Syftet med studien är att undersöka hur kompensationsåtgärder tillämpas vid två olika infrastrukturprojekt i Sverige. Genom en kvalitativ innehållsanalys av material och dokumentation kring fallen Botniabanan och Förbifart Stockholm har frågor om problem/svårigheter som bedöms förekomma i kompensationsprojekten, hur naturen värdesätts och om kompensationsåtgärder legitimerar exploatering besvarats. Resultatet av studien visar att det finns svårigheter i att utvärdera behovet av kompensationsåtgärder på grund av osäkerheter kring projektens miljöeffekter vilket försvårar valet av lämpliga kompensationer. Infrastrukturprojektens komplexitet, med avseende på de olika naturvärden som påverkas under bygg- och driftskedet komplicerar tillämpningen av kompensationsåtgärder. Miljökonsekvensbeskrivningarnas brist på saklighet, tydlighet och konsekvens ger inte en objektiv bild av behovet av kompensation. Det finns en tydlig risk för underskattning av infrastrukturprojektens påverkan på naturvärdena i skyddade naturområden. Det antropocentriska perspektivet är den centrala utgångspunkten för tillämpningen av kompensationsåtgärder. Kompensationsprincipen legitimerar exploatörers möjlighet till att använda sig av skyddad mark i naturreservat och/eller Natura 2000-områden. / The purpose of this study is to examine how compensation measures are applied at two different infrastructure projects in Sweden. Through a qualitative content analysis of materials and documentation surrounding the cases Botniabanan and Förbifart Stockholm questions about the problems/difficulties that are deemed to occur in offset projects, how nature is valued and if compensation measures legitimize exploitation are answered. The result of the study shows that there are difficulties in evaluating the need for compensatory measures due to the uncertainties around environmental effects which complicate the choice of appropriate compensation. Infrastructure projects complexity, with respect to the various natural assets that are affected during the construction and operational phases complicates the application of compensatory measures. The environmental impact assessments lack of objectivity, clarity and consistency does not give an objective picture of the need for compensation. There is a clear risk of underestimation of infrastructure projects' impact on the natural values of protected natural areas. The anthropocentric perspective is the central starting point for the application of compensatory measures. Compensation principle legitimizes exploiters opportunity to make use of protected land in nature reserves and/or Natura 2000 areas.

The aim of this essay is to examine the motives behind the exploitation of the highly rated arable land in Hyllie, Malmö, seen from the perspectives of the County Administrative Board of Skåne (länsstyrelsen) and the municipality of Malmö. The essay also examines what measures have been taken or considered by the municipality to compensate the loss of arable land.This is a highly relevant topic considering the urban sprawl that takes place in Skåne today and how agricultural land tends to disappear as a result of this exploitation. This exploitation of agricultural land cannot be seen as sustainable development since the agricultural land in Sweden is limited and of great interest to preserve for the national production of food and energy. The study's geographical focus will be in Malmö and Skåne with the exploitation of Hyllie as a case study.The essay will focus on what motives and values are behind such exploitation. Considering the Skåne region's desire to keep the town centres dense and counteract the current urban sprawl, I believe a discussion of the motives is necessary. The discussion will also consider how arable land is perceived not only through laws and restrictions but also how it is treated by different stakeholders in practice.The analysis of the essay will result in a discussion of the possibilities of sustainably compensate for the loss of food- and energy production. Since compensation can be considered as a method to reduce the exploitation of agricultural land, my theoretical angle of this essay will consist of theories related to the strategy, such as the principles of balance. The strategy of compensation is an up-to-date topic that gives an interesting perspective on today’s development. The method is still on the investigation state and new to practice in Sweden but as a theoretical point a view it provides a deeper discussion to my topic.This essay is also based on interviews and literature that primarily point out the need of a new perspective of how to save what is left of Swedish agricultural land from being exploited. The essay’s result shows how different motives can be brought to an acceptance of taking highly rated arable land for exploitation in Hyllie, this if other public interests are justified to be of greater value than the preservation of agricultural land.The essay advocates that the issues of preserving agricultural land should either be elevated from municipal to parliamentary interest or that the laws and restrictions connected to them should be more solid and clear in practice. Arable land should be preserved at any cost. To compensate for lost land is never a complete solution. However, continued urban development is inevitable and if land must be exploited it should be compensated, since it is a better to compensate than not to do.

Nordre älv är ett av två utflöden från Sveriges största vattendrag Göta älv. Estuariet som består av älvens mynning och en del av skärgården, är speciellt med blandning av sött och salt vatten och är utpekat till bland annat Natura 2000-område. I framtiden är det ett möjligt scenario att flytta delar av sjötrafiken som idag går i Göta älv genom Göteborg, till Nordre älv istället. Förutsättningarna för sjötrafiken genom Göteborg förändras i takt med att staden utvecklas och förväntade havsnivåhöjningar kan fordra större skyddsåtgärder för staden i framtiden. Här spelar både samhälls-, ekonomi- och miljöaspekter roll och en sammanvägning av konsekvenser behöver göras. Eftersom tröskelområdet i Nordre älvs mynning är mycket grunt behöver i så fall muddring utföras. Det är ett fysiskt ingrepp där bottensediment tas bort för att skapa en djupare ränna där fartyg kan passera. För ett sådant ingrepp krävs tillståndsansökan samt en miljökonsekvensbeskrivning som beskriver direkta och indirekta effekter på miljö och människa. Denna rapport är en förstudie med inspiration av miljökonsekvensbeskrivning där effekter av muddring i Nordre älvs estuarium studeras. Litteraturstudien bygger på publikationer från myndigheter och organisationer, vetenskapliga artiklar samt personlig kommunikation med berörda och sakkunniga.I estuariet finns ålgräsäng som är ett viktigt habitat för födosök och som barnkammare för många arter. Lax och öring vandrar upp genom älven för att leka och ål som är rödlistad förekommer i området. Den största effekten av muddringen är direkt borttagande av vegetation och fauna. Andra effekter som kan få stor påverkan är grumling (kortsiktigt) och förändrad hydrodynamik. Ålgräsets omfattning kommer minska men det är förhoppningsvis möjligt att genom kompensationsåtgärder öka ålgräsutbredningen utanför muddringsrännan och därigenom motverka negativ nettoeffekt. Stor tyngd bör läggas på val av tidpunkt. Under sommaren då fortplantning sker är ekosystemet mest känsligt mot störningar. Men genom god planering med åtgärder för att minska påverkan samt noga val av teknik och utrustning kan negativa miljöeffekter begränsas.För att kunna utvärdera miljöeffekterna i ett större perspektiv behöver ytterligare studier göras i och kring Göteborg för att utvärdera vilka positiva och negativa effekter som uppstår av att flytta sjöfarten och andra framtida projekt. / The Nordre älv estuary is the largest of its kind in Sweden with the typical fresh and salt water mix. It contains eelgrass which is an important habitat for many organisms as feeding ground and nursery area. The estuary is protected by several different directives, laws and conventions, such as: nature reserve and Natura 2000 according to the Habitats Directive and Birds Directive issued by the EU. Because of changed conditions for marine traffic through Gothenburg it may be necessary to relocate it to the river Nordre älv in the future. That would require a dredging since the river mouth contains a shallow threshold. An environmental impact assessment (EIA) is required as part of the permit application for dredging. This essay is a literature review inspired by EIA based on publications from agencies and organizations, research, scientific articles and personal communication with experts. The major effect of dredging is directly removal of vegetation and fauna. Other effects that may have significant impact is clouding (short term) and altered hydrodynamics. Eelgrass extent will decrease but might be offset by compensational measures. Through proper planning and precautions it’s possible to reduce negative environmental impacts.

No description available.

When exploiting an area, important ecosystem services can be lost, and an ecosystem service analysis gives a clear picture of how a plurality of values are affected. The purpose of this study is to investigate how the detailed development plans for two properties in Laholm municipality will affect the ecosystem services, and what compensation measures that may be implemented. A qualitative method was used where literature search, interviews, question answers, observation and ESTER 2.0 were included. The results suggest that that the supporting ecosystem services on both properties and the cultural ecosystem services on one of the properties will be negatively affected by the exploitation. However, the cultural ecosystem services on one of the properties will be positively affected. Laholm municipality does not actively work with the mitigation hierarchy and compensation measures. Possible compensation measures to create could be ponds and meadow patches, planting of flowering trees and placement of benches and picnic tables. A collaboration with Båstad municipality would further be beneficial for protecting the landscape and promoting biological diversity across municipal borders. / Vid exploatering av ett område kan viktiga ekosystemtjänster gå förlorade och med hjälp av en ekosystemtjänstanalys får man en tydlig bild över de många olika värden som påverkas. Syftet med studien är att ta reda på hur detaljplanerna för två fastigheter i Laholms kommun kommer påverka ekosystemtjänsterna, samt undersöka möjliga kompensationsåtgärder. I studien användes en kvalitativ metod där litteratursökning, intervjuer, frågesvar, observation och ESTER 2.0 inkluderades. Resultatet visar att de stödjande ekosystemtjänsterna på båda fastigheterna och de kulturella ekosystemtjänsterna på en av fastigheterna kommer påverkas negativt av exploateringen. Däremot kommer de kulturella ekosystemtjänsterna på en av fastigheterna påverkas positivt. Skadelindringshierarkin och kompensationsåtgärder är inget Laholms kommun arbetar aktivt med. Möjliga kompensationsåtgärder att skapa skulle kunna vara dammar och ängsplättar, plantering av blommande träd samt utplacering av bänkar och picknickbord. En samverkan med Båstad kommun hade vidare varit fördelaktigt för att skydda landskapsbilden och främja en biologisk mångfald över kommungränserna.

Weserdomen 2015 resulterade i en strängare tolkning av EU:s ramdirektiv för vatten vilket bland annat innefattade att inga exploateringar får tillåtas om dessa medför att minst en kvalitetsfaktor i vattnet får en sämre statusklass, oavsett hur övriga kvalitetsfaktorer påverkas. Den strängare tolkningen, i kombination med en ökad urbaniseringsgrad, ställer högre krav på samhällets hantering av spill- och dagvatten. Ett vanligt sätt att säkerställa ovanstående krav är att tillämpa olika lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Syftet med dessa lösningar är att hantera dagvattnet så nära uppkomstkällan som möjligt. I vissa fall kan det dock tänkas att det finns mer effektiva åtgärder för att säkerställa god vattenstatus.   En åtgärd som syftar till att kompensera för frånvarandet av en annan åtgärd kallas för kompensationsåtgärd. I det här examensarbetet har fallet med att spåra och åtgärda felkopplingar i ledningsnätet (spillvatten kopplat på dagvattennätet) undersökts som kompensationsåtgärd för LOD. Den specifika LOD-lösning som använts i arbetet har varit dagvattendammar. Examensarbetet har utrett rådande lagstiftning vad gäller kompensationsåtgärder samt gjort en fallstudie för Bällstaån med en kostnads-nyttoanalys där åtgärdandet av felkopplingar jämförts med anläggandet av dagvattendammar.   Resultatet av undersökningarna visade att kompensationsåtgärder idag är ett begrepp som kan tolkas olika, där det även i domstolen genom åren har tolkats olika. Nuvarande praxis är dock att en kompensationsåtgärd inte kan åberopas för att tillåta en exploatering som annars hade funnit avslag. Att kunna nyttja åtgärdandet av felkopplingar som kompensationsåtgärd för LOD är således, med dagens regelverk, väldigt osannolikt.   Fallstudien visade att åtgärdandet av felkopplingar, med avseende på vattenkvalitet är en betydligt mer kostnads-nyttoeffektiv åtgärd i jämförelse med anläggandet av dagvattendammar. Bristen på studier och utredningar på felkopplingar av denna typ är, mot bakgrund av fallstudien, förmodligen en indikator på att mer resurser bör läggas inom detta område. / In 2015 the Weser Case resulted in a more stringent interpretation of the EU Water Framework Directive. For instance, the ruling stated that no projects should be given permission if even as little as one quality factor ends up with a lower status, regardless of how the other quality factors are affected. The stricter interpretation, combined with an increasing grade of urbanization, places higher demands on society’s management of wastewater and stormwater. One common way of ensuring the above requirements is to apply different solutions of best management practices for stormwater (BMP). The purpose of these solutions is to process the water as close to the source of origin as possible. However, in some cases it may be that there are more effective measures to ensure good water quality.   A measure taken with the purpose of compensating for the absence of a different action is called a compensatory measure. In this thesis, the case of fixing incorrect connection of sewage pipes (where wastewater pipes have been incorrectly connected to stormwater pipes) was investigated as a compensatory measure for stormwater ponds (a common BMP). The prevailing legislation regarding compensatory measures was analysed and a case study has been conducted for Bällstaån. The case study included a cost-benefit analysis where the fixing of incorrectly-connected sewage pipes was compared with the implementation of stormwater ponds.   The investigation regarding the legislative aspect showed that compensatory measures are a concept that can be interpreted somewhat differently. This has also been the case in the court over the years. However, current practice shows that a compensatory measure cannot be invoked to allow a project that otherwise would have been refused. Being able to use the fixing of incorrect connections as a compensation for BMP is thus, with today’s regulation, very unlikely.   The case study showed that fixing incorrect connections in sewage pipes is, with regard to water quality, a far more cost-beneficial measure compared to the construction of stormwater ponds. Furthermore, the lack of studies regarding this kind of incorrect connections is, in the light of the results from the case study, probably an indication that this is a problem that fairly few people work with and where more resources could be a good investment for future water quality.