The main aim of this paper has been to examine if Swedish students at upper secondary school were able to use the morphemes The progressive –ing, The irregular past and The irregular third person. In addition, it has also addressed if the students examined in this essay were able to use some morphemes better than others. In addition, it concluded if the results found in this paper were in accordance with what other researchers have concluded. The paper is based on essays written by students at upper secondary school that can be found in The Uppsala Learner English Corpus, as well as essays written for the national test by students studying English 6. In the course of the study, it was vital to explain what the natural order actually is as well as what researchers who believe in it claim and what researchers who do not believe in it claim. Consequently, it becomes important to clarify the differences between a cross-sectional study and a longitudinal study. When analysing the essays the program Antconc was used. It is a free corpus analysis program that allows researchers to study several texts at once. Next, to determine if the students had acquired the morphemes, all obligatory contexts where the morphemes should be used were analysed manually. What can be concluded from this paper is that the three morphemes have not been acquired by the students who were examined in this paper. Students could use some forms of the morphemes; however, even in those cases the correct usage in percentage of the morpheme were often not above 85%. These results were quite like the ones found in studies conducted on students at secondary school; this indicates that students at both secondary and upper secondary school do not actually acquire these morphemes fully. What they do acquire are different forms of a specific morpheme that they probably use quite a lot in their writing. / Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om svenska elever som studerar på gymnasieskolan kunde aktivt använda de engelska morfemen The progressive –ing, The irregular past och The irregular third person. Dessutom har uppsatsen också behandlat om det fanns morfemen som eleverna kunde använda sig bättre av. Den har även jämfört sitt resultat med vad andra forskare har hittat. Uppsatsen är bygd på essäer skrivna av elever på gymnasieskolan som finns att hämta i The Uppsala Learner English Corpus. Dessutom använder den sig av essäer skrivna av elever för det nationella provet i engelska 6. Under studiens gång var det viktigt att förklara vad The natural order är liksom vad forskare säger gällande denna teori. Följaktligen blir det viktigt att klargöra skillnaden mellan en tvärsnittsstudie och en longitudinell studie. Vid analysen av essäerna användes programmet Antconc. Det är ett gratis korpusanalysprogram som tillåter forskare att studera flera texter samtidigt. För att klargöra om eleverna hade förvärvat morfemen var det därefter viktigt att studera alla obligatoriska sammanhang där morfemen måste användas, vilket gjordes manuellt. Det som framgår är att eleverna som granskades i studien inte har förvärvat de tre morfemen. Eleverna kunde använda sig av vissa former av varje morfem, men även i dessa fall var den korrekta användningen i procent oftast inte mer än 85%. Detta resultat var ganska likt de studier som har granskat elever i högstadiet, vilket tyder på att elever i både högstadiet och gymnasiet inte förvärvar dessa morfem fullt ut. I de flesta fall kunde eleverna enbart använda olika former av morfemen.

The purpose of this study has been to examine how Swedish teachers of English encourage the development of students’ oral proficiency in the English language. By interviewing six Swedish teachers of English at upper secondary school, the study addresses which methods are mostly used by the teachers in order to encourage the improvement of students’ oral proficiency. The results of the study indicate that all the teachers tried in different manners to encourage students’ self-confidence, which would help them develop their oral proficiency. Furthermore, it was possible to conclude that the teachers shared the notion that insecurity is detrimental to the development of students’ oral proficiency. Another method that was used by the teachers was allowing students to work in either pair or groups. Even though most teachers used this method, they did point out different things that were important to think about in terms of group work. For the teachers, it was important that the students had fun during oral exercises, and thus, most teachers used different games when conducting oral activities in order to inspire a more relaxed or comfortable environment. The last concept that the teachers talked about was the usage of the target language in the classroom. Here the teachers’ ideas were not in alignment with each other. Some thought that it was good to force the students to use the target language throughout the lessons when communicating, whereas others only believed that students had to communicate orally in the target language during speaking activities. If students were insecure, it did not, according to these teachers, help the students to force them to speak English throughout the lessons. Most of the concepts that were introduced by the teachers were similar to those found in previous studies on Swedish teachers of English. Furthermore, the results of this paper could also be tied to previous research concerning oral development for L2 learners. / Syftet med denna studie har varit att studera hur svenska engelskalärare främjar utvecklingen av elevers muntliga färdigheter i engelska. Genom att intervjua sex svenska engelskalärare på gymnasieskolan undersöker studien vilka metoder som används mest av lärarna för att utveckla elevernas muntliga färdigheter. Resultaten av studien visar att de flesta lärare som intervjuades på olika sätt uppmuntrar elevernas självförtroende, vilket i sin tur hjälper dem att utveckla deras muntliga färdighet. Tanken om att osäkerhet är skadligt för elevers utveckling av muntlig färdighet delades av alla lärare som intervjuades. En annan metod som användes av lärarna var att tillåta elever att arbeta i par eller grupper. Även om de flesta lärare använde den här metoden pekade de på olika saker som var viktiga att tänka på när det gällde grupp- och pararbeten. Nästa metod som lärarna använde berörde inspirerandet av en mer avslappnad eller bekväm miljö som möjliggör utvecklingen av elevers muntliga färdigheter. För lärarna var det viktigt att eleverna hade kul under muntliga övningar, och sålunda använde de flesta lärare olika spel när de utförde muntliga aktiviteter. Det sista konceptet som lärarna talade om var användningen av målspråket i klassrummet. Här var lärarens idéer inte i linje med varandra. Vissa trodde att det var bra att tvinga eleverna att använda målspråket under hela lektionen medan andra inte trodde det hjälpte elevernas utveckling av sitt muntliga språk. Om en student var osäker, hjälpte det inte, enligt dessa lärare, att tvinga studenten att tala engelska under lektionerna. De påpekade dock att eleverna var tvungna att under talaktiviteter och muntliga presentationer interagera på målspråket. De flesta av de koncept som lärarna introducerade liknade dem som hittades i tidigare studier om svenska engelskalärare. Dessutom kan resultaten av denna uppsats kopplas till tidigare forskning kring oral development for L2 learners.