Abstrakt Bakgrund: Att säkerhetsställa och ge en god och säker vård för människor i glesbygd är ett framtida problem inom svensk sjukvård. Det finns inga tidigare svenska studier som beskriver distriktssköterskors upplevelser av att arbeta på en sjukstuga i glesbygd. Genom att lyssna till deras upplevelser kan man uppnå en ökad förståelse till varför de valt att arbeta i glesbygd och hur de upplever sin arbetssituation. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskor upplevelse av att arbeta på en sjukstuga i glesbygd. Metod: Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i åtta kategorier: Att ha ett varierande arbete och en bred kompetens, Att ha ett stort ansvar, Att arbeta för patientens bästa, Att känna stolthet och trivas med sitt arbete, Att känna stress och uppleva brist på resurser, Att leva i sin yrkesroll, Oförståelse om arbete i glesbygd samt Allt går att förbättra. Slutsats: Resultatet tyder på att upplevelsen av att arbeta i glesbygd är likartad i flera länder och att det finns förbättringsmöjligheter som kan vara användbara nationellt och globalt, exempelvis nyttjande av telemedicinsk utrustning. Det finns många outforskade områden gällande omvårdnad i glesbygd och många möjligheter till fortsatt forskning i ämnet. Nyckelord: omvårdnad i glesbygd, glesbygd, distriktssköterskor, upplevelser, sjukstuga

Inlandskommunerna är de kommuner som tar emot flest flyktingar per invånare. Mycket har forskats på temat integration men få studier har undersökt integration på mindre orter. Syftet med uppsatsen var att undersöka om kvotflyktingar över 18 år som bor i en liten kommun anser sig vara eller ha möjlighet att bli integrerade i den kommunen samt vad de anser att inegration är. Studien baserades på sex kvalitativa intervjuer med kvotflyktingar boende på två orter i en norrländsk inlandskommun. Teorier som använts i studien är KASAM samt teorier om integration.Resultatet visar att de som bodde i centralorten överlag var nöjda och kände sig integrerade medan de som bodde på den mindre orten tyckte att den var för liten och inte erbjöd tillräckliga integrationsmöjligheter. Informanterna beskrev anpassning som en förutsättning för integration. Det fanns en övergripande vilja hos dem att anpassa sig till det svenska samhället. Men de tyckte också att det krävs en ömsesidigt anpassning mellan dem och majoriteten för att en god integration ska ske. Resultatet visar att individer kan bli integrerade på en mindre ort om det finns tillräckliga integrationsmöjligheter såsom jobbmöjligheter och kontakt med ortsbor.

I denna studie tittade vi på arbetstagarnas upplevelse av sin arbetssituation under och efter varsel, utifrån olika arbetsmiljöaspekter och vi antog att det fanns ett samband mellan dessa. Deltagare i studien var anställda på två industriföretag i Jämtlands glesbygd och undersökningarna genomfördes i enkätform. Resultatet vi kan se i denna studie är att företagen skiljer sig åt i upplevelsen av arbetssituationen, samt att det fanns vissa samband mellan de olika aspekterna. Resultatet kan ha påverkats av lågt antal undersökningsdeltagare, men för att kunna undersöka denna typ av situation så finns det få alternativ. Det unika i denna studie och även dess styrka, är att vi fick möjlighet att delta vid varsel i glesbygd.

The purpose of this study was to examine how accessibility is handled by the public library managers in selected rural municipalities. We investigated how the concept of accessibility is perceived by library managers in these municipalities and their opinions on local conditions for and solutions to accessibility problems in rural areas. Semistructured interviews were carried out with library managers in six rural municipalities. The results were analyzed using a theoretical model of accessibility. The model consists of five dimensions; physical, social, psychological, organizational and economic accessibility. The study revealed that the library managers perceived accessibility as a complex concept and were of the opinion that circumstances for libraries in rural municipalities are special. Circumstances related primarily to the physical dimension of accessibility, such as distance, and the economic dimension, such as lack of resources. Furthermore, they described the different approaches used to increase accessibility to the users and the analysis revealed that measures had been taken within all the five dimensions. An important finding was that cooperation within the local community and with nearby municipalities was considered crucial by the library managers for providing a high standard of library service in a small community.

Syfte. Att undersöka mödrars erfarenheter av amning och stöd i glesbygd. Bakgrund. Att bli mamma är en omvälvande upplevelse, det finns ofta en föreställd bild över hur moderskapet och amningen ska vara. Studier tyder på att stödet är viktigt för kvinnan för att hantera sin nya situation samt vid komplikationer som kan uppstå. Vid brist på stöd finns risk att kvinnan slutar amma tidigare än hon önskat. Amningsvägledning ingår i BVC-sjuksköterskans arbetsuppgifter men studier visar att det brister i stödet från vårdpersonal. Metod. En kvalitativ fokusgruppstudie. 14 mödrar från tre inlandskommuner i norra Sverige deltog i studien. Kvalitativ innehållsanalys valdes som analysmetod. Resultat. Mödrarna upplever amning utan komplikationer som praktiskt och bekvämt, de saknar realistisk information om amning och problem som kan uppstå. Individanpassat stöd från BB och BVC är viktigt, där de möts med ett respektfullt bemötande. Det finns stöd att få på BVC om de begär det, men det stöd som erbjuds räcker inte alltid. Mödrarna upplever tidsbrist, brist på föräldraträffar och att det är skört med oftast bara en sjuksköterska på BVC. Mödrarna vänder sig ofta till sin partner eller annan närstående innan de söker hjälp från vården. Internet är också en viktig informationskälla som ibland kan ge bättre råd än BVC. Slutsats. För att mödrarna ska få det stöd och den hjälp de eftersträvar krävs tydlig kommunikation mellan berörda parter. Ett sätt att tillgodose mödrarnas behov av stöd, är att sjuksköterskan på BVC får mer tid avsatt för amningsvägledning. BVC-sjuksköterskan bör även få fler utbildningstillfällen, från till exempel amningsmottagning, för att hålla sig uppdaterade. Nyckelord: Stöd, amning, BVC-sjuksköterska, glesbygd, kommunikation

Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra hälsotillstånd bland äldre människor bosatta på särskilt boende i glesbygd respektive stad. Bakgrund: Världens befolkning förväntas öka kraftigt samtidigt som vi lever längre. Detta ställer i sin tur höga krav på hälso- och sjukvården. Det finns skillnader i tillgänglighet och möjlighet till vård i glesbygd och stad trots Hälso- och sjukvårdslagens förordning om jämlik vård. Det förekommer bristfällig forskning gällande äldres hälsa på särskilda boenden i glesbygd och i stad. Med hänsyn till den förväntade befolkningsutvecklingen som tenderar i fler äldre och fler multisjuka är det av vikt att ta reda på vad som är hälsa för denna grupp, för att kunna utveckla en god äldreomsorg i takt med samhällsutvecklingen. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes under en vecka i maj 2013. Äldre (n=1544) boende på särskilt boende i glesbygd och i stad blev skattade av vårdpersonal. Multi-Dimensional Dementia Assessment Scale användes som instrument i studien och det insamlade materialet analyserades i SPSS Statistics. Resultat: Resultatet visade på skillnader i de äldres hälsotillstånd beroende på om de var bosatta på särskilt boende i glesbygd eller i stad. I glesbygd hade de äldre en lägre grad av kognitiv svikt, högre ADL-förmåga, fick oftare besök och var oftare utomhus självständigt. I glesbygd förekom mer smärta och de tenderade till att vara mer förstoppade. I stad hade en högre andel fått en läkemedelsgenomgång senaste året och fler hade egna tänder jämfört med i glesbygd. I stad förekom begränsningsåtgärd i form av sänggrindar oftare, fler hade sväljsvårigheter och fler var i behov av hjälp av vårdpersonal på morgonen. Av vårdpersonal skattades den psykiska vårdtyngden som högre i stad jämfört med i glesbygd, däremot sågs ingen skillnad gällande den fysiska vårdtyngden. Konklusion: Resultatet visar att det skiljer sig gällande hälsostatus bland äldre vid särskilda boenden i glesbygd och stad, och det fanns både positiva och negativa aspekter bland de äldre både i glesbygd och i stad. Vidare forskning inom området är av vikt för att utforska vad som orsakar dessa skillnader, och på vilka sätt distriktssköterskor kan lära av varandra och implementera nya arbetssätt i sitt arbete på särskilda boenden.

Många platser har utvecklat turism för att bli mindre beroende av den traditionella industrin. I större städer har turismutveckling visat sig vara lyckad, men i glesbygden blir en turismsatsning ofta en fråga som handlar om att minska avfolkning och utvecklingen av turism rör således en stor del av lokalbefolkningen. Vårt syfte med uppsatsen är därmed att undersöka vilken roll turismutveckling har i industrikommuner i glesbygden och därtill besvara frågeställningarna om vilka möjligheter som finns till en turismutveckling och hur lokalbefolkningen ställer sig kring detta. För att göra studien någotsånär avgränsad valde vi att fokusera på glesbygdskommunen Norsjö. Vi har genomfört två kvalitativa intervjuer, den ena med Norsjö kommuns informatör och den andra med en representant från turistbyrån som sköts av turistdestinationen och marknadsorganisationen Gold of Lapland. Detta för att få en förståelse kring turismens möjligheter och betydelse i kommunen. En kvantitativ enkätundersökning riktad mot lokalbefolkningen har även genomförts i syfte att få en känsla av deras attityder kring en turismutveckling. Utifrån det teoretiska stödet vi har och den data vi samlat kunde vi konstatera att turismen i dagsläget har stora utvecklingsmöjligheter i glesbygdskommuner, men att den i Norsjös fall främst kan ses som en trygghet och en hjälp till att bredda näringslivet som idag till stor del utgörs av industrier. Även lokalbefolkningen såg på turismutveckling på sådant sätt då de inte tror att en turismnäring kan ersätta industrierna i fråga om arbetstillfällen. Däremot tror de att en turismutveckling skulle kunna bidra till att skapa en kommun med bättre levnadsmiljö.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur maktrelationer mellan stad och land samverkar med maktrelationer mellan kvinnor och män samt vad det möjligen kan få för konsekvenser för den fysiska planeringen. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att söka förståelse för hur tjänstepersoner som arbetar med fysisk planering kopplat till glesbygd i norra Sveriges inland förhåller sig till dessa maktrelationer. För att göra detta görs en fallstudie av Åsele kommun i Västerbottens län. Uppsatsen utgår ifrån att det finns ett urbant tolkningsföreträde som medför att det urbana uppvärderas gentemot det rurala. Genom detta perspektiv studeras Åsele kommun och intervjuer görs med tjänstepersoner och konsulter som på olika sätt är knutna till den fysiska planering som bedrivs i kommunen. Den analytiska tolkningsramen utgörs av fyra dikotoma begrepp: 1) stad/land, 2) kvinna/man, 3) investering/stöd samt 4) utveckling/problem. Det material som analyseras är Åsele kommuns översiktsplan samt transkriberat material från ovan nämnda intervjuer. I uppsatsen framkommer det att den planering som bedrivs i glesbygd till stor del präglas av ett utifrånperspektiv. Då utifrånperspektivet är lokaliserat i städer och staden är priviligierad i förhållande till glesbygd kan detta få konsekvenser för det förhållningssätt som finns gentemot den planering som bedrivs i glesbygd. Det framkommer att det finns en kedja av parallella maktordningar som ger dubbla utslag, mot såväl förmågan att planera i glesbygd som involveringen av genus och jämställdhet i planeringen. I detta är könsmaktsordningen något som har begreppsliggjorts. I uppsatsens diskussion och slutsats myntar jag begreppet platsmaktsordning som jag menar kan begreppsliggöra maktrelationer mellan stad och land. Ett begreppsliggörande kan ge planerare ett verktyg att arbeta med dessa frågor. Jag hävdar att ett erkännande av att det existerar en platsmaktsordning genererar möjligheter till nya och utmanande perspektiv på planering i glesbygd.

<p>Abstract</p><p>The subject of this paper is children’s thoughts and feelings about the forest and on the importance of the schools for their students’ thoughts. The aim of this paper is to find out if there are any attitude differences towards the forest in schools in the city and in the countryside. To fulfil this purpose the work has been divided into two questions,</p><p>1 Do children have different thoughts about the forest, depending on where they live?</p><p>2 Does the school affect their students’ thoughts about the forest?</p><p>Two schools with different locations in the country have been visited. The pupils have been interviewed and twenty interviews ten from each school have been randomly picked as material for the paper.</p><p>The result from the interviews shows interesting differences and similarities between these two schools. The children in the countryside talk about the forest as a playground where they can climb threes and build cabins. When the kids in the city talk about the forest they tell you what you can find there, like leaves, animals and berries. But almost all the children feel a lot of joy for the forest and enjoy being there.</p><p>Keywords: Forest, Countryside, City, Surroundings</p>

I denna kvalitativa studie var syftet att undersöka hur småföretag i Västerbottens glesbygd förhåller sig till att attrahera och behålla den kompetens som behövs i verksamheten. Syftet var även att undersöka förhållandet mellan företagen och glesbygdskontexten. En sociologisk referensram användes därför i analysen. Studien var av induktiv karaktär och data samlades in genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer. Intervjuerna transkriberades och sedan genomfördes en kvalitativ innehållsanalys med kondensering, kodning, kategorisering och tematisering. Sex centrala teman identifierades som handlade om ömsesidigt beroende i glesbygden, en familjär anda, en strategisk medvetenhet, missmatchning, svikande strukturer och en kreativ förmåga att ”göra lemonad av citroner”. I den teoretiska analysen konstaterades att glesbygdsstrukturen på många sätt begränsar men samtidigt möjliggör företagens handlande. Slutsatserna var att företagen har en passiv rekryteringsstrategi men samtidigt flera strategiska kompetensförsörjningsmetoder. Den låga personalomsättningen och det faktum att personalen stannar kvar gör att behoven att attrahera ny kompetens inte är så pressande. Den goda andan upplevs vara en anledning till att personalen stannar kvar. Förhållandet mellan företag och omgivning är tudelad. Det är en stark lokal samverkan men relationen till företagskommunen präglas av missnöje. Företagen har en tendens att acceptera förutsättningarna och göra det bästa av situationen