No description available.

No description available.

<p>Det övergripande syftet med denna uppsats var att se vilka tendenser som finns i elevuppsatser som producerats kort efter att eleverna arbetat med grammatik. Hypotesen var att de elever som arbetat intensivt med vissa grammatiska moment också använder dessa oftare i fria uppsatser än elever som inte arbetat lika intensivt med grammatik. I studien jämförs en försöksgrupp som nyligen arbetat med tre grammatiska moment med en kontrollgrupp som inte gjort det. Resultaten relateras till nivåer i processbarhetshierarkin enligt Pienemanns modell. De processbarhetsnivåer som undersöks baseras på de grammatiska moment som eleverna tränat på: rak ordföljd, progressiv form och do-omskrivning. I studien redogörs också för andra faktorer än processbarhet som kan påverka elevernas förmåga att ta in grammatisk information. Input hypotesen utgör en viktig del i studien och resultaten visar att eleverna i försöksgruppen i hög grad påverkas av det affektiva filtret som gör att de inte är mottagliga för undervisning. Resultaten av jämförelsen mellan försöksgruppen och kontrollgruppen visar att intensiv träning i vissa grammatiska moment inte gör att samma konstruktion uppträder oftare i elevernas uppsatser.</p>

Det övergripande syftet med denna uppsats var att se vilka tendenser som finns i elevuppsatser som producerats kort efter att eleverna arbetat med grammatik. Hypotesen var att de elever som arbetat intensivt med vissa grammatiska moment också använder dessa oftare i fria uppsatser än elever som inte arbetat lika intensivt med grammatik. I studien jämförs en försöksgrupp som nyligen arbetat med tre grammatiska moment med en kontrollgrupp som inte gjort det. Resultaten relateras till nivåer i processbarhetshierarkin enligt Pienemanns modell. De processbarhetsnivåer som undersöks baseras på de grammatiska moment som eleverna tränat på: rak ordföljd, progressiv form och do-omskrivning. I studien redogörs också för andra faktorer än processbarhet som kan påverka elevernas förmåga att ta in grammatisk information. Input hypotesen utgör en viktig del i studien och resultaten visar att eleverna i försöksgruppen i hög grad påverkas av det affektiva filtret som gör att de inte är mottagliga för undervisning. Resultaten av jämförelsen mellan försöksgruppen och kontrollgruppen visar att intensiv träning i vissa grammatiska moment inte gör att samma konstruktion uppträder oftare i elevernas uppsatser.

The purpose was to study children`s thoughts and experiences on photosynthesis, used qualitative interviews with semi- structured questions. The study included eight children, four and five year olds. The children drew a picture of a plant and shared their thoughts and experinces regarding plant growth, nutrient and energy uptake. In a playful and entertaining way, I conducted a learning play and an experiment with the purpose of clarifying the photosynthetic process. Thereafter the children were interviewed again to see if the children gained a deeper understandning of the photosynthesis among the children. Based on the result the responses from the first interview of most of the children. At the second interview more children understood the significant role of the sun for the photosynthetic process as well as the plant needs roots for survival and growth.

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av eventuella skillnader mellan fyra länder vad det gäller bonus till VD. Företagen som undersöks är ifrån Sverige, Storbritannien, USA och Norge. I uppsatsen redovisas teorier kring ersättningar och regelverk. Teorierna leder fram till tre stycken hypoteser som testas.Antal bolag från varje land som undersöks är 10 stycken, totalt 40 stycken. Bolagen har valts ut ifrån börslistor där de största bolagen från varje land finns med.Metoden som valts för undersökningen är en kvantitativ metod. Årsredovisningar och Proxy Statements undersöktes för att generera data.Undersökningen resulterar i att de två första hypoteserna styrks och den tredje kan inte få något stöd utifrån de material som undersöks. Som avslutning så ges förslag till vidare forskning inom ämnet.

No description available.

Sammanfattning på tyska: Das Ziel unserer Untersuchung besteht darin, den Mythos, dass deutsche Grammatik schwer ist, zu erforschen. Wir möchten herausfinden, inwieweit er noch existiert und durch welche Faktoren er verbreitet wird. Unsere Vermutungen sind unter anderem, dass der Mythos eventuell durch ältere Generationen weiter vererbt wird oder dass er auf die Unterrichtsform der Lehrer zurückzuführen ist. Unsere Untersuchung basiert auf einem Umfragebogen und einigen Interviews, in denen wir insgesamt 82 Schüler befragt haben. Das Resultat unserer Studie zeigt, dass der Mythos durch die Jugendlichen selber verbreitet wird, aber auch von denen, die nie Deutsch gelernt haben. Die Grammatik wird zwar als schwer angesehen, aber auch als nicht unmöglich zu lernen bezeichnet. Für den Unterricht haben wir festgestellt, dass es für den Lehrer wichtig ist, die Methoden zu variieren und Grammatik auf natürliche Art und Weise in den Deutschunterricht einfließen zu lassen. Es ist außerdem von Bedeutung, dass die Lehrer den Schülern unterschiedliche Lernstrategien vorstellen, um ein bewusstes und effektives Lernen zu gewährleisten.

De svenska hushållens skuldsättning har ökat markant sedan 1980-talet och är idag på rekordhöga nivåer. Utifrån detta har frågor kring skuldsättningsnivåns hållbarhet, dess makroekonomiska konsekvenser och bakomliggande faktorer, blivit allt vanligare. Tidigare studier på området visar på brister i standardteorin för analys av hushållens skuldsättning, livscykelhypotesen, då hänsyn inte tas till kreditrestriktioner eller människors oförmåga till helt rationellt handlande. En alternativ analysram fick förnyad uppmärksamhet i samband med finanskrisen i USA 2008 – Hyman Minskys hypotes om finansiell instabilitet – vilken inkorporerar ett fokus på spekulation på kredit- och tillgångsmarknader som förklaring till skuldsättning. Den här uppsatsen undersöker om Minskys hypotes kan appliceras på de svenska hushållen och förklara förändringen i skuldsättning sedan 1980-talet, genom en linjär regressionsmodell på aggregerad data för tidsperioden 1980 till 2012. Resultaten tyder på att den ökade skuldsättningen i stor utsträckning kan förklaras utifrån Minsky hypotes, där en avreglerad kreditmarknad och fallande räntenivåer verkar ha lett till en ökad spekulation i reala tillgångar, ökat risktagande hos både långivare och låntagare och därmed en ökad skuldsättning. / The debt level of Swedish households has increased noticeably since the 1980’s and is today at a record high level. This has given rise to questions regarding the sustainability of the debt level, its macroeconomic implications and driving factors. Previous studies on the subject show deficiencies in the standard theory for analyzing household debt, the life-cycle hypothesis, due to lack of consideration in the theory of credit restrictions and humans’ inability to act completely rationally. An alternative framework for analysis received renewed attention in connection with the financial crisis in the U.S. in 2008 – Hyman Minsky’s financial instability hypothesis – incorporating speculation in credit and asset markets as explanations for indebtness. This thesis investigates whether Minky’s hypothesis can be applied on Swedish households and explain the change in debt levels since the 1980’s, through a linear regression model, using aggregate data for the period 1980 to 2012. The results of the thesis indicate that the increased debt level to a large extent can be explained by Minsky’s hypothesis, where a de-regulated credit market and falling interest rates seem to have caused increased speculation in real assets, increased risk-taking by both debtors and creditors and thus an increased level of household debt.

The purpose of the study is find out what understanding the children at the age of 3 and 5 have of the physical phenomenon float and sink and to investigate whether a practical activity contributes to a deeper understanding of the phenomenon. Children at two departments at two different preschools participated in the study. Piaget’s stage theory was used to study how the children of different ages acted and expressed themselves during the activity. The investigations started with an initial discussion about the concepts of float and sink, which then turned into a practical exercise where the children had to make hypotheses and investigate the buoyancy of different objects. The activity ended with a discussion about what they had experienced through the pracitical activity. Sound recordings and field notes from the four groups’ implementation of the activity were complied and analyzed qualitatively. The results show that the practical activity contributed to the children creating a better understanding of the concepts of float and sink and that they began to use concepts relating to density. The practical activity helped to create curiosity and good communication, where the children themselves got to try it out practically. The three-year-olds created an understanding of where an artifact is in the water when it floats or sinks during the practical activity. The children began to use some concepts related to density, such as size, shape and weight. The survey showed that the 5-year-olds had an understanding of floating and sinking, but the practical activity contributed to them also them also starting to use concepts related to density concepts, and to a greater extent that the 3-year-olds. / Syftet med studien är att ta reda på vilken förståelse barnen i 3-årsåldern respektive 5-årsåldern har för det fysikaliska fenomenet flyta och sjunka samt att undersöka om ett praktiskt inslag bidrar till en fördjupad förståelse för fenomenet. I studien deltog barn från två avdelningar på två olika förskolor. Piagets stadieteori användes, för att studera hur barnen i de olika åldrarna agerade och uttryckte sig under aktiviteten. Undersökningarna startade med en inledande diskussion kring begreppen flyta och sjunka, som därefter övergick till en praktisk övning där barnen fick ställa hypoteser och undersöka olika föremåls flytförmåga. Aktiviteten avslutades med en diskussion om vad de har upplevt genom det praktiska inslaget. Ljudupptagning och fältanteckningar från de fyra gruppernas genomförande av aktiviteten sammanställdes och analyserades kvalitativt. Resultatet visar på att det praktiska inslaget bidrog till att barnen skapade en bättre förståelse för begreppen flyta och sjunka samt att de började använda sig av begrepp relaterade till densitet. Den praktiska aktiviteten bidrog till att skapa nyfikenhet och en god kommunikation, där barnen själva fick testa praktiskt. Treåringarna skapade en förståelse för var en artefakt befinner sig i vattnet när den flyter eller sjunker och under den praktiska aktiviteten började barnen använda några begrepp som relaterar till densitet som storlek, form och tyngd. Undersökningen visade att 5-åringarna hade en förståelse för flyta och sjunka men den praktiska aktiviteten bidrog till att de också började använda sig av densitets-begrepp, så även i högre grad än 3-åringarna.