Syftet med examensarbetet är att undersöka erfarenheterna av IKT i Utbildningsvetenskaplig kärna1 (UVK-1) hos lärarstudenterna som läser den nya lärarutbildningen som lanserades 2011. För attuppnå detta syfte ämnar jag att besvara frågan:• I vilken grad har undervisningen i Utbildningsvetenskap-1 (UVK-1) bidragit till att utvecklalärarstudenternas digitala kompetens?Som metod används en hypotetisk deduktiv ansats. Min hypotes är att genomtänkta ochgenomgående inslag av digital kompetens saknas i lärarutbildningen. Hypotesen prövas genom enanalys av resultatet från en enkätundersökning, där lärarstudenterna är informanter. Ett teoretisktramverk för min analys upprättas också kring det sociokulturella perspektivet, digital kompetenssamt konnektivism.Mitt examensarbete pekar på att undervisningen i UVK-1 i låg grad bidrar till att utvecklalärarstudenters digitala kompetens. Trots att det finns IKT-relaterade mål i kursplanerna så verkarutbildningen i UVK-1 inte att kvalificera sig för att arbeta mot digital kompetens. Vilket kan fåkonsekvenser för hur utvecklandet av skolans undervisningspraktik ser ut i framtiden. Flera tidigarestudier pekar på att IKT inte är ett naturligt inslag i varken lärarutbildning eller skolverksamheten ilandet.

En viktig uppgift som den operativa nivån har är att samordna försvarsgrenarna så resurseffektivt som möjligt. Överraskande blir det då att krigföringsprincipen samordning är så förhållandevis outforskad. Denna teoriutvecklade studie har som ansats att genom en hypotetisk-deduktiv metod skapa en användbar hypotes som strävar efter att förklara vad som underlättar samordningen mellan försvarsgrenarna. Hypotesen bygger på framgångsfaktorer avseende gränser och dess nyttjande mellan försvarsgrenarna. Dessa hypotetiskt framtagna framgångsfaktorer grundas i militärteorin och utgör delhypoteser i hypotesen. Den empiriska undersökningen är en hypotesprövande enfallsstudie av operation Husky. Hypotesprövningen syftar till att stärka eller förkasta delar eller hela den hypotetiska framtagna teorin. Resultatet från hypotesprövningen visar på ett behov dock i olika grad av samtliga framtagna delhypoteser. På grund av det begränsade omfånget undersöks inte förtroendet mellan försvarsgrenarna som delhypotes vid analysen. Trots detta uppkommer under analysen att det kan utgöra en grundförutsättning för att underlätta samordningen. Den preliminära och omarbetade hypotes som grundats av undersökningens slutsatser lyder: Samordningen mellan försvarsgrenarna grundas i ömsesidigt förtroende och underlättas om det tilldelade rummet ger möjlighet att sprida och manövrera med försvarsgrenen, ledningens förmåga att dynamiskt anpassa gränserna samt att gränsers placering är präglad av enkelhet.

No description available.

The study is based on the pragmatic question whether one can apply the theoretical perspectives priming, experience space and relationship marketing in a practical context. The authors visualize how these concepts appear practical and what advantages and disadvantages can be discerned in the particular case of HV71. The method used is a hypothetico-deductive approach, which is not entirely conventional in the humanistic and social scientific context. Consequently, it has been proven to be particularly suitable as it could expose the theoretical perspectives for a difficult scientific test. The result of the study demonstrated that a marketer could benefit from using the theoretical perspectives when exercising the profession. It also showed that the object of study applied these perspectives. Furthermore, the study contributes with new knowledge in two areas. First, it was shown that researchers could use the hypothetico-deductive method as tool for humanistic and social scientific studies such as this. Also, the study answered the fundamental questions whether the theoretical perspectives could be identified in practice and how the object of study benefited from applying them. / Studien vilar på den pragmatiska frågan huruvida man kan tillämpa de teoretiska utgångspunkterna priming, upplevelserummet och relationsmarknadsföring i en praktisk kontext. Författarna åskådliggör hur dessa begrepp visar sig rent praktiskt och vilka fördelar och nackdelar som kan urskiljas i det specifika fallet HV71. Som metod används ett hypotetisk-deduktivt angreppssätt som inte är helt konventionellt i humanistiska och samhällsvetenskapliga sammanhang, men som visade sig vara ytterst lämplig då den kunde utsätta de teoretiska utgångspunkterna för hård vetenskaplig prövning. Resultatet av studien visade att man som marknadsförare kan ha nytta av att använda teoretiska utgångspunkter i sin praktiska yrkesutövning, samt att de tillämpades av studieobjektet. Studien bidrar vidare med ny kunskap på två områden. Dels bevisas att forskare hantverksmässigt kan använda hypotetisk-deduktiv metod för studier inom humanistiska och samhällsvetenskapliga områden som detta, dels besvaras studiens fundamentala frågor huruvida de teoretiska utgångspunkterna kunde identifieras i praktiken och hur studieobjektet dragit fördel av att tillämpa dem.