The purpose of this master’s thesis is to study the perceptions of accessibility among users and staff at a Swedish public library in a sparsely-populated area. The subject of public libraries in sparsely-populated areas has been studied in a number of previous theses, but a lack of user perspective is evident. This thesis poses two questions: What are the similarities and differences in the users’ and the staff’s perceptions of accessibility in the library services? What are the similarities and differences between users’ and staff’s perceptions of accessibility and their perceptions of the roles of the library respectively? The study’s theoretical frameworks was derived from Michael Buckland’s model of information barriers, and Andersson and Skot-Hansen’s model of the four roles of the public library. The method of data collection was primarily semistructured interviews with users and staff, to a lesser degree document analysis and observations. The results show that users focus on the barrier of too short opening hours, and lack of certain content in the library collection, whereas the staff view the strained human resources as the largest barrier to accessibility. Perceptions of the overall library operation can help to explain the differences. The users view the library as a somewhat static range of services associated with culture and knowledge, whereas the staff perceive the library as playing a active role in promoting culture and knowledge.

I denna rapport belyses vilka särskilda förutsättningar som råder i glest befolkade kommuner, och mer specifikt fjällkommuner, när det kommer till insamling av bioavfall i form av matavfall och avloppsslam. Detta görs genom en fallstudie över Vilhelmina kommun som år 2019 är en av alla de kommuner som ännu inte infört separat insamling av matavfall. De särskilda förutsättningar som identifierats för avfallshantering i Vilhelmina kommun, och som kan antas likna de i många andra glest befolkade fjällkommuner, är de stora avstånden, de små avfallsmängderna, det vikande befolkningsunderlaget samt att insamlingen ska fungera i hårt väder och under långa kalla vintrar med mycket snö. Även turismen och fritidshusbebyggelsen i kommunen ger upphov till utmaningar vad gäller insamlingen av bioavfall. I rapporten jämförs befintliga system och metoder för insamling av matavfall och avloppsslam med avseende på miljömässig hållbarhet och praktisk tillämpbarhet i en glest befolkad kommun som Vilhelmina. De system för insamling av matavfall som berörs i denna rapport är system med separata kärl, flerfackskärl, optisk sortering, underjordsbehållare, sopsug, köksavfallskvarn till VA-nät och till tank, samt en ännu ej etablerad lösning i form av torrkonservering. För insamling av slam har heltömning, deltömning och tömning med slamavvattnande fordon undersökts. Efter genomgång av befintliga system för insamling av matavfall konstateras att inget av de i dagsläget etablerade systemen för insamling av matavfall är direkt lämpade för en glest befolkad fjällkommun som Vilhelmina kommun. Samtliga system har fördelar men också många nackdelar, ofta relaterade till dyra investeringar och de stora avstånd som råder i glest befolkade kommuner. Rapporten innehåller även en undersökning av möjligheterna till mellankommunala samarbeten mellan kommunerna i Västerbottens fjäll och inland när det kommer till hantering av bioavfall. Samtliga kommuner i Västerbottens inland och fjäll konstateras ha en positiv inställning till mellankommunala samarbeten kring bioavfallshantering och möjligheterna till sådana samarbeten är goda då förutsättningar och nuvarande hantering liknar varandra i de olika kommunerna. Genom mellankommunala samarbeten kan kommunerna klara investeringar i system och metoder för insamling av bioavfall som de ensamma inte kan finansiera. Rapporten utgör även underlag inför framtida förändringar av nuvarande insamling i Vilhelmina kommun då den innehåller en kartläggning av avfallsflöden och avfallsmängder.

<p>Denna undersökning utreder om det finns anledningar till att elektronisk handel skulle vara intressant för butiker i glesbygd. Landsbygd likställs i den här rapporten med glesbygd. I denna undersökning har metoderna litteraturstudie och telefonintervju använts. Fördelar med att införa en webbutik för butiker i glesbygd är att det kan ge en utökad kundkrets och ökade intäkter. Samtidigt kan ett webbutiksinförande vara svårt att genomföra. Det kan även vara svårt för butiker i glesbygd att få en webbutik lönsam med tanke på långa varuleveranser och få konsumenter. En webbutik kan heller inte ge den sociala kontakt som är viktig för konsumenter som bor i glesbygd. Denna undersökning visar att ett webbutiksinförande behöver begrundas utifrån varje butiks situation och att en webbutik i första hand är intressant för butiker i glesbygd som erbjuder produkter i en speciell nisch. En webbutik kan även vara en ny marknadsföringskanal för en traditionell matbutik.</p>

De demografiska och välfärdsstatliga förändringar som skett under senare decennier, med en växande andel äldre personer, ett offentligt tillbakadragande och fler privata, informella och ideella aktörer, innebär utmaningar för äldreomsorgen i Sverige i allmänhet och glesbygden i synnerhet. Där kan förutsättningarna och behoven för äldre se annorlunda ut jämfört med i städer. Syftet med detta arbete är att undersöka äldres upplevelser av att åldras i glesbygd. För att få djupare förståelse för informanternas upplevelser antar studien en kvalitativ, hermeneutisk ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex äldre personer i en glesbygdskommun i Norrlands inland. Materialet har bearbetats genom innehållsanalys och ställts mot tidigare forskning, livsformsanalys och ett kritiskt livsloppsperspektiv. Resultaten visade att avstånden, avfolkningen och nedläggningarna upplevs svåra för många. Samtidigt var respondenterna nöjda med tillvaron, främst den lugna atmosfären och gemenskapen. Individuella faktorer och livsloppet visade en variation i såväl upplevelser som i strategier individerna utvecklat för att bemästra livet i glesbygd. / <p>2018-06-07</p>

Present thesis is to deepen the current knowledge about the concept and development of ideas of innovators and the potential small businesses in rural areas has to adopt innovation and new technology. The thesis is limited tostudying the process itself and the progression from concept and development of ideas for invention and innovation to market and customer. The research questions include: What motivates an inventor to innovate? Howto practice innovation in small companies? How are innovators approach toproblem solving? What opportunities exist for small businesses in rural areas toadopt innovations and new technologies? The thesis also discusses on the one hand innovators approaches to motivationand attitude and on the other hand, how ideas are selected and then developed inthe process and progression in the author via the invention to market andcustomer innovation. In the present thesis has been both quantitative andqualitative approach, based on behavioural research.Important conclusions from this thesis is: that the innovation process should bedeleted and recorded by the (basic) idea and author; innovator must remain in thedevelopment of ideas with complementary and alternative ideas, innovationprocess, the progression from idea to innovation should be based on a “bottom up” perspective, where the patent law “previous user rights” supports innovatorsinvolvement in the process and progression / Avhandlingens övergripande syfte är att fördjupa aktuella kunskaper om idéoch idéutveckling hos idégivare och vilka möjligheter småföretagen i glesbygdenhar för att ta till sig innovationer och ny teknik. Avhandlingen avgränsar sig till attstudera själva processen och progressionen från idé och idéutveckling tilluppfinning och innovation för marknad och kund.Forskningsfrågorna omfattar: Vad motiverar en uppfinnare till innovation? Hurpraktiserar man innovation i småföretag? Hur är innovatörers förhållningssätt tillproblemlösning? Vilka möjligheter har småföretag i glesbygden att ta till siginnovationer och ny teknik?Avhandlingen problematiserar å ena sidan idégivarens ansatser till motivationrespektive attityd och å andra sidan hur idéer väljs ut och sedan utvecklas i processoch progression hos upphovsmannen via uppfinning till marknadens och kundensinnovation. I föreliggande avhandling har valts både kvantitativt och kvalitativtangreppssätt, med utgångspunkt från beteendevetenskaplig forskning.Viktiga slutsatser utifrån avhandlingen är: att innovationsprocessen bör utgåoch registreras utifrån (grund‐)idén och upphovsmannen; idégivaren skall finnaskvar i idéutvecklingen med kompletterande och alternativa idéer;innovationsprocessens progression från idé till innovation skall utgå ifrån ett”bottom‐up” perspektiv, där patentlagens föranvändarrätt ger stöd för idégivarensmedverkan i processen och progressionen.

Denna undersökning utreder om det finns anledningar till att elektronisk handel skulle vara intressant för butiker i glesbygd. Landsbygd likställs i den här rapporten med glesbygd. I denna undersökning har metoderna litteraturstudie och telefonintervju använts. Fördelar med att införa en webbutik för butiker i glesbygd är att det kan ge en utökad kundkrets och ökade intäkter. Samtidigt kan ett webbutiksinförande vara svårt att genomföra. Det kan även vara svårt för butiker i glesbygd att få en webbutik lönsam med tanke på långa varuleveranser och få konsumenter. En webbutik kan heller inte ge den sociala kontakt som är viktig för konsumenter som bor i glesbygd. Denna undersökning visar att ett webbutiksinförande behöver begrundas utifrån varje butiks situation och att en webbutik i första hand är intressant för butiker i glesbygd som erbjuder produkter i en speciell nisch. En webbutik kan även vara en ny marknadsföringskanal för en traditionell matbutik.

The aim of this essay is to examine how teachers view their role in an intense school closuredebate regarding a couple of small rural schools in a Swedish municipal, as well as whataffects their standpoint. Based on previous studies regarding the symbolic value of schools inrural areas, the essay hypothesizes that teachers working and/or living in affected rural areasexhibits a stronger citizen agent narrative than teachers working in non-affected urban areas,who are more likely to exhibit a state agent narrative. The results show that teachers viewtheir role differently; teachers who worked and lived in the affected rural area exhibitedstronger political dissatisfaction, and a stronger citizen agent narrative, than teachers whoworked in non-affected areas, who generally exhibited a state agent narrative. The mainfinding of this study is that a majority of the teachers explained their level of engagement byreferring to whether they were personally affected or not; teachers living in threatenedcommunities were, for this reason, the only teachers officially engaged in the protests.

Den svenska urbaniseringen har medfört att cirka hälften av kommunerna i Sverige krymper i befolkningsantal. Detta har inneburit utmaningar och svårigheter för de krympande kommunerna att hitta den kompetens som krävs för att kunna utföra de tjänster de är ålagda att erbjuda sina medborgare.Syftet med denna rapport var att undersöka varför medarbetare inom inlandskommun X väljer att påbörja, fortsätta och eventuella avsikter till att avsluta sin anställning. Genom att intervjua medarbetare inom bristyrken inom offentlig sektor framkom att arbetsmässiga faktorer såsom arbetsmiljö, arbetsbelastning och arbetssysslor i kombination med platsbundna faktorer såsom närhet till natur, jakt och friluftsliv bidrar till dessa intentioner.

I takt med att Sveriges demografi förändras mot en ökad urbanisering ställs nya krav påhälso- och sjukvården i glesbygdsområden. Med en minskande befolkningsmängd och alltfler äldre blir det en utmaning att lösa framtidens välfärd. Samtidigt förändras vårtsjukvårdssystem med en ny primärvårdsreform som är tänkt att flytta vården närmarepatienten genom digitalisering, för att höja servicenivån, tryggheten och delaktigheten hosinvånarna samtidigt som effektiviteten och kvaliteten blir bättre och mer kostnadseffektiv. Med hjälp av implementering av digital teknologi som kan bidra till ökad trygghet, säkerhetoch social mobilitet för befolkningen i glesbygd, så kallade välfärdsteknologiska lösningar, försöker man hantera några av de problem som finns i området, med stora avstånd, undermålig infrastruktur och personalbrist inom vissa yrkesgrupper i vård och omsorg. Syftet med den här fördjupningen är att undersöka om implementeringen avvälfärdsteknologiska lösningar kan vara ett sätt att hantera några av framtidens utmaningar i glesbygd, utifrån målen för primärvårdsreformen ‘god och nära vård’ samt att titta påeventuella utmaningar som finns vid implementeringen? Undersökningen har genomförts som en intervjustudie med verksamhetschefer i södraLapplands närsjukvårdsområde, som tidigare valts ut som ett modellområde för att prova nyaarbetssätt för omställning av hälso- och sjukvården mot en god och nära vård. Resultaten visar på en innovativ förmåga hos människor som arbetar i glesbygd och hurbetydelsen av att förstå, vilja och kunna implementera välfärdsteknologiska lösningar iverksamheterna påverkar processen. Slutsatsen är att finns förståelsen så löser det viljan attkunna, även om det kräver en del arbete och anpassning av alla involverade.

The purpose of this thesis is to investigate how public libraries in sparsely populated areas  work with integration-promoting activities and elucidate how the conditions of the public libraries affect this work. We have applied a qualitative  method in this thesis and the  empirical data were collected through five interviews with library staff from three different public libraries in Västerbotten. We have used thematic analysis to identify codes and themes in the empirical material. Among other things, library staff feel that lack of resources, good collaboration and infrastructure in the local community affect the libraries’ ability to work  towards integration. The study’s results were further analyzed on the basis of Andersson &amp; Skot-Hansen’s theory of the library’s four main functions in order to consider within which  functions libraries work to promote  integration, and in what way the local community influences the work.