Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska innebär en ökad risk för att drabbas avarbetsrelaterad stress. Riskfaktorer för arbetsrelaterad stress är bland annat högarbetsbelastning och en obalans mellan krav och resurser. Fysiska och psykiska symptom kanuppstå som en följd av den arbetsrelaterade stressen. Exempel på de symptomen ärsömnbesvär, utmattning och koncentrationssvårigheter. Det ger negativa konsekvenser förpatientsäkerheten.Syfte: Syftet var att belysa forskning som påvisar orsaker till samt preventiva åtgärder motarbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor.Metod: En litteraturstudie har utförts. En systematisk sökning genomfördes och 14 artiklarinkluderades i studien och samtliga granskades och analyserades.Resultat: Både psykologiska och organisatoriska orsaker till arbetsrelaterad stresspåträffades. De psykologiska orsakerna var bland annat att arbeta med svårt sjuka patienter,känslor av otillräcklighet på grund av för högt ställda krav och en bristfällig psykosocialmiljö. På organisatorisk nivå bidrog en otillräcklig lön, indragna raster och skiftarbete tillstress. Preventiva åtgärder var mindfulness, yoga och stresshanteringskurser.Slutsats: Studiens slutsats är att arbetsrelaterad stress påverkar både sjuksköterskor ochpatienter negativt. Fler åtgärder mot arbetsrelaterad stress bör studeras för att sedangenomföras i praktiken. Författarna anser att det är viktigt med en tidig identifikation avriskfaktorer för att kunna sätta in åtgärder så att symptomen och följderna av stressenreduceras.

Syftet med studien har varit att belysa hur samverkande lokala aktörer skildrar arbetet med att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering på lokal nivå. I ett försök att besvara studiens syfte har studien utgått från frågeställningarna vilka faktorer identifierarde lokala aktörerna som viktiga i arbetet för att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering i Jönköping, samt vilka dilemman beskriver de lokala aktörerna i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och radikalisering i Jönköping? För att besvara studiens syfte utfördes en fallstudie riktad mot Jönköpings kommun, där tolv semi-strukturerade intervjuer genomfördes med samverkande lokala aktörer. Intervjuerna gav respondenterna möjlighet att ge sina professionella utsagor om vilka faktorer och aktörer som bidrar till möjligheter eller dilemman. Som analysredskap användes tematisk analys för att identifiera centrala teman utifrån respondenternas utsagor. Studiens empiriska fynd visar att motverkandet av våldsbejakande extremism och radikalisering är komplext. Studiens respondenter beskriver b.la. att ett proaktivt områdesarbete samt en ökad kunskapsnivå hos första linjens aktörer avseende företeelserna som viktiga faktorer i skapandet av lokal motståndskraft. Dock belyser respondenterna en utmaning i att utvärdera effekten av det förebyggande arbetet i Jönköpings kommun och respondenterna uttrycker även att ovissheten avseende delgivning av känslig information mellan olika lokala aktörer som ett hinder för det förebyggande arbetet i Jönköpings kommun.

This research paper aims to examine how local boroughs in the South suburbs of Stockholm work with matters relating to radicalism and violent extremism with roots in white power environments and Islam. The paper will look at the different challenges faced by the local Boroughs in tackling the problems in the future. The empirical material that forms the basis of this paper have been collected through semi structured interviews with local coordinators employed by three different boroughs within the South suburbs of Stockholm. The theoretical framework of the study is formed by a typological model that comprises different kinds of crime prevention exercises with backgrounds in superordinate values. The empirical material has been analyzed in relation to crime prevention as a societal phenomenon depending on what preventive method has been given the timely aspect related to primary, secondary or tertiary prevention. Results show that radicalism and violent extremism are phenomenon with substantial complexity, according to all participating coordinators, white power environments tend to be significantly more violent in their behaviour and serves as the primary local threat whereas activities relating to radical Islam is more limited. The coordinators speak about the necessity to work for an inclusive society rather than controlling which risks stigmatizing the individuals who could be considered in an already weak and resource scarce situations. The study show that the boroughs dominant prevention mechanisms are formed of structural and socialization prevention methods rather than effective reduction and/or controlling prevention. / Denna studie syftar till att undersöka hur kommuner i Stockholm söderort arbetar med frågor som rör sig kring radikalisering och våldsbejakande extremism rörande vit makt-miljöer och islamistisk extremism samt vilka utmaningar som deltagande kommuner uppger föreligga i framtiden. Det empiriska underlag som studien innefattas av är inhämtat genom semi-strukturella intervjuer med samordnare inom tre olika kommuner i Stockholm söderort.   Studiens teoretiska ramverk utgörs delvis av olika typer av en typologisk modell som innefattar olika typer av brottspreventiva åtgärder och hur dessa typer utgörs med bakgrund av olika överordnade värden. Studiens empiriska material är analyserat i anknytning till brottsprevention som samhällsfenomen i sig samt vilket avseende som preventiva åtgärder utgör i relation till insatsens tidsaspekt-primär/sekundär/tertiär prevention.   Studiens resultat redogör att radikalisering och våldsbejakande extremism är ett komplext fenomen. Samtliga samordnare som deltagit i studien poängterar för vit makt-miljöer som den våldsbejakande miljö som utgör det primära hotet i kommunerna samt att vetskapen gällande aktiviteter av islamistiska extremist-miljöer är mer begränsad. Samordnarna belyser nödvändigheten att arbeta för ett inkluderande samhälle som ska förebygga utanförskap snarare än kontrollutövande insatser som riskerar att stigmatisera individer som redan är i en resurssvag position.   Studien visar på att kommuners dominerande preventionsåtgärder utgörs av struktur och- socialisationsåtgärder snarare än effektiviseringsåtgärder och/eller kontrollåtgärder.

Bakgrund: Mobbning är ett ökande samhällsproblem inte minst inom idrott och ishockey, dess negativa konsekvenser påverkar hälsans olika dimensioner. Alltmer fokus läggs på att motverka mobbning inom idrottskontext idag. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hockeyföreningars förutsättningar för att förebygga mobbning och kränkningar inom barn- och ungdomshockeyn. Metod: Denna kvalitativa studie genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Sex intervjupersoner inkluderades i studien: idrottsledare, tränare samt styrelsemedlemmar i ishockeyföreningar i två regioner i södra Sverige. Data analyserades med hjälp av konventionell innehållsanalys. Resultat: Ishockey är en utsatt sport och mobbning förekommer både inom föreningar och mellan föreningarna - det sistnämna belyses som ett större problem. Föreningarna i studien arbetar åtgärdande men mer preventivt arbete behövs. Policys och regler är bristande vilket i sin tur leder till bristande förebyggande arbete. Ledare behöver ha tydligare gränser och vara mer öppna för problematiken, samtidigt behöver föräldrarna bli mer realistiska och inte förneka att deras barn kan bete sig illa. Även machokulturen poängterades av informanterna i studien, parallellt som ”tjejhockey” belystes som en sport som blir allt större. Slutsatser: Det finns potential i förebyggande arbete men mer stöd krävs för att detta ska kunna implementeras i praktiken. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>

The purpose with this study is to develop a deeper understanding about how Swedish governmental agencies can differ in how they handle radicalization and violent extremism as a community problem. The reason behind this study is the growth of attention on young western citizens being radicalized and involved in terrorist activity during the last decade. The governmental agencies that have been selected for this study are the Swedish Police Authority and the Swedish National Agency for Education. The chosen research design for this study is a qualitative method to analyze two official agencies reports connected with measures handling violent extremism. The results provided by the research shows that both state agencies are relying on agency cooperation to handle the issue with violent extremism. It also shows that the Swedish National Agency of Education focuses on long term prevention methods on micro level while the Swedish Police Authority focuses on requiring juridical support on macro level to develop more intelligence collecting methods. This is explained by the fact that state agencies have their own ways of applying governance tools on individual subjects.