Kommuner tillsammans med regioner, grannkommuner och länstrafiken planerar och ansvarar för kollektivtrafiken. Idag arbetas det i många kommuner och regioner med effektivisering av kollektivtrafiken och strategiska placeringar av hållplatser och stationer. Att arbeta utifrån dessa aspekter för att nå en hållbar och effektivkollektivtrafik är ett bra tillvägagångssätt inne i städer och täta områden. Det uppstår dock problem om samma strategiska tillvägagångssätt med fokus på befolkningstäthet och reseunderlag följs i mindre orter. Vilka effekter får det för de mindre orterna att samma strategi används i både städerna och på landsbygden? Syftet med studien är att belysa problematiken kring att befolkningsmängd och potentiella användare ligger till grund för planering av tågtrafik och tågstopp, även fö rmindre orter. Vidare är syftet att undersöka vilka möjligheter det finns för mindre orter att få tågstopp för på- och avstigning vid ortens station samt vad det innebär för samhället i den mindre landsbygdsorten. Genom att undersöka två orter i södra Sverige och det arbete som de genomfört har empiri samlats in och grunden till studien lagts.

No description available.

Rapporten undersöker hur bostadspriser påverkas av avståndet till kollektivtrafiken och sambandet det har till befolkningstätheten i området. Sedan så är det just också hur detta skiljer sig rent teoretiskt och i praktiken som skiljer det här arbetet från andra liknande arbeten då det oftast endast ett av detta och dess påverkan ligger i fokus. Insamlingen av data till arbetet har sket via den kvalitativ metod som avser att med hjälp av intervjuer, arkivdata och teorier som är anpassningsbara för att uppfylla syftet och besvara frågeställningen. Det finns några olika modeller och teorier som används som grund rent teoretiskt vid detta problem. Men stor skillnad mellan teorin och praktiken framkom snabbt då intervjuerna började då de flesta ej aktivt använde de modeller som kunde förklara avståndet till kollektivtrafikens påverkan samt befolkningstäthetens påverkan på bostadspriserna men i praktiken använde sig värderarna av marknadskännedom och ortsprismetoden vid nästan alla värderingar då de flesta ansågs att det räckte med dessa metoder för att värdera bostäder. Men så rent teoretiskt så finns det ett samband mellan avståndet till kollektivtrafiken och befolkningstäthet och det har oftast en positiv påverkan på bostadspriser men kan variera beroende på fler olika variabler som kan förekomma från fall till fall. Sedan så genom de fem intervjuer har empiriska data erhållits för att kunna koppla teorin till verkligheten. De fem respondenterna diskuterade först ifall sambandet fanns men även problematik med det, de flesta respondenter höll med att i praktiken finns det ett vist samband men att det var svårt att kvantifiera men att det ej är direkt och enbart mellan avståndet till kollektivtrafiken och befolkningstätheten då detta endast är två faktorer av väldigt många flera som påverkas tillsammans och förbättras oftast i liknande takt i följd av att det ställs högre krav och att ett område blir mer attraktivt att leva i. Slutligen så i praktiken behövs det i nuläget ej några nya modeller eller teorier för att kunna värdera bostäder med vikt på avståndet till kollektivtrafiken och befolkningstätheten, men att ifall dessa faktorer blir väldigt eftertraktade och attraktiva kan nya analyser och studier behövas göras för att marknaden ska kunna dra slutsatser om hur mycket dessa faktorer påverkar bostadspriserna. / The report examines how the housing prices get affected by the distance to public transport and the relationship it has with the population density in the area. Then it is precisely how this differs purely theoretically and in practice that separates this work from other similar work, since usually only one of this factors and its impact is in focus. The collection of data for the work has taken place via the qualitative method which intends to use interviews, archival data and theories that are adaptable to fulfil the purpose and answer the question. There are a few different models and theories that are used as a theoretical basis for this problem. But a big difference between theory and practice quickly emerged when the interviews began, as most did not actively use the models that could explain the impact the distance to public transport and the impact of population density on housing prices, but in practice the valuers used market knowledge and the local price method for almost all valuations as most considered that these methods were sufficient to value housing. But purely theoretically, there is a connection between the distance to public transport and population density, and this usually has a positive impact on housing prices but can vary depending on several different variables that can occur from case to case. Then through the five interviews, empirical data has been obtained to be able to connect the theory to reality. The five respondents first discussed whether the connection existed but also problems with it, most respondents agreed that in practice there is a certain connection but that it was difficult to quantify but that it is not directly and only between the distance to public transport and the population density as this are only two factors out of many that are affected together and usually improve at a similar rate as a result of higher demands being made and an area becoming more attractive to live in. Finally, in practice, there is currently no need for new models or theories to be able to value housing with weight on the distance to public transport and the population density, but that if these factors become very sought after and attractive, new analyses and studies may need to be done so that the market can draw conclusions about how much these factors affect house prices.

Det här examensarbetet handlar om skolorganisation och styrning, och är en fallstudie avKramfors kommun. Vi har utgått från frågeställningar som handlar om vilken typ av styrningav skolan som finns i Kramfors kommun och vilka strategier kommunen har för att hantera deproblem som uppstår i och med den låga befolkningstätheten och det minskande elevantalet.Vi har använt kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat rektorer, lärare och en politikersom har ansvar för gymnasiet. Intervjuerna gjordes under en veckas fältstudie i Kramfors.Våra resultat är att kommunen styr skolverksamheten med hjälp av olika styrningsverktyg,främst den ekonomiska och ideologiska styrningen. Vi uppfattar att politikerna styrskolverksamheten utifrån ett bytänkande, där tätorter bedöms på olika sätt beroende på ivilken del av kommunen de ligger. Den tydligaste pedagogiska konsekvensen av den lågabefolkningstätheten är elevernas pendling. Kommunens låga befolkningstäthet och valet avskolorganisation av små skolenheter i de mindre orterna får bland annat ekonomiskakonsekvenser för lärarnas tjänstetilldelning. Det minskande elevantalet ger pedagogiskakonsekvenser när skolorna riskerar att bli för små för att den pedagogiska kvaliteten skakunna upprätthållas. De ekonomiska konsekvenserna av det minskande elevantalet är ensämre resurstilldelning till skolan vilket riskerar leda till nedskärningar och omstrukturering.

A résumé of the individual, the institutional and the contextual perspective regarding research on electoral participation finds population size and population density having only to a limited extent been subjected to empirical tests in international studies, and Sweden not being observed in this matter at all. The research question How do population size and population density correlate with electoral participation on an aggregated level? is therefore formulated, together with a threefold purpose comprised of i) subjecting hypotheses on population factors to a theory-testing study, ii) contributing to research about aggregated election statistics, and iii) investigating and analyzing electoral participation in Swedish municipalities. Hypotheses propound by Blais and Dobrzynska (1998) and Geys (2006) are employed. H1 presuppose a negative correlation between population size and electoral participation. Concerning population density, H2 anticipate a positive association, while H3  on the contrary suggests a negative such. Quantitative method is used as statistical analysis is executed via regression models, which examines the electoral participation on the municipality level in the general elections to the Swedish Riksdag between 1991 to 2022. Results support H1 and H3 with statistical significance achieved for negative correlations, signifying that turnout is estimated to decrease as population size and population density increases. However, analysis of the outcomes underlines uncertainty as levels of confidence varies. Furthermore, with regression coefficients being nearly flat, conclusions point to small implications of these results. Closing discussions advocate how population factors could be adopted as contextual determinants in the research on electoral participation, per suggestions on qualitative approaches moving forward.

<p>En svår och ständigt aktuell fråga är hur landsbygd och glesbygd ska definieras och avgränsas. För att utföra sådana avgränsningar har en stor mängd olika definitioner och mätmetoder tagits fram. Problemet med många av dem är att de ger mycket grova och statiska indelningar och att de ibland bygger på subjektiva eller svårpreciserade kriterier. Samhällsstrukturen har förändrats, exempelvis är tillgången till bil stor idag vilket ökar tillgängligheten och tillåter att människor bosätter sig längre från arbete och service. Det i sin tur bidrar till att gränsen mellan landsbygd och tätort suddas ut och blir mer diffus. Med tanke på dagens teknik anser många att nya mer sofistikerade mätmetoder bör utvecklas, gärna metoder som nyanserar begreppen.</p><p>I det här examensarbetet introduceras och testas en ny mätmetod för befolkningsgleshet och tillgänglighet. Målet har varit en metod mycket väl lämpad för anpassning till olika skalor och som tar hänsyn till befolkningens geografiska fördelning och storlek. Tillgänglighetsfaktorn i måttet är baserad på vägnätets utsträckning vilket ger verklighetstrogna mätvärden. Till metoden valdes att utveckla ett särskilt mått, ett gleshetsindex, för att visa hur metoden på ett entydigt sätt kan användas på flera olika nivåer, exempelvis lokal och regional. Mätmetoden har testats och utvärderats med ArcGIS och nätverksanalys med aktuella demografiska data från 2008 i form av statistik för totalbefolkning. Avgränsningsområdet har varit Hudiksvalls och Nordanstigs kommuner.</p><p>Mätmetoden går i korta drag ut på att det område som ska mätas delas in i ett rutnät. Från varje ruta mäts hur många invånare som går att nå inom en bestämd sträcka längs vägnätet. Sträckan är metodens huvudvariabel och den kan anpassas efter den nivå mätningen ska utföras på, i den här studien användes 5, 10, 20 och 30 kilometer. Det uppmätta invånarantalet för varje ruta divideras med mätsträckan i kilometer och det ger måttenheten invånare per kilometer.</p><p>Mätningar utfördes med ett flertal mätsträckor och resulterade dels i en kartserie producerad med den nya mätmetoden och dels i en kartserie producerad med en annan mätmetod, baserad på befolkningsdensitet inom cirklar, för jämförelser och utvärdering. Det gleshetsindex som utvecklades fick namnet RURIX (av Rurality Index) och en kartserie producerades också för att illustrera hur mätvärden skulle kunna klassificeras enligt RURIX.</p><p>Resultaten visade att den nya mätmetoden ger bra och realistiska mätvärden över hela avgränsningsområdet. Högre mätvärden visade sig, vid alla mätsträckor, finnas främst där folk är bosatta och där vägnätet är väl utbyggt medan låga värden visade sig i glesbefolkade områden som antingen har dåligt utbyggt eller helt saknar vägnät. Resultaten från jämförelsemetoden klargjorde att enbart ett täthetsmått inte tar hänsyn till befolkningens fördelning och tillgänglighet vilket var tydligt vid mätningar på regional nivå där de högsta mätvärdena med jämförelsemetoden hamnade i otillgängliga och nästintill obefolkade skogsområden i avgränsningsområdets södra delar. En positiv och viktig egenskap för den nya mätmetoden är att den visat sig fungera mycket bra vid olika skalor och den kan därför med fördel användas för mätning på olika nivåer och för olika ändamål. Den har även stor potential att vidareutvecklas och i jämförelse med en metod som enbart mäter befolkningstäthet är fördelarna tydliga.</p> / <p>A difficult and constant concern is how to define and delimit rural and sparsely populated areas. To be able to achieve such delimitations, a wide range of definitions and measures have been produced. The problem with many of them is that they give too crude and static definitions and are sometimes based on criteria that are subjective and hard to specify. The structure of the society has changed, for example the access to cars is high, which increases the accessibility and possibility to commute and allows people to settle further away from work and services. This contributes to making the limits of rural and urban areas more diffuse. Taking into consideration the technology that is available today, new sophisticated measures should be developed to make the concept of e.g. rural more distinct.</p><p>In this thesis a new method of measurement for population sparsity and accessibility is introduced. The goal has been a method well suited for adaptation to different scales and one that takes into consideration the geographic distribution and size of the population. The accessibility factor of the method is based on the extent and spread of the road network which results in realistic population sparsity values. Directly linking to the method, a special measure, the Rurality index was developed in order to show how the method can be used at several different levels in a clear-cut way, e.g. local or regional. The method was tested and evaluated using ArcGIS and network analysis based on the 2008 census materials. The study areas were the municipalities of Hudiksvall and Nordanstig in Sweden.</p><p>The method involves a few steps. Initially, the area to be measured is divided into a grid. Then, for every cell in the grid the number of habitants within a certain distance along the road network is summarized. The distance is the method’s main variable and it can easily be adjusted according to the actual level of the measurement, in this study, 5, 10, 20 and 30 kilometers were used. Lastly, the measured population within reach of the chosen distance is divided by the distance in kilometers giving the values using the measuring unit of habitants per kilometer.</p><p>Measurements were performed using several distances and resulted in a series of maps produced with the new method, as well as a series of maps produced using a different resulting method, based on the population density within circles, for comparison and evaluation. The rurality index was given the abbreviated name RURIX (Rurality Index), and a series of maps were produced to illustrate how the measurement values could be classified using RURIX.</p><p>The results of the study showed that the new method gives good and realistic results throughout the study area. At all measurement distances the highest values could be found where people actually are settled and in areas where the road network is well extended, while lower values are focused on sparsely populated areas with a poor road network. The results of the method of comparison showed that a population density measuring alone cannot considerate the distribution of the population and accessibility. This was clearly shown in this regional level study, where the highest values were found within remote and poorly populated areas in the southern parts of the study area. A positive and important feature is that it worked well on a wide range of scales and can therefore be used with great benefit for measurements at different levels and for different purposes. The method also has potential for further development and, compared with methods that only measure population density, its advantages is clear.</p>

En svår och ständigt aktuell fråga är hur landsbygd och glesbygd ska definieras och avgränsas. För att utföra sådana avgränsningar har en stor mängd olika definitioner och mätmetoder tagits fram. Problemet med många av dem är att de ger mycket grova och statiska indelningar och att de ibland bygger på subjektiva eller svårpreciserade kriterier. Samhällsstrukturen har förändrats, exempelvis är tillgången till bil stor idag vilket ökar tillgängligheten och tillåter att människor bosätter sig längre från arbete och service. Det i sin tur bidrar till att gränsen mellan landsbygd och tätort suddas ut och blir mer diffus. Med tanke på dagens teknik anser många att nya mer sofistikerade mätmetoder bör utvecklas, gärna metoder som nyanserar begreppen. I det här examensarbetet introduceras och testas en ny mätmetod för befolkningsgleshet och tillgänglighet. Målet har varit en metod mycket väl lämpad för anpassning till olika skalor och som tar hänsyn till befolkningens geografiska fördelning och storlek. Tillgänglighetsfaktorn i måttet är baserad på vägnätets utsträckning vilket ger verklighetstrogna mätvärden. Till metoden valdes att utveckla ett särskilt mått, ett gleshetsindex, för att visa hur metoden på ett entydigt sätt kan användas på flera olika nivåer, exempelvis lokal och regional. Mätmetoden har testats och utvärderats med ArcGIS och nätverksanalys med aktuella demografiska data från 2008 i form av statistik för totalbefolkning. Avgränsningsområdet har varit Hudiksvalls och Nordanstigs kommuner. Mätmetoden går i korta drag ut på att det område som ska mätas delas in i ett rutnät. Från varje ruta mäts hur många invånare som går att nå inom en bestämd sträcka längs vägnätet. Sträckan är metodens huvudvariabel och den kan anpassas efter den nivå mätningen ska utföras på, i den här studien användes 5, 10, 20 och 30 kilometer. Det uppmätta invånarantalet för varje ruta divideras med mätsträckan i kilometer och det ger måttenheten invånare per kilometer. Mätningar utfördes med ett flertal mätsträckor och resulterade dels i en kartserie producerad med den nya mätmetoden och dels i en kartserie producerad med en annan mätmetod, baserad på befolkningsdensitet inom cirklar, för jämförelser och utvärdering. Det gleshetsindex som utvecklades fick namnet RURIX (av Rurality Index) och en kartserie producerades också för att illustrera hur mätvärden skulle kunna klassificeras enligt RURIX. Resultaten visade att den nya mätmetoden ger bra och realistiska mätvärden över hela avgränsningsområdet. Högre mätvärden visade sig, vid alla mätsträckor, finnas främst där folk är bosatta och där vägnätet är väl utbyggt medan låga värden visade sig i glesbefolkade områden som antingen har dåligt utbyggt eller helt saknar vägnät. Resultaten från jämförelsemetoden klargjorde att enbart ett täthetsmått inte tar hänsyn till befolkningens fördelning och tillgänglighet vilket var tydligt vid mätningar på regional nivå där de högsta mätvärdena med jämförelsemetoden hamnade i otillgängliga och nästintill obefolkade skogsområden i avgränsningsområdets södra delar. En positiv och viktig egenskap för den nya mätmetoden är att den visat sig fungera mycket bra vid olika skalor och den kan därför med fördel användas för mätning på olika nivåer och för olika ändamål. Den har även stor potential att vidareutvecklas och i jämförelse med en metod som enbart mäter befolkningstäthet är fördelarna tydliga. / A difficult and constant concern is how to define and delimit rural and sparsely populated areas. To be able to achieve such delimitations, a wide range of definitions and measures have been produced. The problem with many of them is that they give too crude and static definitions and are sometimes based on criteria that are subjective and hard to specify. The structure of the society has changed, for example the access to cars is high, which increases the accessibility and possibility to commute and allows people to settle further away from work and services. This contributes to making the limits of rural and urban areas more diffuse. Taking into consideration the technology that is available today, new sophisticated measures should be developed to make the concept of e.g. rural more distinct. In this thesis a new method of measurement for population sparsity and accessibility is introduced. The goal has been a method well suited for adaptation to different scales and one that takes into consideration the geographic distribution and size of the population. The accessibility factor of the method is based on the extent and spread of the road network which results in realistic population sparsity values. Directly linking to the method, a special measure, the Rurality index was developed in order to show how the method can be used at several different levels in a clear-cut way, e.g. local or regional. The method was tested and evaluated using ArcGIS and network analysis based on the 2008 census materials. The study areas were the municipalities of Hudiksvall and Nordanstig in Sweden. The method involves a few steps. Initially, the area to be measured is divided into a grid. Then, for every cell in the grid the number of habitants within a certain distance along the road network is summarized. The distance is the method’s main variable and it can easily be adjusted according to the actual level of the measurement, in this study, 5, 10, 20 and 30 kilometers were used. Lastly, the measured population within reach of the chosen distance is divided by the distance in kilometers giving the values using the measuring unit of habitants per kilometer. Measurements were performed using several distances and resulted in a series of maps produced with the new method, as well as a series of maps produced using a different resulting method, based on the population density within circles, for comparison and evaluation. The rurality index was given the abbreviated name RURIX (Rurality Index), and a series of maps were produced to illustrate how the measurement values could be classified using RURIX. The results of the study showed that the new method gives good and realistic results throughout the study area. At all measurement distances the highest values could be found where people actually are settled and in areas where the road network is well extended, while lower values are focused on sparsely populated areas with a poor road network. The results of the method of comparison showed that a population density measuring alone cannot considerate the distribution of the population and accessibility. This was clearly shown in this regional level study, where the highest values were found within remote and poorly populated areas in the southern parts of the study area. A positive and important feature is that it worked well on a wide range of scales and can therefore be used with great benefit for measurements at different levels and for different purposes. The method also has potential for further development and, compared with methods that only measure population density, its advantages is clear.