No description available.

Abstract Hudiksvalls coordinating model - a model to make cooperation easier Camilla Andersson and Åsa Gradin The purpose of this study was to examine the experience each one of the administrators have of their own new model in Hudiksvall to make cooperation easier for the three different administrations in Hudiksvalls municipality. The study will focus on the administrators experiences of Hudiksvalls coordinating design. Questions of the study were: How is the influence of the model on the rules? How is the influence of the model on expectations and parts? What kind of influence did the model have on the responsibility distribution? What kind of influence has the model on the responsibilities at the transfer of costs? To answer the questions of the study we applied a qualitative method, it was made through a standardization interview guide and open questions, with six of the dealing officers who works with the model. Some of the results wich can be discern are by an economic character, andfor the clients that they won`t be passed around the administrations in the community, they get the right help, quick and safe. Key words: cooperation, coordination. / Abstrakt Hudiksvalls samordningsmodell- en modell för att underlätta samverkan. Camilla Andersson och Åsa Gradin Studiens syfte var att undersöka hur berörda handläggare upplever den nya egna Hudikmodellen för att underlätta samverkan bland tre olika förvaltningar i Hudiksvalls kommun. Det vill säga denna studie intresserar sig för handläggarnas upplevelse av Hudiksvalls samordningsmodell. Studiens frågeställning var: Hur har modellen påverkat reglerna? Hur har modellen påverkat förväntningar och roller? Vilken påverkan har modellen haft på ansvarsfördelningen? Vilken påverkan har modellen för kostnadsansvaret? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ metod och utgjordes av en standardiserad intervjuguide med öppna frågor med sex handläggare som arbetar med modellen. Några resultat som kan skönjas är dels av ekonomisk karaktär, samt att klienterna inte längre slussas mellan förvaltningarna utan får rätt hjälp snabbt och tryggt. Nyckelord: samverkan, samordning.

Kvalitetsgranskningen som genomfördes 1999 av skolinspektionen visade att samordningen av sex- och samlevnadsundervisningen var bristfällig i många skolor. Undervisningen varierade både inom och mellan skolor. Syftet med den aktuella studien är att undersöka hur samordning av sex- och samlevnadsundervisningen upplevs av lärare och rektorer i grundskolan. Studien tar hjälp av skolverkets och RFSU:s synpunkter. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på tre skolor, RFSU och skolverket, med totalt 11 personer. Bearbetning och analys av data gjordes med hjälp av induktiv tematisk analys. Resultatet visade att innebörden av skolämnet upplevdes diffust, samtal och samarbeten kring ämnet upplevdes som spontana mer än konsekventa och kontinuerliga. Ett ramverk ansågs saknas för dokumentering och uppföljning. Tidsbrist hade en inverkan på lärarnas och rektorernas prioriteringar av ämnet. RFSU och skolverket ser att rektorn bör ta en mer tydligt styrande roll för en bättre samordning.

<p>Denna uppsats ger en insikt i hur Svenska golfklubbar av ideell karaktär arbetar med</p><p>övergripande styrning och ledning av sin verksamhet. Syftet är att finna om golfklubbar arbetar strategiskt på ett sätt som skapar en effektiv organisation i en allt mer påtagligt konkurrensutsatt marknad. Studien har ett deduktivt upplägg där en teoretisk referensram ligger till grund för den empiriska undersökningen. </p><p>För undersökningen används en kvalitativ ansats där en fallstudie av tre golfklubbar genomförs. Dessa klubbar representeras av intervjuer med respektive ordförande samt tillgänglig sekundärdata som komplement.</p><p>Resultatet av denna undersökning visar att de golfklubbar som analyserats styrs med fokus på kortsiktiga åtgärder medans det långsiktiga strategiska agerandet sker i en klart mer begränsad utsträckning. Där finns tydliga inslag av tankar och idéer på långsiktiga strategier bland klubbarna men analysen visar på brister vad gäller införlivandet och kommunikation av dessa för att de ska kunna räknas som en effektiv tillförsel till klubbarnas verksamhet.</p>

Denna uppsats ger en insikt i hur Svenska golfklubbar av ideell karaktär arbetar med övergripande styrning och ledning av sin verksamhet. Syftet är att finna om golfklubbar arbetar strategiskt på ett sätt som skapar en effektiv organisation i en allt mer påtagligt konkurrensutsatt marknad. Studien har ett deduktivt upplägg där en teoretisk referensram ligger till grund för den empiriska undersökningen. För undersökningen används en kvalitativ ansats där en fallstudie av tre golfklubbar genomförs. Dessa klubbar representeras av intervjuer med respektive ordförande samt tillgänglig sekundärdata som komplement. Resultatet av denna undersökning visar att de golfklubbar som analyserats styrs med fokus på kortsiktiga åtgärder medans det långsiktiga strategiska agerandet sker i en klart mer begränsad utsträckning. Där finns tydliga inslag av tankar och idéer på långsiktiga strategier bland klubbarna men analysen visar på brister vad gäller införlivandet och kommunikation av dessa för att de ska kunna räknas som en effektiv tillförsel till klubbarnas verksamhet.

Titel: En studie om det transformativa ledarskapets betydelse för konflikthantering, tillit och samordning i byggprojektgrupper Författare: Caroline Ludvigsson och Caroline Svensson Handledare: Anders Billström Bakgrund: Byggsektorn är en av Sveriges viktigaste branscher. År 2012 uppskattades värdet på Sveriges fastighetsbestånd till dryga 6000 miljarder kronor och samma år sysselsatte byggindustrin ca 312 000 personer. Byggbranschen domineras av organisationer i form av projekt, där den så kallade projektgruppen leds av en projektchef. Projektchefen har i syfte att leda och hantera projektgruppen, projektets intressenter och andra aktörer, mot projektets mål.  I takt med att organisationsformen projekt blir allt vanligare, blir projektledarskapet allt viktigare. Det transformativa ledarskapet har visat sig ha en positiv inverkan på en grupps prestation. Då konflikter, brist på tillit och svårigheter med samordning har visat sig vara vanligt förekommande problem i projektgrupper, undersöker studien vilken betydelse det transformativa ledarskapet har för konflikthantering, tillit och samordning i byggprojektgrupper.  Problemformulering: Vilken betydelse har det transformativa ledarskapet för konflikthantering, tillit och samordning i byggprojektgrupper? Syfte: Syftet är att skapa ett ramverk kring det transformativa ledarskapets betydelse för konflikthantering, tillit och samordning i byggprojektgrupper. Vidare syftar studien till att ta reda på när de undersökta projektcheferna är transformativa i sitt ledarskap, för att sedan se vilken betydelse det har för konflikthantering, tillit och samordning i byggprojektgrupperna. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats. Vi har genomfört sex stycken öppna individuella intervjuer på tre olika företag. Slutsats: Studien resulterar i att teorin om det transformativa ledarskapet har betydelse för konflikthantering, tillit och samordning i byggprojektgrupper. Studien visar att olika delar av det transformativa ledarskapet kan utövas av projektledaren för att hantera konflikter samt för att kunna skapa tillit och samordning mellan medlemmarna i projektgruppen. Studien visar vilken del av det transformativa ledarskapet som har betydelse för respektive begrepp.

Att ha samordningsansvaret i ett projekt som Framtidens US innebär stor fokus på planering och samordning. Beställaren har från början upphandlat en tredjepartslogistiker som ska ansvara för materialhanteringen istället för att huvudentreprenören skall göra detta. Syftet med fallstudien är att undersöka om produktionen upplevs som mer effektivare genom att tredjepartslogistikern ansvarar för materialförsörjningen. Entreprenörernas sätt att planera på har undersökts för att se hur de arbetar i mer omfattande projekt som Framtidens US som är ett känsligt område. Fallstudien visar att de involverade entreprenörerna ser positivt på hur logistikupplägget fungerar samt att det varit ett bra alternativ för att effektivisera materialförsörjningen.Dessutom har logistikupplägget bidragit till effektivisering av varje enskild arbetare. Resultatet visar även att planeringen har varit komplicerad att utföra i vissa fall då den skiljer sig från ett vanligt byggprojekt. Framtidens US projektet är ett projekt där samarbete mellan olika medverkande parter är viktigt för att uppnå ett bra resultat. De påvisade resultaten från fallstudien pekar på att det skulle kunna behövas ett annat sätt att planera på i framtida liknande projekt.

No description available.

Entreprenadformen totalentreprenad är en av de vanligaste former inom svensk husbyggande, likväl för Fastighetskontoret Västerås Stad är det den entreprenadform som används mest. Idag råder det bostadsbrist i Västerås stad på grund av den senaste tidens befolkningsökning samt det ökade flyktingmottagandet. Detta har lett till en press att ständigt bygga nya bostäder, samt att utföra ombyggnationer av befintliga fastigheter för att kunna anpassas till de uppstående behoven. På grund av denna tidspress som finns är det naturligt att man letar efter sätt att bygga snabbt på. Då totalentreprenad har den fördelen att kunna överlappa produktion och projektering tidsmässigt, leder detta till tidsmässiga fördelar och ses då som ett fördelaktigt val för Fastighetskontoret. Att Fastighetskontoret väljer att utföra ombyggnationer av befintliga bostäder är positivt, då det inte alltid finns nya marker att bygga nyproduktioner på. Dessutom vinner man tid på att utföra en ombyggnation, då det redan finns en befintlig fastighet och man redan där ligger före i tiden jämfört mot nyproduktion. Det här arbetet syftade till att fastställa vilka brister som fanns i planering och samordning i projektering- och produktionsfasen specifikt inom ett genomfört ombyggnationsprojekt hos Fastighetskontoret Västerås Stad. Efter att dessa brister var identifierade gavs det förslag till förbättringar i den nuvarande checklistan som användes utav projektledare. Initialt inleddes en arkivanalys av dokumentationen som fanns tillgänglig i en databas hos Fastighetskontoret där alla dokument granskades och blev studerade. Med hjälp av denna information kunde intervjufrågor utformas samt relaterad litteratur sökas, vilket utgjorde underlag till den teoretiska delen. Vidare utfördes en kvalitativ metod i form av intervjuer med nyckelpersoner inom totalentreprenaden och Fastighetskontoret som resultatet av detta arbete baserats på. Resultatet visade bland annat att planeringen av det studerade projektet inte hade några större brister, däremot fanns det vissa brister i kommunikation och samordning. En brist i kommunikation och samordning som visades var överlämningen av kunskap, erfarenheter och information mellan olika skeden i projektet, främst efter upphandling. Ifall man kunde se till att fler medlemmar från förprojekteringen kunde vara med i detaljprojekteringen skulle det kunna leda till att kunskapen och erfarenheten behölls kvar även i detta skede. Det visade sig också att Fastighetskontoret var ibland för detaljerade i sitt förfrågningsunderlag, då man angav både tekniska lösningar och funktionskrav. Därför var ett av förslagen på förbättringar att styra Fastighetskontorets konstruktörer på ett bättre sätt, då de bidrog till väldigt detaljerade ritningar. Förslaget var att införa en extra checklista för konstruktörerna som gav dem en hänvisning till hur deras ritningar ska förhålla sig till projektet.

Our aim with this study is to create an understanding of how parents of children and young people with neuropsychiatric diagnoses experience cooperation and response from and between schools and authorities. Research show that cooperation can be successful, but that the path is often problematic. Although there is a collective responsibility in society of children's well-being,  research show that there is a shift in responsibility of the children's problems from the different parties in which the responsibility often fall solely on parents. Another aspect that appears in earlier research is the parents' great need of support in their situation that is described as chaotic.    The study is of qualitative sort and is based on interviews that consist of questions with an open character. The result has been analyzed with the help of previous research and theory of street-level bureaucrats (Lipsky), stigma (Goffman) and the idea of field, habitus and capital (Bourdieu &amp; Passeron). Our result largely reflect previous research. From the parents perspective the school is perceived as the biggest concern. According to them the problem lies within a lack of knowledge and lack of an individual perspective. The parents express a desire for a greater cooperation, increased knowledge within authorities and schools, as well as an increased understanding of neuropsychiatric diagnoses and furthermore help and support in the early stages. Ultimately the parents have a desire that authorities, school and family frequently pursue a mutual dialogue where the character of the encounter is paramount.