44%). Forskning har däremot visat på att en god förvaltning av omgivande mark är av yttersta vikt för naturtypers och arters överlevnad, exempelvis kan vissa naturtyper förflytta sig inåt land när havet stiger. Det krävs därför en klimatanpassad och adaptiv naturvård där hotade naturtyper och naturvärden ges möjlighet att sprida sig till lämpligare miljöer allteftersom klimatet förändras. / Due to climate change and global warming, there is an ongoing sea level rise. IPCC has published four climate scenarios that show the projected changes in climate until the year 2100. The global sea levels are estimated to rise between 28 and 98 cm, which will result in great consequences for coastal landscape and protected nature. This study is the first in Sweden to analyze which consequences a sea level rise will have on protected nature in Sweden. A geographical analysis has been made of how much of the Swedish nature reserves and Natura 2000-habitat types that are going to be covered by the sea in three of the climate scenarios. The sea will cover more than 5% of the total area in 34-102 nature reserves depending on which scenario takes place, which means a loss of 750-4640 hectares. More than 5% of 14-15 Natura 2000-habitat types in Sweden will be covered by the sea. Four of the habitat types that are most affected in the worst scenario are; Annual vegetation of drift lines (46%), Salicornia and other annuals colonizing mud and sand (85%), Atlantic salt meadows (42%) and Boreal Baltic coastal meadows (44%). Recent research has shown that habitat loss due to climate change and sea level rise can be avoided if species and habitats are allowed to move inland, and that management of surrounding areas are of high importance in conservation biology. It is therefore essential to use conservation strategies that are adapted to sea level rise.

Today, it is well known that biological diversity is decreasing worldwide, and the presence of indicator species can identify areas with high biological diversity. Environments with a high presence of indicator species are important to protect and preserve in the form of, for example, nature reserves as these environments indicate high nature values. The aim of this study is to find out whether the coniferous forest's indicator species have the greatest species density and occurrence within the boundaries of the nature reserves in Dalarna, Sweden. The distribution of 10 different indicator species within the coniferous forests of Dalarna, Sweden, was mapped in the QGIS software and the total species density inside as well as outside the nature reserves of Dalarna was compared in the statistical program SPSS. The species density of five selected indicator species was compared inside versus outside of the reserves. The result for the 10 indicator species showed that there was no significant difference between inside versus outside of the reserves, although there were a higher species density per hectare outside the boundaries of the nature reserves. The result for the five selected indicator species showed no significant difference between inside versus outside of the reserves, however, the species density of both R.subpinnatus and P.grossa were higher within the boundaries of the nature reserve. More sightings of indicator species outside the boundaries of nature reserves may indicate that the public is more inclined to report sightings in unprotected areas, rather than reporting sightings in protected areas that have already been established as having high nature values. Many species observations are found just outside the boundaries of the nature reserve, which may indicate that high nature values occur there as well. Further studies about potential buffer zones and their impact on indicator species are encouraged. / Att den biologiska mångfalden minskar världen över är idag välkänt, signalarter är arter som vars närvaro kan tyda på en miljö som kan generera en bra grund för hög biologisk mångfald. Miljöer med hög närvaro av signalarter är viktiga att skydda och bevara i form av exempelvis naturreservat eftersom dessa miljöer tyder på höga naturvärden. Denna studies frågeställning är om barrskogens signalarter har störst arttäthet och förekomst inom naturreservatens gränser. Med hjälp av artobservationer från Artportalen kartlades 10 olika signalarters utbredning i Dalarnas barrskogar i programvaran QGIS. Därefter jämfördes den totala arttätheten för studiens alla arter per hektar innanför och utanför Dalarnas naturreservat i statistikprogrammet SPSS för att se om det fanns en signifikant skillnad mellan respektive område. Även arttätheten för fem utvalda signalarter jämfördes för att se om det fanns en signifikant skillnad mellan de skyddade och icke-skyddade områdena. Resultatet visade att det inte fanns en signifikant skillnad mellan områdena (p=>0,05), även om det var fler artobservationer per hektar utanför naturreservatens gränser. Resultatet för de enskilda arternas arttäthet per hektar och område visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan områdena, dock var arttätheten för både R.subpinnatus och P.grossa högre inom naturreservatens gränser. Att det förekommer fler observationer av signalarter utanför naturreservatens gränser kan bero på att allmänheten kan vara mer benägna att rapportera in fynd som gjorts i oskyddade områden, i stället för att rapportera in eventuella fynd i skyddade områden som redan har konstaterat höga naturvärden. Många artobservationer återfinns precis utanför naturreservatens gränser vilket kan tyda på att höga naturvärden förekommer även där. Vidare studier kring buffertzoner och dess påverkan på signalarter uppmuntras.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka skillnader i skogsstrukturer det finns mellan olika skogstyper i Östergötland, samt att diskutera hur dessa skillnader kan påverka den biologiska mångfalden. De skogstyper vi besökt är; hyggen, skogar som är ungefär 40 år gamla, avverkningsanmälda skogar samt naturskogar som är bevarade som naturreservat. De skogsstrukturer vi undersökt är; trädarter, diameter på träd och död ved, nedbrytningsstadie på död ved, spår av brand samt antal håligheter i träd och död ved. Vår studie visade att alla skogstyper hade åtminstone någon av de strukturer som kännetecknar en skog med höga naturvärden och därmed högre biologisk mångfald. Naturreservat var den skogstyp som hade flest skogsstrukturer som kännetecknar skogar med höga naturvärden. Detta tyder på att de hade en större biologisk mångfald gentemot de andra skogstyperna. Hyggen var den skogstyp som uppvisade minst skogsstrukturer som kännetecknar skogar med höga naturvärden vilket tyder på att den biologiska mångfalden var minst på hyggen. Syftet med studien är även att utforma en skoluppgift som liknar vår studie men är anpassad till biologiundervisningen i gymnasieskolan. För att göra detta har vi valt att återskapa vårt arbete som ett biologiprojekt för gymnasiekursen Biologi 1. Detta biologiprojekt innefattar en exkursion med förberedelser och efterarbete.

I Sverige började processen med att skydda natur redan 1909 och arbetet har fortsatt fram till idag. Även om naturskyddet ska gynna oss alla, är arbetet med det sällan problemfritt. Mitt intresse för dessa problem, hur de kan förstås och hanteras på ett konstruktivt sätt, är utgångspunkten för denna kandidatuppsats. Studien ämnar undersöka hur information och kommunikation har påverkat de närboendes upplevelse till Sand Life, i samband med utökandet och restaureringen av naturreservatet Haväng och Vitemölla strandbackar. I fallstudien undersöks delvis också den konflikt som uppstod i processen. Undersökningen möjliggjordes i tre steg: intervjuer med länsstyrelsen och Sand Lifes medarbetare; enkätundersökning och djupintervjuer med ett antal närboende i Vitemölla. Resultatet tyder på att de närboende som grupp, initialt var negativt inställda till Sand Life. Inställningen tycks bottna i att man upplevt länsstyrelsen och Sand Lifes ursprungliga planer som alltför omfattande och inte tillräckligt förankrade, utifrån ett lokalt perspektiv. Det framkom också att informationen om projektet hade varit bristfällig, vilket möjligen kan kopplas till den inställning man initialt hade. Idag pekar resultaten på att de närboende som grupp är neutrala till försiktigt positiva i sin upplevelse av Sand Life. I huvudsak verkar detta bero på att åtgärderna i naturreservatet blev tilltalande; möjligen kan inställningen också kopplas till att länsstyrelsen och Sand Life tog hänsyn och reviderade skötselplanen samt visade större öppenhet mot de närboende. Eventuellt kan proaktiv information, tydliga avsikter och viljan att utveckla olika planer och projekt i en kontinuerlig dialog med lokalbefolkningen begränsa naturskydd- och förvaltningskonflikters omfattning. / Although nature conservation is supposed to benefit all of us, the work is rarely trouble-free. My concern for these problems is the starting point for this candidacy. The study intends to investigate how information and communication has influenced the residents' attitude to Sand Life, in connection with the development of Haväng and Vitemölla nature reserve. The case study also examines the conflict that arose in the process. The investigation was made possible in three steps: interviews with the county administrative board and Sand Life staff members; questionnaire and interviews with residents around Vitemölla. The result indicates that the residents as a group initially were negative in their attitude to Sand Life. The attitude seemed to be caused by the experience that the county administrative board and Sand Lifes' original plans for the nature reserve was too extensive and not sufficiently anchored, from a local perspective. It was also found that the information about the project had been inadequate, which could possibly be linked to the initial attitude. Today the results indicate that the residents as a group are neutral to cautiously positive in their attitude to Sand Life. Possibly due to the fact that the measures taken in the nature reserve became appealing; the attitude can perhaps also be linked to the authorities revising the care plan and showing greater openness towards the residents. Proactive information, clear intentions and the willingness to develop different plans and projects in a continuous dialogue with locals, can possibly limit the extent of conflicts.

Abstract Broadleaved forests are highly valuable biotopes with important recreational value and contain rich occurrences of species of conservation concern. To monitor the development of nature values in a forest ecosystem during an interval of approximately ten years, follow-up inventories were carried out, following the first inventories which took place ten years ago in two nature reserves (Karlsvik and Bohult) dominated by broadleaved trees in the county of Halland, Sweden. Indicator species of lichen and moss were searched for and compared to the first inventories. The results show that both reserves contain more indicator species today than approximately ten years ago, though a change in the species composition was observed. In Bohult fewer indicator lichens were observed, although more observations were made of indicator mosses - making the total number of indicator species higher than in the previous inventory. Potential explanations to the differing results of the two reserves were discussed and assessed to be for varied reasons. The observed increased occurrences of indicator species may be due to increased continuity leading to bigger and older trees which make way for more epiphytes. The observed decreased occurrences of indicator species may be due to human activity such as newly carried out clearcutting in close proximity to the reserve (which could lead to edge effects or other environmental stresses), nitrogen deposition or exploitation. An observed threat for both reserves is the increasing growth of norway spruce (Picea abies) which may outcompete broadleaved species and the potential indicator species they may inhabit. / Sammanfattning Ädellövskogar är mycket värdefulla naturtyper med höga rekreationsvärden och med rika förekomster av naturvårdsarter. För att utvärdera förändringen av skogliga naturvärden inom en tidsperiod av ca tio år utfördes uppföljningsinventeringar av två tidigare inventerade naturreservat som domineras av ädellövskog i Hallands län i Sverige. Signalarter av lavar och mossor eftersöktes och jämfördes med tidigare funna signalarter. Båda reservatens ursprungliga inventeringar utfördes för ca tio år sedan och resultaten visar att de båda reservaten nu har fler signalarter än tidigare, samtidigt som en förändring observerades i artsammansättningen då samtliga signalarter ej återfanns. I Bohult observerades färre signalartslavar, men fler signalartsmossor - vilket resulterade i ett större antal signalarter totalt för området. Potentiella förklaringar till de skilda förändringarna diskuterades och bedömdes bero på varierande orsaker. Det större antalet observerade signalarter skulle kunna förklaras av ökad tid för kontinuitet med fler grova och äldre träd som utgör lämpliga substrat för kolonisering av de eftersökta signalarterna. Det färre antalet observerade signalartslavar i Bohult skulle kunna bero på mänsklig påverkan i form av nyligen utförda kalavverkningar i angränsning till reservatet, vilket kan bidra till kanteffekter eller andra påfrestningar på miljön. Kvävenedfall, dikning av vattendrag eller annan exploatering föreslås också som möjlig orsak. Ett observerat hot för båda reservaten var igenväxningen av gran, vilken skulle kunna konkurrera med ädellövträden och de signalarter de kan husera.

Den biologiska mångfalden i Sverige såväl som globalt minskar kraftigt och har gjort under en längre tid. Utdöendetakten idag är upp till 1000 gånger snabbare än den naturliga och många arter har redan dött ut delvis på grund av klimatförändringar. Syftet med översikten är att sammanställa vilka metoder som i Sverige används för att bevara den biologiska mångfalden i skogen och se hur effektiva dessa är. Även möjliga vägar framåt kommer att diskuteras. Bevarandemetoderna och -verktygen som används i Sverige är bland annat spridningskorridorer, naturvårdsbränning, naturreservat, det svenska artprojektet, åtgärdsprogram, frivilliga avsättningar och naturvårdshänsyn vid avverkningar. Samtliga metoder och verktyganvänds för att bevara den biologiska mångfalden i svenska boreala skogar. I forskningsöversikten beskrivs varje metod eller verktyg och vilka effekter som dessa ger. Resultatet fokuserar på metoderna naturvärdsbränning och spridningskorridorer, även om formellt avsatta områden så som naturreservat är den mest använda metoden i Sverige i nuläget. Alternativa metoder som borde implementeras i svenska skogar presenteras också. Dessa är mikroklimatisk buffring, identifikation av nyckelbiotoper samt utökad planering och samarbete. Slutligen presenteras ett didaktiskt perspektiv om elevers förståelse av biologisk mångfald, vilka undervisningssätt som vanligen används för att lära ut om biologisk mångfaldsamt vilka undervisningssätt som framöver bör användas för att öka elevernas kunskaper. Litteraturöversikten visar att dagens bevarandemetoder i Sverige ger betydligt större positiva effekter än negativa och att dessa bör fortsätta användas och i vissa fall utökas. Angående alternativa metoder finns det stöd för att dessa skulle fungera väl även inom Sverige. Den didaktiska undersökningen visar att elever och lärarstudenter visar en nedåtgående kunskapskurva om biologisk mångfald och att detta har pågått under en längre tid. Undervisningsmetoder som oftast används är grupparbeten och -diskussioner, lärarledda presentation och fältstudier. Dessa metoder bör fortsätta användas, gärna tillsammans med lektioner eller projekt utomhus och besök till verksamma laboratorier, för att öka elevernas förståelse kring biologisk mångfald. / The biodiversity in Sweden as well as globally is decreasing at an alarming rate and has been for a rather long time. The extinction rate is up to 1000 times higher than the normal rate and many species has already gone extinct partly due to climate change. The purpose of this summery is to compose commonly used conservation methods and tools in Sweden and see how efficient these are. Possible ways forward will also be discussed. Conservation methods and tools commonly used in Sweden are corridors, conservation burning, nature reserves, the Swedish Species Project and actions programs. All the mentioned methods and tools are used for biodiversity conservation in Swedish boreal forests. In this literature review each method or tool is described as well as its effects on biodiversity. Corridors and conservation burning are the focus for the report even though nature reserves is the most used method in Sweden today. Alternative methods for biodiversity conservation that we believe should be implemented in Swedish forests will also be presented. These methods are microclimatic buffering, identification of key biotopes and extended planning and communication between the owners and the state or municipality and other involved organizations. Lastly, a didactive perspective is presented in which students’ knowledge of biodiversity, common teaching methods regarding biodiversity and optimal teaching methods for an increased understanding will be discussed. The review show that the commonly used methods in Sweden are much more positive than negative and should therefore continue, and in some cases be extended. Regarding alternative methods, there is significant support for positive results in Sweden if used. The didactic analysis show that students and teacher students show a decreasing knowledge with respect to biodiversity and that this has gone on for quite some time now. Teaching methods often used in biodiversity education is groupwork and -discussions, presentations and field studies. These methods should continue being used as well as lessons or projects outdoor and field trips to laboratories to increase the students’ knowledge about biodiversity.

Tall och gran är de vanligaste trädarterna i svenska skogar. Förutom deras ekonomiska värde är de viktiga värdar för andra organismer och nyttjas oftast när de är döda. Säby Västerskog har skyddats i hundra år och är ett urskogsartat naturreservat där inga fördjupade analyser av dynamiken i trädskiktet har gjorts sedan 1930-talet. Denna studie gjordes med syfte av att uppdatera informationen om reservatets trädstatus samt att undersöka mortaliteten hos skogens barrträd. Det som undersöktes var om mortaliteten skiljde sig mellan trädslag, storleksklass och markslag. Förändringar i grundytan och balansen mellan arten undersöktes också. Träd identifierades med hjälp av data från en detaljerad karta från 1937, det togs mått på deras diameter och noterades vilken mark de stod på. Fler granar än tallar har dött i reservatet sedan 1937. Trädens storlek spelade ingen roll för tallars mortalitet, men väl för granar. Granens mortalitet skiljde sig inte mycket mellan olika markslag, men verkade spela roll för tall som hade högst mortalitet på våtmark och lägst på blockmark. Trots mortaliteten ökade trädens grundyta. Balansen mellan arterna förblev samma. / Scots pine and Norway spruce are the most common tree species in Swedish forests. They are important hosts to other organisms – mostly as dead wood. Säby Västerskog has been protected in hundred years but no in-depth analyses of dynamics in the tree layer have beendone since the 1930s. This study was done to update the information about the reserve’s tree status and examined mortality of conifers. I evaluated if mortality depended on tree species, size of the trees, or the type of ground they stood on. I also examined changes in trees’ basal area. The trees were identified with help of an old, detailed map from 1937. Their diameters were measured and the ground type they were standing on was noted. More spruces than pines had died in the reserve since 1937. Mortality varied with the tree size for spruce but not for pines. The mortality of pines varied among ground types (with the highest on wetlands and lowest on boulder deposits), but not for spruce. Despite high mortality basal area had increased. The balance between the species remained the same.

This PhD thesis in environmental science aims to contribute to the theoretical and empirical understanding of the relation between participation and legitimacy in multi-level environmental governance. It is widely assumed that actor involvement has great potential to improve the legitimacy of nature conservation through long-term acceptance and target achievement. However, local resource conflicts problematize the way a relation between participation and legitimacy is depicted on other administrative levels. Studies exploring the effect that participation has on legitimacy are relatively rare, especially in multi-level arrangements of coastal conservation. In this thesis the relation between participation and legitimacy on the local level is examined, as well as how this relation is conditioned by multi-level governance and power. The relation is empirical studied with two local implementation processes of the Helsinki Convention’s network of marine protected areas (HELCOM MPAs). The cases are located in Sweden. Sweden and the Baltic Sea region are in the forefront of participation in nature conservation, and therefore act as a strong case for the exploration of institutional participation. However, despite apparent political will and international support, the efficiency of actor involvement for nature conservation has been questioned, also for the HELCOM MPA and especially on the local level. Based on the results of this study, I question the assumption that weak legitimacy predominantly is an issue of insufficient information sharing. The findings show that involving actors to legitimize the adoption of strict adherence to a pre-established model of conservation likely fails to create long term support for conservation. Instead, relocation of power to the affected actors seems essential in order to make participation establish legitimacy. It appears important to create room for local influence in the design, management and implementation of a particular conservation area in the particular place/context. In both examined cases, there are elements of participation that support legitimacy, for example the development of a shared vision. There are also elements that hamper legitimacy, such as, for example, the high expectations different actors have on participation to reach consensus on protective values. These unmet expectations seem to fuel conflicts of interests among actors on different levels. / Världens hav är i kris. Med ett stort internationellt tryck för att skydda dem har den svenska regeringen satt ambitiösa mål för etablering av marina reservat. Beslutsfattare och forskare har höga förväntningar på att lokalt deltagande underlättar etableringen. Men utan verkliga möjligheter för lokalt deltagande att påverka besluten så verkar förväntningarna orealistiska, med allvarliga konsekvenser för legitimitet av miljöskydd. Avhandlingen undersöker relationen mellan deltagande och legitimitet i svensk östersjöförvaltning genom att studera samrådsprocesserna för Gräsö marina naturreservat och St Anna-Missjö marina skyddsområde. Studien visar på både positiva och negativa samband mellan deltagande och legitimitet, beroende på kvalitén av deltagande. Olika lokala aktörer är djupt engagerade i resursfrågor och vill ha möjlighet att diskutera dessa med staten. Lokala aktörer uttrycker besvikelse och frustration om samråden har en begränsad inverkan på faktiska beslut. Besvikelsen kan underminera stödet för naturskydd och försämra relationen mellan stat och lokala aktörer i längden. I ett av de undersökta fallen var de lokala aktörerna engagerade i att formulera en gemensam vision för området tillsammans med myndigheterna, något som annars är ovanligt. Det visade sig ha en mycket positiv effekt på samrådsprocessen och legitimiteten av naturskyddet.