The main aim of this paper has been to examine if Swedish students at upper secondary school were able to use the morphemes The progressive –ing, The irregular past and The irregular third person. In addition, it has also addressed if the students examined in this essay were able to use some morphemes better than others. In addition, it concluded if the results found in this paper were in accordance with what other researchers have concluded. The paper is based on essays written by students at upper secondary school that can be found in The Uppsala Learner English Corpus, as well as essays written for the national test by students studying English 6. In the course of the study, it was vital to explain what the natural order actually is as well as what researchers who believe in it claim and what researchers who do not believe in it claim. Consequently, it becomes important to clarify the differences between a cross-sectional study and a longitudinal study. When analysing the essays the program Antconc was used. It is a free corpus analysis program that allows researchers to study several texts at once. Next, to determine if the students had acquired the morphemes, all obligatory contexts where the morphemes should be used were analysed manually. What can be concluded from this paper is that the three morphemes have not been acquired by the students who were examined in this paper. Students could use some forms of the morphemes; however, even in those cases the correct usage in percentage of the morpheme were often not above 85%. These results were quite like the ones found in studies conducted on students at secondary school; this indicates that students at both secondary and upper secondary school do not actually acquire these morphemes fully. What they do acquire are different forms of a specific morpheme that they probably use quite a lot in their writing. / Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om svenska elever som studerar på gymnasieskolan kunde aktivt använda de engelska morfemen The progressive –ing, The irregular past och The irregular third person. Dessutom har uppsatsen också behandlat om det fanns morfemen som eleverna kunde använda sig bättre av. Den har även jämfört sitt resultat med vad andra forskare har hittat. Uppsatsen är bygd på essäer skrivna av elever på gymnasieskolan som finns att hämta i The Uppsala Learner English Corpus. Dessutom använder den sig av essäer skrivna av elever för det nationella provet i engelska 6. Under studiens gång var det viktigt att förklara vad The natural order är liksom vad forskare säger gällande denna teori. Följaktligen blir det viktigt att klargöra skillnaden mellan en tvärsnittsstudie och en longitudinell studie. Vid analysen av essäerna användes programmet Antconc. Det är ett gratis korpusanalysprogram som tillåter forskare att studera flera texter samtidigt. För att klargöra om eleverna hade förvärvat morfemen var det därefter viktigt att studera alla obligatoriska sammanhang där morfemen måste användas, vilket gjordes manuellt. Det som framgår är att eleverna som granskades i studien inte har förvärvat de tre morfemen. Eleverna kunde använda sig av vissa former av varje morfem, men även i dessa fall var den korrekta användningen i procent oftast inte mer än 85%. Detta resultat var ganska likt de studier som har granskat elever i högstadiet, vilket tyder på att elever i både högstadiet och gymnasiet inte förvärvar dessa morfem fullt ut. I de flesta fall kunde eleverna enbart använda olika former av morfemen.

The aim of the study was to investigate whether there is a difference between Swedish learners of English in an at-home environment compared to Swedish learners of English who studied English abroad for a year, in their ability to distinguish between certain English phoneme. The method used to investigate was through a questionnaire where the informants had to identify words containing the sounds /z/, /θ/, /ð/, /ʃ/, /ʒ/, /tʃ/, /dʒ/ and /w/. The results showed that the informants who had been abroad were more familiar with the sounds than the informants who had studied in a Swedish senior high school over the same period of time. It was found that the sound /z/ was the hardest sound to identify, followed by /ʒ/, for both groups of informants. / Syftet med studien var att undersöka om det är någon skillnad mellan svenska elever som lär sig engelska under ett år i klassrummet eller under ett år genom utbytesstudier, när det gäller deras förmåga att skilja mellan vissa engelska fonem. Metoden som användes var genom en enkät där informanterna fick identifiera ord som innehöll ljuden /z/, /θ/, /d/, /ʃ/, /ʒ/, /tʃ/, /dʒ/ och /v/. Resultaten visade att informanterna som hade varit utomlands var mer bekanta med ljuden än informanterna som hade studerat vid ett svenskt gymnasium under samma tid. Det visade sig att ljudet /z/ var den svåraste ljudet att identifiera, följt av /ʒ/ för båda informantgrupperna.

Ekträd har en central roll i den biologiska mångfalden, där de utgör både livsrum och födkrok för ett stort antal insekter, lavar, svampar och fåglar under sin långa livstid och därefter i den döda veden. Ek har minskat dramatiskt under de senaste 200 åren, men orsakerna till detta är inte helt klarlagda. I östra Nordamerika har den försämrade föryngringen av ek kopplats till de betydligt färre skogsbränderna och ur detta har den s.k. brand-ek-hypotesen uppstått. Denna säger att branden spelar en viktig roll i ekens föryngring i östra USA och i Nordamerika p.g.a. att eken är bättre anpassad än många andra träd för att klara brand, vilket ger den en konkurrensfördel som gör att den inte bara gynnas av brand, utan också kan vara beroende av den. Jag har studerat hur föryngring av ek påverkats av en naturvårdsbränning som genomförts i Krogölen i Allgunnens naturreservat i sydöstra Sverige. Hypotesen är att brand har en gynnsam effekt på ekföryngring även i Sverige och att brand-ek-hypotesen är tillämpbar också här. Detta kunskapsområde är relevant för naturvården i Sverige när det gäller att planera naturvårdsbränningar i områden med förekomst av ek. Eftersom studien har genomförts som en pilotstudie, där endast ett brandområde studerats, kan inga slutsatser om generella brandfältseffekter dras. Mina resultat talar för att krontäckning har en effekt på tätheten av fröplantor i Krogölen, och att den har större betydelse i brandfältet än i det obrända området, vilket talar emot brand-ek-hypotesen. Effekten av brand och krontäckning förklarar i denna studie 21,8% av variationen i den rottransformerade fröplanttätheten per 12,6 m2. Det går inte att se någon ökning av fröplantor eller rotskott i det brända området jämfört med det obrända. För framtida studier skulle det vara intressant att titta på fröplantors dödlighet i olika livsstadier under varierande ljusförhållanden, effekten av predation i brandfält, hur olika brandintensitet kan inverka på ekens föryngring samt bestående effekter av brand över tid och betydelsen av i vilket utvecklingsstadie branden skett. / Oak trees have a central role in biodiversity, where they serve as both a habitat and a feeding ground for a large number of insects, lichens, fungi and birds during its long life and thereafter in the dead wood. Oak has declined dramatically over the past 200 years, but the reasons for this are not entirely known. In eastern North America, the deteriorating regeneration of oak has been linked to the significantly less forest fires and from this the so-called fire-oak hypothesis have emerged. It states that the fire plays an important role in the regeneration of the oak in the eastern United States and North America due to the oak being better adapted than many other trees to endure fire, which gives it a competitive advantage that makes it not only benefit from fire, but also possibly depend on it. I have studied how the regeneration of oak has been affected by a prescribed fire in Krogölen in the Allgunnen nature reserve in the south-east of Sweden. My hypothesis is that fire has a favorable effect on oak regeneration also in Sweden and that the fire-oak hypothesis is also applicable here. This area of ​​knowledge is relevant for nature conservation in Sweden in planning prescribed fires in oak areas. As the study has been carried out as a pilot study, studying only one burned area compared to a none burned area, no conclusions about general fire effects can be drawn. My results suggest that canopy cover has an effect on the density of seed plants in Krogölen, and that it is more comprehensive in the fire field than in the unburned area, which is not conclusive with the fire-oak hypothesis. The effect of fire and canopy cover in this study explains 21.8% of the variation in the root-transformed seed plant density per 12.6 m2. There is no increase in seed plant density or root sprout density in the burned area compared to the unburned area. For future studies, it would be interesting to look at seed plant mortality in different life stages under varying light conditions, the effect of predation in fire fields, how different fire intensities can affect oak regeneration, lasting effects of fire over time and the significance of the oak developmental stage when the fire occurs.

Self-calibrating eye tracker using imagesaliency / Självkalibrerande ögonspårare medhjälp av image saliency

This study investigated the relationship between Sweden’s CO2e (Carbon Dioxide Equivalent) emissions and key macroeconomic factors, for the period 2008Q1- 2022Q3. The aim was to enhance the understanding of the link between macroeconomic factors and greenhouse gas emissions in a post-industrial economy, using multiple regression analysis. The study identified several significant macroeconomic factors affecting CO2e emissions and examined the extent to which these variables explain the fluctuations in Sweden’s emissions. Additionally, the study assessed the validity of the Environmental Kuznets Curve and Porter Hypothesis within Sweden’s environmental context. In the study, two multiple regression models were developed. Model 1 had an R^2 of 0.90, using the macroeconomic variables Industry Fuel Consumption, Population, Net Export, and Oil Prices. However, since the first model displayed moderate autocorrelation, a second model was also built by introducing a lagged dependent variable which yielded an R^2 of 0.92. / Denna studie undersökte förhållandet mellan Sveriges CO2e (koldioxidekvivalent) utsläpp och centrala makroekonomiska faktorer för perioden 2008K1-2022K3. Syftet var att öka förståelsen för sambandet mellan makroekonomiska faktorer och växthusgasutsläpp i en postindustriell ekonomi, med användning av multipel regressionsanalys. Studien identifierade flera betydande makroekonomiska faktorer som påverkar CO2e-utsläpp och undersökte i vilken utsträckning dessa variabler förklarar fluktuationerna i Sveriges utsläpp. Dessutom utvärderade studien giltigheten av Miljökuznetskurvan och Porters hypotes inom ramen för Sveriges miljökontext. I studien skapades två multipel regressionsmodeller. Modell 1 hade ett R^2 på 0,90, med de makroekonomiska variablerna Industriell Bränsleförbrukning, Befolkning, Nettoexport och Oljepriser. Eftersom den första modellen visade måttlig autokorrelation byggdes dock även en andra modell genom att införa en fördröjd beroende variabel, vilket resulterade i ett R^2 på 0,92.