Abstract We are facing a century of rapid change in climate, with significant challenges in managing the impact of changes in living conditions for plants and animals. We can already see the responses of species through changes in phenology and spatial distribution, which may change ecosystem structure and function, with subsequent effect on ecosystem services and biological diversity. In Sweden, between 2005 and 2010, the red-listed species has increased by 13 % and similar trends can be seen across the world, making it difficult to attain national and international environmental objectives of preserving biodiversity. One way to reduce the loss of biodiversity is to protect nature from exploitation by allocating valuable areas as nature reserves, but climate change affects protected areas just as much as other landscapes and therefore requires elaborate systems of protection to facilitate species' survival. The paper has examined  how the decisions and management plans for nature reserves in Sweden have been followed-up and whether they are climate adapted or not by examining 30 nature reserves, classified as newly formed (2012), recently revised (2009-2011) and older (1977-2007) reserves, and assessed what is in the decisions and management plans for follow-up, revision, long-term goals and documentation. Officials in ten county administrative boards in Sweden were interviewed about how they handle documentation and monitoring of management plans, and if they take into account climate change in the forming of new nature reserves and if they have begun to look at the climate adaptation of nature reserves. The results show that county administrative boards do not take account climate change in the handling of new nature reserves and they generally have not started looking at climate adaptation of the nature reserves. Documentation is supposed to be carried out according to most management plans (77%) and was in fact carried out in reality in 70% of the county administrative boards, although a new system is being introduced by the Swedish Environmental Protection Agency. Monitoring of management actions should be done according to most management plans, but in reality, monitoring of management plans is generally not performed (only 20% of the county administrative boards do). My results shows that nature reserves in Sweden are not climate adapted and have not taken into account climate change when formed and there is no continuous  follow-up done of decisions and management plans. There are many reasons for authorities to reconsider this, even if it requires a thorough review of current research. / Sammanfattning Vi står inför ett århundrade med snabba förändringar i klimatet och möter stora utmaningar i att hantera effekterna av ändrade levnadsförhållanden för växter och djur. Redan nu kan vi se responser från arter genom förändrad fenologi och geografisk utbredning vilket för med sig förändringar i ekosystemens struktur och funktion som i sin tur påverkar ekosystemtjänsterna och den biologiska diversiteten. I Sverige har mellan åren 2005 och 2010, de rödlistade arterna ökat med 13 % och liknande tendenser syns över hela världen vilket gör det svårt att nå nationella och internationella miljömål om att bevara biodiversiteten.  Ett sätt att minska förlusten av biodiversitet är att skydda naturen från exploatering genom att avsätta värdefulla områden som naturreservat men klimatförändringen påverkar de skyddade områdena lika mycket som övriga landskap och därför krävs genomtänkta system av skydd för att underlätta för arters överlevnad.  Uppsatsen har undersökt hur beslut och skötseldokument för naturreservat i Sverige följs upp samt undersökt om de är klimatanpassade genom en granskning av 30 naturreservat uppdelat på nybildade (2012), nyligen reviderade (2009-2011) samt äldre (1977-2007) reservat och bedömt vad som står i beslut och skötselplaner avseende uppföljning, revidering, långsiktiga mål och dokumentering. Personer på tio länsstyrelser i Sverige har intervjuats om hur de hanterar dokumentering och uppföljning av skötselplaner samt om de tar hänsyn till klimatförändringen vid avsättningen av nya naturreservat och om de har börjat titta på klimatanpassning av reservaten. Resultaten visar att länsstyrelser inte tar hänsyn till klimatförändringen i hanteringen av nya naturreservat och de har generellt inte börjat titta på klimatanpassning av naturreservat än, medan dokumentering ska utföras enl. skötselplanerna (77 %) och utförs i verkligheten hos 70 % av länsstyrelserna men ett nytt system är på väg att införas från Naturvårdsverket. Uppföljning av skötselåtgärder ska göras enligt de flesta skötselplanerna men i verkligheten utförs det inte generella uppföljningar av skötselplanerna (bara i 20 % av länsstyrelserna görs det).  Resultatet visar att naturreservat i Sverige inte är klimatanpassade och har inte avsatts eller avsätts inte med klimatförändringen i beaktande och deras beslut och skötselplaner följs inte upp kontinuerligt.  Det finns många skäl att tänka om för ansvariga myndigheter även om det kräver en grundlig genomgång av pågående forskning.

Homogenous forests, such as forests managed for timber harvest, have caused a lot of discussion regarding the effect they have on biodiversity. Many studies have been done comparing the presence of organism groups and species between different types of forest and the production forests to better understand the effect production forests have on biodiversity. However, few studies have focused on how the bryophyte community is affected by these forests. In this study I study seven indicator moss species and compare their occurrence between nature reserves and production forests in Örebro municipality. These indicator species are used when evaluating if a forest has habitats that are of importance for red-listed species. When doing the inventory, I searched for potential habitat in the forests and tried to locate these species. I found that there were significantly more indicator species per inventoried area in the nature reserves than in the production forests. Furthermore, the density of the mosses was significantly higher in the nature reserves than in the production forests. These results suggest that habitats that are important for the indicator species and thus, the red-listed species are more scarce in the production forests.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning lärare i idrott och hälsa har om friluftsliv samt vilken friluftlivsundervisning som bedrivs i några utvalda gymnasieskolor i Nacka kommun.   Vilken uppfattning om friluftsliv har gymnasielärare i idrott och hälsa i Nacka kommun? Vilken friluftsundervisning bedriver de? Vad begränsar och möjliggör friluftsundervisningen i Nacka kommun?   Metod I studien användes en kvalitativ intervjumetod, fem gymnasielärare som undervisar i idrott och hälsa i Nacka kommun intervjuades.   Resultat Lärarnas uppfattning om friluftsliv varierar och definieras med följande ord; avkoppling, njutning, säkerhet, vistelse/aktiviteter/rörelse i naturen, frisk luft, naturmiljöer, utemiljöer, skog och natur med betoning på fri. Orientering är något som många lärare använder sig av när de beskriver vilket undervisningsinnehåll de bedriver i friluftsliv. Enligt lärarna är friluftlivsundervisningen begränsad och tid är den faktor som påverkar friluftsundervisningen mest.   Slutsats I lärarnas undervisning finns det fler likheter än skillnader, trots olika uppfattning av friluftsliv. Alla skolor har goda förutsättningar för friluftsliv, med flera närliggande naturreservat och goda kommunikationer till platserna. Dock visar vår studie att goda förutsättningar inte är avgörande när det kommer till undervisning i friluftsliv på dessa platser. De begränsande ramfaktorerna är starkare än möjligheterna. Alla lärare är positiva till friluftsliv men tiden att genomföra friluftsliv ryms inte inom ramen för en vanlig lektion i idrott och hälsa. / Aim The purpose of this study was to investigate what opinion a teacher of physical education and health in Nacka Municipality has around outdoor activities as well as the outdoor teaching provided in Nacka municipality’s secondary schools. 1. What is the perception of outdoor living has been a teacher of physical education and health in Nacka? 2. What outdoor teaching conducts them? 3. What limits and allows outdoor teaching in Nacka?   Method The study used a qualitative interview method, five secondary school teachers who teach physical education and health in Nacka interviewed.   Results Teachers' perception of outdoor activities varies and are defined with the following words; relaxation, enjoyment, safety, stay / activities / motion of nature, fresh air, natural environments and outdoor environments, woods and nature with an emphasis on freedom. Orienteering is an activity that many teachers use as activity when they describing any educational content they carry out. According to the teachers, outdoor education is limited and time is the frame factor theory affecting outdoor teaching. Even administrative issues have an impact.   Conclusions There are more similarities than differences what it comes to the teacher's teaching, despite different views of outdoor activities. All schools have good opportunities for outdoor activities, with several nearby wildlife preserve and good transport links to the sites. However, the study shows that these favorable conditions may not always be decisive when it comes to the teaching of outdoor activities. The limiting frame factor theory is stronger than the possibilities. All teachers are positive for outdoor activities but the time to carry out outdoor activities does not fit within the frame of a regular lesson in physical education.

Syftet med studien är att undersöka hur kompensationsåtgärder tillämpas vid två olika infrastrukturprojekt i Sverige. Genom en kvalitativ innehållsanalys av material och dokumentation kring fallen Botniabanan och Förbifart Stockholm har frågor om problem/svårigheter som bedöms förekomma i kompensationsprojekten, hur naturen värdesätts och om kompensationsåtgärder legitimerar exploatering besvarats. Resultatet av studien visar att det finns svårigheter i att utvärdera behovet av kompensationsåtgärder på grund av osäkerheter kring projektens miljöeffekter vilket försvårar valet av lämpliga kompensationer. Infrastrukturprojektens komplexitet, med avseende på de olika naturvärden som påverkas under bygg- och driftskedet komplicerar tillämpningen av kompensationsåtgärder. Miljökonsekvensbeskrivningarnas brist på saklighet, tydlighet och konsekvens ger inte en objektiv bild av behovet av kompensation. Det finns en tydlig risk för underskattning av infrastrukturprojektens påverkan på naturvärdena i skyddade naturområden. Det antropocentriska perspektivet är den centrala utgångspunkten för tillämpningen av kompensationsåtgärder. Kompensationsprincipen legitimerar exploatörers möjlighet till att använda sig av skyddad mark i naturreservat och/eller Natura 2000-områden. / The purpose of this study is to examine how compensation measures are applied at two different infrastructure projects in Sweden. Through a qualitative content analysis of materials and documentation surrounding the cases Botniabanan and Förbifart Stockholm questions about the problems/difficulties that are deemed to occur in offset projects, how nature is valued and if compensation measures legitimize exploitation are answered. The result of the study shows that there are difficulties in evaluating the need for compensatory measures due to the uncertainties around environmental effects which complicate the choice of appropriate compensation. Infrastructure projects complexity, with respect to the various natural assets that are affected during the construction and operational phases complicates the application of compensatory measures. The environmental impact assessments lack of objectivity, clarity and consistency does not give an objective picture of the need for compensation. There is a clear risk of underestimation of infrastructure projects' impact on the natural values of protected natural areas. The anthropocentric perspective is the central starting point for the application of compensatory measures. Compensation principle legitimizes exploiters opportunity to make use of protected land in nature reserves and/or Natura 2000 areas.

Folkets Hus har blivit ett kännetecken för staden och urbana miljön, Naturum tar plats i det rurala men också vidare ut i den obebodda naturen. Att kombinera Naturumets placering och program med Folkets Hus möjligheter till möte mellan människor kan fylla ett behov som länge gapat tomt i Sveriges glesbygd men som vi i lokala initiativ kan läsa in en önskan av att fylla detta tomrum. Naturumen blir ett viktigt exempel på hur publika byggnader kan fungera och verka långt ifrån det urbana sammanhanget, och att de även där fyller både funktion och syfte. Den rurala miljön behöver ett offentligt rum att samlas i, ett rum som kombinerar platsens essens på ett sätt som exempelvis Naturumet gör utmärkt, med människors behov av att mötas runt kultur och samhällsfrågor som få verksamheter gjort med samma bravur som Folkets Hus. Detta projekt är en undersökning i hur Folkets hus roll och funktion i samhället kan kombineras med Naturumens placering och program i ett marint sammanhang. / “Folkets Hus” has become a characteristic part of the swedish city and urban environment. “Naturum” finds its place in the rural and further into the uninhabited nature. To combine the placement of Naturum with the possibilities for people to meet that Folkets Hus offers can fill an empty gap in the Swedish countryside. Naturum is an important example of how public buildings can find a role far from the urban context, and that they even there have both function and purpose. The rural environment needs a public room to gather in, a room that combines the essence of the place in a way that the Naturum does in an excellent manner, together with peoples need to gather around culture and political questions in a way that few others have done greater in Sweden than Folkets Hus. This project is an investigation into how Folkets Hus role in society can combine with the program and placement of the Naturum in a marine rural context.

The project is situated in a nature reserve in the municipality of Södertälje. The specific plot was chosen so that foundation work could be kept to a minimum. This was accomplished by choosing a rocky hillside as the site for the “Folketshus”. In addition to the traditional Folketshus, a wood workshop has been added to the program. By merging two separate programs, in this fashion, a new type of building can arise. In order for this amalgamation to be successful the new program has to be greater than the sum of its parts. To accomplish this there has to be an exchange of services or ideas between the two sub-programs. The idea is that the students learning the art of woodworking are primarily going to be building furniture that is going to be used by visitors in Folketshus. To meet ever-changing needs the curriculum of the workshop can modified so that what is created in the workshop is what the people of Folketshus want. Through this dialog Folketshus in Farstanäs will hopefully be better equipped to meet demands of future generations. / Projektet ligger i ett naturreservat i Södertälje kommun. Den specifika tomten valdes så att grundarbete kunde minimeras. Detta åstadkoms genom att välja en bergssluttning som plats för Folketshus. Som tillägg till det traditionella Folketshus har en träverkstadsutbildning lagts till i programmet. Genom att slå samman två separata program på detta sätt kan en ny typ av byggnad uppstå. För att denna sammanslagning ska lyckas måste det nya programmet vara större än summan av dess delar. För att uppnå detta måste det finnas ett utbyte av tjänster eller idéer mellan de två delprogrammen. Tanken är att eleverna som lär sig möbeltillverkning i första hand ska bygga möbler som kommer att användas av besökare i Folketshus. För att möta ständigt föränderliga behov kan workshopens läroplan ändras så att det som skapas i workshopen är vad besökare av folketshus vill. Genom denna dialog kommer Folketshus i Farstanäs förhoppningsvis att vara bättre rustat för att möta framtida generationers behov.

Naturreservat är den vanligaste formen av skyddad natur i Sverige. Många naturreservat bildas med målet att bevara skyddsvärda arter. Vissa naturreservat har fler besökare än andra, detta leder till intressanta frågor om varför. Vad motiverar folk att besöka ett naturreservat? Denna undersökning är gjord i två som innehåller raviner och som därmed har relativt lika estetiska upplevelsevärden. I undersökningen har besökare räknats för att se hur många som besökt naturreservaten under två dagar. Studien består också av en enkätundersökning där enkäter delats ut till besökarna i båda naturreservaten. Frågorna i enkäterna handlade om vad som motiverar besökarna att ta sig till naturreservaten, om hur de tog sig dit samt hur besökarna fick kännedom om naturreservaten. Trots att besökarna enligt svaren i enkäterna tycktes nöjda med sina besök samt verkar ha samma motiveringar till sina besök, hade Skurugata fler besökare än Stuverydsbäcken. Oersaken till detta tros bero på att Skurugata är ett mer känt naturreservat än Stuverydsbäcken. / Nature reserves are the most common type of protected landscape designation in Sweden. Many of theise landscapes are protected as nature reserves based on the distribution of specific species. Further, some nature reserves have more visitors than others. These differense lead to interesting qestions. For example, what makes a nature reserve a popular destination? This question is at the base of this researchreport, based on a research in two Swedish nature reserves, Skurugata and Stuverydsbäcken, in Eksjö municipality, Jönköpings province. Visitors at these sites have been counted and many of the visitors have answeed questions about what motivates them to make a visit in the reserve. Also questions about how they travelled to the nature reserve and how they obtained information about the place wereas answered. The result of an analysis of this data shows that Skurugata has more visitors. The result of the questions shows that the motivations and visitor preferences areis not, however, very different. Most of the visitors of both sites reported enjoying being in the nature and and seeing specific features of the particular reserves (canyons). The key difference noted from the survey results was that many visitors to Skurugata did not have any knowledge about Stuverydsbäcken at all, while most of the visitors in Stuverydsbäcken had a knowledge about Skurugata. These similarities and differences are discussed.

Ängen var länge ett viktigt markslag som försörjde djuren med hö och lövfoder. Under 1800- och början av 1900-talet påbörjades en förändring och effektivisering inom jordbruket som ledde till att stora arealer äng plöjdes upp och lades om till åker. Studiens syfte är att undersöka vad det är för typ av ängsmark som hävdas idag och hur detta kan påverka dagens synsätt på hur en äng ursprungligen såg ut. Hypotesen som detta arbete bygger på är att det är de ängar som förr (1800-tal och tidigare) som klassades som de sämre inom byn som finns bevarade idag eftersom de bättre ängarna plöjdes upp till åker. För att testa denna hypotes har 31 byar med ängar som finns skyddade som naturreservat- eller Natura 2000-område undersökts i Kronobergs län. Med hjälp av historiska kartor och skiftesakter från 1800-talet studerades ängsboniteten i respektive by. Resultatet visar att det är de bättre ängarna som hävdas idag i de undersökta byarna och hypotesen har i detta fall visat sig vara felaktig. Eftersom många människor idag saknar erfarenhet av ängsbruk får de kvarvarande slåttermarkerna representera bilden av hur en äng ska se ut. Undersökningen har visat att det var ängar av låg bonitet som var vanligast på 1800-talet. De som finns bevarade idag hade framför allt en god till mycket god bonitet, vilket innebär att de inte är representativa och på så vis ger en felaktig bild. Inför framtiden bör man därför tänka på att integrera både natur och kultur i bevarandet av ängar. Genom att skydda marker av varierande bonitet, både de bra och de dåliga, får man olika naturliga förutsättningar och på så vis även olika artsammansättningar.

Forskning och studier om hamlade träd och lövängar har varit något begränsad p.g.a. att de spår som syns i våra marker endast hyser ett fåtal rester. Förmodligen har landskapet varit rikt på hamlade träd. Under en inventering som pågick mellan 2004–2007 i nordöstra Skåne lokaliserades individer med hamlingsspår samt lövängsrester. Med den som grundmaterial genomfördes en inventering av fyra utvalda lokaler, varav två har ett formellt skydd i form av naturreservat och kulturreservat samt två utan skydd. Samma metod användes. Inventeringen visar att hamling och nyhamling av träd har ökat, främst på de lokaler som har skydd. Dessa lokaler har dessutom en skötselplan som gynnar hävd vilket passar individer med hamlingsspår. Resurser i form av medel och kunskap borde förläggas inom de områden där hamlade träd har störst chans att leva kvar. Reservat ger den möjlighet som ett långsiktigt bevarandearbete kräver, med en skötsel som gynnar de hamlade individerna, framhäver nyhamling samt det biologiska kulturarvet.