No description available.

The concept of building work environment co- ordinator is a relatively new concept that has its origin in the amendment to the Working Environment Act which came into force on 1 January 2009. The terms; building work environment co-ordinator appointed for planning and design and building work environment co-ordinator for the execution of building or civil engineering work ushered in the industry. Once these disciplines complement one another, you can achieve a smooth handover to ensure a good and healthy working environment. In this thesis, we study a company in Uppsala and their operations and handover by interviewing the relevant staff in question. The result shows that there are currently no present guidelines for how and when the handover should take place, it is up to each individual to provide themselves with the relevant information. If the handover of the work environment would occur to the extent it should it would lead to minimized proportions of unforeseen risks and events that may occur during the production phase, which ultimately leads to a better and healthier working environment.

Today’s construction buildings contain more advanced technologies than before. The development of newer and stricter regulations to the construction industry makes the door environment more and more complex. In large construction projects the door environment is held up as a major challenge to get to in a good way. It turned out after a discussion with one project manager and a site manager at NCC, that the door environment is difficult to get right in major construction projects and it often causes many error reports in to the aftermarket after that the final inspection is completed. Interviews have been done with key figures in the building process at NCC and Akademiska hus. A study on a university building for around 3500 students and with 300 workplaces was made. There were a lot of data with fault reports to the go trough to find fault report from doors and be analyzed and statistic. The results from the data collection showed that many fault messages on the doors in was caused by the door operator. And from the interviews the content was clear that the coordination has to be good to have a functioning and a good door environment. One part that can contribute to a better door environment is to plan space for possible door operator over the door. Another part is that the construction documents which production workers are working with, is to find a way to always have the latest documents in hand.

This is a study of pseudo-coordination in Swedish, a common phenomenon in Swedish and other Scandinavian languages, formally a regular verb (phrase) coordination [V1 CONJ V2] but with some special characteristics: the verb in V1 is a) taken from a restricted set of verbs; b) semantically weak; and c) typically contributes aspectual or modal properties to the construction as a whole. An example is Anton sitter och läser, lit. ‘A. sits and reads’, i.e. ‘Anton is reading’. Various criteria have been suggested to identify these constructions as a category distinct from other verb coordinations: single event interpretation; a single phrasal accent; different behaviour of object extraction and the scope of negation, etc. These criteria prove less useful when applied to authentic text, most importantly as they do not unambiguously tell pseudo-coordinations from other verb coordinations. In this thesis, it is suggested that it is the relation between the two verbs that is crucial. This hypothesis is tested in Study 1. In Study 1, 15310 verb coordinations in a tagged corpus (Parole) were investigated. 4281 of these had a potentially pseudo-coordinating verb in V1, and were classified for the relation between V1 and V2. Among the 3881 cases of actual pseudo-coordinations, the verb relations were BACKGROUND and GOAL DIRECTION. These relations were not found in regular coordinations with potentially pseudo-coordinating verbs in V1, which provides us with a criterion to identify pseudo-coordination in text. In Study 2, the relation criterion was applied to the verbs sitta ’sit’, ligga ’lie’, and stå ’stand’, studied in a corpus of news text (Press 97). Constructions were classified with respect to animacy of subject, type of V2 verbs, and relative frequency and position of adverbials. The V1 verbs were found to form a coherent category but also exhibited interesting differences, both from each other and from their uses outside pseudo-coordination, along all parameters investigated. / <p>För att köpa boken skicka en beställning till exp@ling.su.se/ To order the book send an e-mail to exp@ling.su.se</p>

Ungdomar som inte fullföljer gymnasiet riskerar att hamna i utanförskap och arbetslöshet, vilket påverkar både individen och samhället i stort. Plugga klart är ett projekt med syfte att förebygga studieavbrott genom att identifiera orsakerna och genomföra insatser. Uppsatsens syfte är att genom de deltagande skolorna kartlägga vilka aktiviteter som används inom Plugga klart 2 och vilka lärdomar som projektet bidragit till. Som metod används kvalitativa intervjuer av delprojektledare och projektansvariga. Resultatet presenteras utifrån de utvecklingsområden som skolorna valt att fokusera på och utifrån den fyrstegsmodell som förespråkas inom studie-och yrkesvägledningen. Studien visar att skolorna arbetar med samordning av insatser genom att en person ansvarar för översyn av elevärenden, samt att rutiner kring överlämningar utvecklas. Som valkompetenshöjande aktivitet arbetar skolorna med de horisontella principerna, samsyn och struktur som utgångspunkt. Största lärdomen ur projektet är vinsten med att ha en samordnande funktion, vilket gynnar såväl elever som övrig personal.

En viktig uppgift som den operativa nivån har är att samordna försvarsgrenarna så resurseffektivt som möjligt. Överraskande blir det då att krigföringsprincipen samordning är så förhållandevis outforskad. Denna teoriutvecklade studie har som ansats att genom en hypotetisk-deduktiv metod skapa en användbar hypotes som strävar efter att förklara vad som underlättar samordningen mellan försvarsgrenarna. Hypotesen bygger på framgångsfaktorer avseende gränser och dess nyttjande mellan försvarsgrenarna. Dessa hypotetiskt framtagna framgångsfaktorer grundas i militärteorin och utgör delhypoteser i hypotesen. Den empiriska undersökningen är en hypotesprövande enfallsstudie av operation Husky. Hypotesprövningen syftar till att stärka eller förkasta delar eller hela den hypotetiska framtagna teorin. Resultatet från hypotesprövningen visar på ett behov dock i olika grad av samtliga framtagna delhypoteser. På grund av det begränsade omfånget undersöks inte förtroendet mellan försvarsgrenarna som delhypotes vid analysen. Trots detta uppkommer under analysen att det kan utgöra en grundförutsättning för att underlätta samordningen. Den preliminära och omarbetade hypotes som grundats av undersökningens slutsatser lyder: Samordningen mellan försvarsgrenarna grundas i ömsesidigt förtroende och underlättas om det tilldelade rummet ger möjlighet att sprida och manövrera med försvarsgrenen, ledningens förmåga att dynamiskt anpassa gränserna samt att gränsers placering är präglad av enkelhet.

Regeringen beslutade i mars 2017 att länsstyrelsen skulle ha en övergripande roll över det brottsförebyggande arbetet på regional och lokal nivå. Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka brottsförebyggande samverkan mellan länsstyrelse, polis och kommun i Jönköping län under 2018 i relation till BRÅ:s samverkansmodell, samt belysa vilka möjligheter och begränsningar som har identifierats av de tre aktörerna. Jönköping län består av 13 kommuner som fördelar sig mellan tre lokalpolisområden vilka är höglandet, värnamo och södra vätterbygden. Tidigare forskning belyser att det finns flera samverkansmodeller och förhållningssätt som bör efterföljas för att effektivisera brottsförebyggande samverkan. Genom kvalitativa telefonintervjuer har den här studien kunnat kartlägga hur aktörerna i Jönköping län arbetar enligt BRÅ:s samverkansmodell. Uppsatsen har också kunnat funna vilka möjligheter och begränsningar som har identifierats av kommun, polis och brottsförebyggande samordnaren. Resultatet visade att kommunen och polisen inte arbetar i enligt samverkansmodellen men att samtliga aktörer har upplevt positiva erfarenheter av samverkan. Utöver det har resultatet kunnat identifiera några begränsningar. Ett exempel på en begränsning är att de råder resursbrist mellan de olika myndigheterna. Aktörerna är oeniga om i vilken utsträckning det brottsförebyggande arbetet bör prioriteras. Framtida studier bör undersöka samverkan i ett bredare perspektiv med flera aktörer som till exempel näringslivet och civilsamhället. / In March 2017, the Government decided that the county administrative board would have an overall role over the crime prevention work at regional and local level. The purpose of this thesis was to investigate crime prevention collaboration between the county administrative board, the police and the municipality in Jönköping County, in relation to the Swedish national crime prevention boards collaboration model. As well as highlighting the possibilities and limitations that have been identified by the three involved parties. Jönköping County consists of 13 municipalities which are divided between three local police areas, Höglandet, Värnamo and Södra Vätterbygden. Earlier research highlights that there are different collaboration models and methods that should be followed to make crime prevention collaboration more effective. Through a quantitative survey as a basis and qualitative telephone interviews, this study has been able to map how the municipalities work according to the Swedish national crime prevention boards collaboration model and also found what opportunities and limitations that have been identified by the municipality, police and crime prevention coordinator. The result showed that the municipality and the police work largely according to the collaboration model and that all workers have experienced positive experiences of collaboration. In addition, the result has been able to identify some limitations that the operators encounter in their daily work. One example is that they have a shortage of resources between the various authorities, where the actors disagree on the extent to which crime prevention work should be given priority. Future studies should investigate collaboration in a larger perspective with several actors, such as the business sector and civil society.

Totalförsvaret består av ett militärt- och civilt försvar men ska tillsammans utgöra ett samlat försvar. Vid större olyckor eller konflikter kommer militära och civila insatser ske parallellt eller tillsammans. Idag finns det två beredskapssystem, ett för fred och olyckor, och ett för krig men med olika ledningskoncept beroende på aktörerna. Hur ska nationell krisledning ske i skarven mellan två beredskapssystem med olika regelverk och olika ledningskoncept? Går det att ha en nationell interoperabilitet för ledning och i sådant fall, är det något som vi kan eller bör införa? Uppsatsen undersöker genom olika ledningsbegrepp, vilka ledningskoncept som gäller för tre dimensionerande aktörer; Försvarsmakten, Polisen och MSB, i syfte att undersöka om aktörerna har olika koncept, hur de fungerar tillsammans. Uppsatsen är främst inriktad på att studera hur ledningssamordning sker i den svårdefinierade men omdiskuterade och aktuella konfliktnivån gråzon. Uppsatsen kan konstatera att det i huvudsak finns liknande koncept och metoder men att olika ledningskultur och olika organisering vid kris, skapar svårigheter att samordna verksamhet i alla konfliktnivåer. Svårigheten ligger främst i att det saknas mandat att tydligt inrikta och kraftsamla resurser. Det saknas idag både juridiska och kulturella mandat att bedriva en enhetlig ledning av komplexa insatser i gråzonen. Förmågan att samordna och interagera mellan myndigheter begränsas av civil ledningskultur från det nya krisberedskapssystemet. Metodmässigt och kompetensmässigt finns det goda förutsättningar att inrikta och samordna totalförsvaret främst genom samverkan. För att utöva en ledning genom befäl krävs en attitydförändring främst bland civila myndigheter inklusive Polisen.

Huvudmännens ansvar för organisering av prao och den vida vägledning i grundskola har förtydligats i och med att prao gjordes till obligatorium 2018. Syfte med prao och vid vägledning är att ge elever på grundskolan verktyg för att kunna göra väl underbyggda val till ett framtida studie- och yrkesliv. Den här uppsatsen handlar om de utmaningar obligatorisk prao kan innebära då den vida vägledningen enligt flera forskare idag inte fungerar som önskat. I uppsatsen undersöks hur elever uppfattar prao och vilken betydelse de tror det kommer har för deras gymnasieval. Uppsatsen innefattar tre olika perspektiv, ett utifrån personal från Skolverket och det andra ur ett organisatoriskt perspektiv med rektorer och SYV. Dessa två perspektiv har fokus på reglering och kvalitetssäkring av prao. Det tredje perspektivet fokusera på elevernas upplevelse av prao.I uppsatsen används begreppen self-efficacy, outcome expectation, goals ifrån SCCT-teorin av Brown, Hackett och Lent (1994) för att förstå hur elever utvecklar valkompetens. För att förstå vikten av karriärlärande använder vi oss av Bill Laws teori och begrepp från New DOTS och används i uppsatsen för att beskriva hur lärande processer går till. Teorin beskriver hur karriärlärande sker i fyra steg, upplevelse, sållning, fokusering och en förståelse för orsak och verkan. Teorin belyser också hur individer idag behöver få mer kunskap om lärprocessen eftersom ett yrkesliv idag kräver att livslångt lärande.Kvalitativ metod har tillämpats i den här studien med enskilda intervjuer och intervjuer i fokusgrupper. Intervjuerna utgår ifrån en intervjuguide som utformats utifrån vilka respondenter som vi intervjuat, elever, studie- och yrkesvägledare, rektor och Skolverket.Resultatet av studien är att prao oavsett kvalitet ses som ett viktigt moment av både elever, rektor, SYV och företrädare för Skolverket. I vår diskussion tar vi upp huruvida prao kan bidra till att utveckla området skola-arbetsliv på grundskolan.

Arbetet börjar med en historisk tillbakablick om Svensk energiplanerings uppkomst och fortsätter med dagens aktuella läge angående de lagar som planeringen verkar under. Vidare beskriver arbetet hur Sverige står inför en energiomställning där samhället i stort går mot ett förnyelsebart energisystem och elektrifiering med hänsyn till EU och klimat- och energipolitiska mål. Denna omställning ställer krav på samordning och möjliggörandet av sektorsövergripande arbete. Genom att skapa ett tydligt ramverk och implementera energiplanering i tidiga skeden går det att göra prognostiseringen för framtida behov. Empirin i denna studie har analyserats med stöd av teori för flernivåstyrning och detta har skapat förståelse för hur det går att organisera flera aktörer inom olika institutionella nivåer.