<p>Små och medelstora företag (SMF-företag) är viktiga för tillväxten i Värmlands region. Många aktörer förespråkar att företags konkurrens- och utvecklingskraft förbättras om de samverkar med akademin. Karlstads universitet har därför inrättat en servicefunktion som kallas <em>En ingång </em>för att underlätta kontakten mellan universitetet och SMF-företag. Syftet med undersökningen är att utifrån SMF-företagens perspektiv kartlägga faktorer som berör samverkan, dels företag sinsemellan men också med Karlstads universitet. Det deltog 302 företag i undersökningen. Med hjälp av en webbaserad enkätundersökning har vi kommit fram till att faktorer som utbildningsnivå och företagsstorlek inte har någon inverkan på samverkan företag sinsemellan. Däremot spelar samma faktorer roll när det gäller företags samverkan med akademin. Både när utbildningsnivå och företagsstorlek ökar så ökar också samverkan med akademin. Vad gäller branschtillhörighet så är konsultverksamhet de som samverkar mest oavsett om det gäller företag sinsemellan eller med akademin. Handel är den bransch som samverkar minst med akademin och även företag sinsemellan. Något som är värt att notera är att när företag väl samverkar med varandra gör de det i ganska liten omfattning. Företag samverkar mer med varandra än med akademin. Förklaringen till detta kan vara att det finns kulturella skillnader. Något som i sin tur kan förklaras av att det förekommer olika livsformer hos företagare och dem i den akademiska världen.</p> / En ingång - Karlstads universitet

Små och medelstora företag (SMF-företag) är viktiga för tillväxten i Värmlands region. Många aktörer förespråkar att företags konkurrens- och utvecklingskraft förbättras om de samverkar med akademin. Karlstads universitet har därför inrättat en servicefunktion som kallas En ingång för att underlätta kontakten mellan universitetet och SMF-företag. Syftet med undersökningen är att utifrån SMF-företagens perspektiv kartlägga faktorer som berör samverkan, dels företag sinsemellan men också med Karlstads universitet. Det deltog 302 företag i undersökningen. Med hjälp av en webbaserad enkätundersökning har vi kommit fram till att faktorer som utbildningsnivå och företagsstorlek inte har någon inverkan på samverkan företag sinsemellan. Däremot spelar samma faktorer roll när det gäller företags samverkan med akademin. Både när utbildningsnivå och företagsstorlek ökar så ökar också samverkan med akademin. Vad gäller branschtillhörighet så är konsultverksamhet de som samverkar mest oavsett om det gäller företag sinsemellan eller med akademin. Handel är den bransch som samverkar minst med akademin och även företag sinsemellan. Något som är värt att notera är att när företag väl samverkar med varandra gör de det i ganska liten omfattning. Företag samverkar mer med varandra än med akademin. Förklaringen till detta kan vara att det finns kulturella skillnader. Något som i sin tur kan förklaras av att det förekommer olika livsformer hos företagare och dem i den akademiska världen. / En ingång - Karlstads universitet

Stora delar av dagens arbetsmarknad utgörs av funktionellt flexibla arbeten, där arbetstagaren själv styr, kontrollerar och ansvarar för sitt arbete i två aspekter; arbetstid- och rum, samt arbetsutförande. Studien syftar till att få ökad förståelse av hur individer upplever och förhåller sig till denna typ av flexibilitet. För att besvara de inneboende frågorna i studiens syfte genomfördes en kvalitativ studie baserad på intervjuer med åtta fastighetsmäklare. Det empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av meningskoncentrering- och kategorisering. Resultaten visar att samtliga informanter uppfattar möjligheten att utnyttja flexibilitetens fördelar som positivt. Hur de sedan upplever och förhåller sig till det skiljer sig ibland från denna uppfattning beroende på arbetsförhållanden, personliga egenskaper samt individuella preferenser och livsbalans. Nyckelord: fastighetsmäklare, flexibelt arbete, kontroll, gränsdragning och livsform. / Much of today's labour market consists of functional flexible jobs, where the workers themselves reign, control and answer for their work in two aspects: work time- and place, and job execution. The study aims to gain greater understanding of how individuals perceive and relate to this type of flexibility. In order to answer the questions within the purpose of the study was a qualitative study made based on interviews with eight real estate agents. The empirical data were analyzed with the help of concentration- and categorization of sentences. The results show that all respondents consider the possibility of using benefits of flexibility as positive. However, how they perceive and relate to their work can sometimes differ depending on work conditions, personal characteristics and individual preferences and life balance. Keywords: real estate agent, flexible work, control, contiguousness and life form.

Syftet med studien är att undersöka hur arbetslag i förskolan arbetar med demokrati och vad begreppet innebär utifrån deras vardagliga arbete med barnen. Frågeställningarna handlar om hur arbetslagen arbetar med demokrati i förskoleverksamheten och vad begreppet innebär för dem i det vardagliga arbetet. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Robert A. Dahls (1989) teori som handlar om att demokrati kan ses utifrån två aspekter, som beslutsform och livsform. För att svara på syftet och frågeställningarna utförde vi en flerfallsstudie, där fallen bestod av tre arbetslag på samma förskoleområde. Under tre dagar förde arbetslagen loggböcker över sitt demokratiarbete och vi genomförde även semistrukturerade gruppintervjuer med respektive arbetslag. Resultatet visar att demokratin synliggörs på många olika sätt i förskolans praktik. Arbetslagen lyfter samtalande som en betydande del i deras demokratiarbete. Genom samtalande möjliggörs att varje barn får uttrycka sin röst och känna sig lyssnad till. Demokratin tas även till uttryck genom beslutsfattande där barnen får vara med och fatta beslut som påverkar sin vardag på förskolan. Resultatet visar vidare att arbetslagens förhållningssätt blir en förutsättning för demokratins innebörd i deras praktik. Det är därmed viktigt att arbetslagen för en ständig diskussion om demokratins innebörd, för att det ska bli synligt i praktiken.

De demografiska och välfärdsstatliga förändringar som skett under senare decennier, med en växande andel äldre personer, ett offentligt tillbakadragande och fler privata, informella och ideella aktörer, innebär utmaningar för äldreomsorgen i Sverige i allmänhet och glesbygden i synnerhet. Där kan förutsättningarna och behoven för äldre se annorlunda ut jämfört med i städer. Syftet med detta arbete är att undersöka äldres upplevelser av att åldras i glesbygd. För att få djupare förståelse för informanternas upplevelser antar studien en kvalitativ, hermeneutisk ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex äldre personer i en glesbygdskommun i Norrlands inland. Materialet har bearbetats genom innehållsanalys och ställts mot tidigare forskning, livsformsanalys och ett kritiskt livsloppsperspektiv. Resultaten visade att avstånden, avfolkningen och nedläggningarna upplevs svåra för många. Samtidigt var respondenterna nöjda med tillvaron, främst den lugna atmosfären och gemenskapen. Individuella faktorer och livsloppet visade en variation i såväl upplevelser som i strategier individerna utvecklat för att bemästra livet i glesbygd. / <p>2018-06-07</p>

Samerna är ett urfolk som har en lång tradition av renskötsel. Rennäringen är grunden för den samiska kulturen. Den är också bäraren av en lång kulturell tradition och den utgör en stor del av både den samiska identiteten och den samiska näringen.         Klimatförändringarna i alpina och subalpina fjällmiljöer sker snabbare än på andra platser på jorden. Dock är förändringar av klimatet inget nytt i jordens historia. Tidigare klimatförändringar har dock skett genom att temperaturen förändrats långsammare än den uppvärmning vi noterar idag. Det innebär att ekosystemen, växterna och djuren har kunnat anpassa sig till det nya klimatet. De relativt snabba klimatförändringarna vi upplever idag i den svenska fjällkedjan, kan göra att flora och fauna kan få det svårare att anpassa sig. Renbetet är, liksom allt annat bete, beroende av väder och vind. Det gäller i synnerhet under vinterhalvåret. En effekt av de senaste decenniernas klimat är att relativt varm luft sveper in över fjällen flera gånger varje vinter. Det gör att snön smälter, helt eller delvis. När den sedan fryser igen bildas det ofta en isskorpa på marken som försvårar och försämrar renbetet, eftersom renarna får svårt att nå lavarna på marken. Rennäringens lönsamhet är fullt jämförbar med lönsamheten från övriga areella näringar, som jordbruk och skogsbruk i fjällkommunerna. Rennäringen är ett levnadssätt och en kulturbärare, mer än enbart ett försörjningssätt. Den kan närmast beskrivas som en livsform.

This thesis investigates the development and formation of new ideals for the city and its citizens which emerged in the wake of the economic crisis of the late 1970s to the early 1990s. This period of time is often identified as the end of the industrial society and the beginning of what is generally known as the information society. By studying how the city was perceived in the context of a new societal form and, through that, was given a new economic function, this thesis shows a different understanding of why and how Swedish cities adopted new and completely different strategies in a relatively short period of time. As opposed to similar research in the same field, this thesis studies the early development of these new strategies and ideals of the city by focusing on two previously overlooked concepts: samhällsform [societal form] and livsform [life form]. As this thesis will show, these two concepts were paramount to the agents own understanding of the connection and co-dependence between the city, the citizen and the order of production. By using theories concerning the importance of time as a way for the agents to structure their own understanding of events, this thesis shows how the image of crisis created ruptures in time and thereby enabled new possible actions for the agents. By making the industrial society and industrial city a thing of the past, new strategies could be implemented and old norms and practices were challenged. The new ideal city catered to the imagined needs and demands of a new life form, namely karriärbunden livsform [career bound life form], which was considered to contribute to growth in the new information society. As this thesis points out, this life form was made into a template of how a city should be planned and thereby has gained great advantage in comparison to other groups in Swedish society.

<p>Människan som lever i dagens samhälle och är verksam i arbetslivet har inte kunnat undgå den ökade kommunikationen som skett med den ökade tillgängligheten som följd. Detta är något som vi menar påverkar upprätthållandet av balans. Vår förförståelse sade oss innan denna undersökning genomfördes, att det är svårt för småföretagare att upprätthålla balans mellan arbetsliv och övrigt liv. Vi var därför intresserade av att göra en studie för att ta reda på hur detta såg ut, och vi valde att genomföra en kvalitativ undersökning för att få en inblick i detta.</p><p>Undersökningens syfte var att ta reda på hur balansen såg ut mellan arbetsliv och övrigt liv hos manliga småföretagare som helt eller delvis lever självständighetens livsform?</p><p>Självständighetens livsform är ett begrepp som ingår i livsformsteorin. Denna teori är skapad för att få en uppfattning om människors vardag. Människor som lever olika livsformer har olika värderingar, handlingsmönster och behov. Vad en person avser med ”det goda livet” som lever en livsform kan för en person som lever en annan livsform vara något helt annat. Livsformsteorin blev ett verktyg för oss att titta på balans hos småföretagare som lever självständighetens livsform. Vi valde att som tillvägagångssätt utgå ifrån livsformsteorin samt att använda oss av en teori om balans. För att kunna besvara undersökningens syfte genomfördes sex intervjuer på manliga småföretagare, vilka lever självständighetens livsform.</p><p>I undersökningen kom vi fram till att balans mellan arbetsliv och övrigt liv för småföretagare som lever självständighetens livsform är något väldigt individuellt. Intervjupersonerna har sin egen uppfattning om vad balans innebär och hur de ska göra för att uppnå den. Problematiken i att uppnå balans utifrån den teori som vi utgått ifrån var att småföretagarna inte hade några skarpa gränsdragningar mellan arbetsliv och övrigt liv.</p>

Människan som lever i dagens samhälle och är verksam i arbetslivet har inte kunnat undgå den ökade kommunikationen som skett med den ökade tillgängligheten som följd. Detta är något som vi menar påverkar upprätthållandet av balans. Vår förförståelse sade oss innan denna undersökning genomfördes, att det är svårt för småföretagare att upprätthålla balans mellan arbetsliv och övrigt liv. Vi var därför intresserade av att göra en studie för att ta reda på hur detta såg ut, och vi valde att genomföra en kvalitativ undersökning för att få en inblick i detta. Undersökningens syfte var att ta reda på hur balansen såg ut mellan arbetsliv och övrigt liv hos manliga småföretagare som helt eller delvis lever självständighetens livsform? Självständighetens livsform är ett begrepp som ingår i livsformsteorin. Denna teori är skapad för att få en uppfattning om människors vardag. Människor som lever olika livsformer har olika värderingar, handlingsmönster och behov. Vad en person avser med ”det goda livet” som lever en livsform kan för en person som lever en annan livsform vara något helt annat. Livsformsteorin blev ett verktyg för oss att titta på balans hos småföretagare som lever självständighetens livsform. Vi valde att som tillvägagångssätt utgå ifrån livsformsteorin samt att använda oss av en teori om balans. För att kunna besvara undersökningens syfte genomfördes sex intervjuer på manliga småföretagare, vilka lever självständighetens livsform. I undersökningen kom vi fram till att balans mellan arbetsliv och övrigt liv för småföretagare som lever självständighetens livsform är något väldigt individuellt. Intervjupersonerna har sin egen uppfattning om vad balans innebär och hur de ska göra för att uppnå den. Problematiken i att uppnå balans utifrån den teori som vi utgått ifrån var att småföretagarna inte hade några skarpa gränsdragningar mellan arbetsliv och övrigt liv.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur HIV-positiva människor har organiserat sina vardagsliv före och efter att de fått kännedom om sin diagnos. För att kunna förstå och analysera deltagarnas vardagslivsuppfattningar har den realistiska livsformsanalysen tillämpats. För att kunna förstå och förklara förändringsprocessen som pågår inom en individ som har fått kännedom om att han är HIV-positiv så har vi tillämpat en teori om kris och utveckling. För att kunna besvara syftet med undersökningen så har vi intervjuat personer som vi fått kontakt med via intresseorganisationer och olika nätforum. Vi har analyserat och bearbetat de historier som ligger till grund för denna uppsats, vilket har resulterat i tre huvudsakliga slutsatser. Den första slutsatsen handlar om att en individ som gått igenom krisbearbetning av HIV har förstärkt sina livsplaner och förtydligat de mål som han hade före kännedom. Vi kan alltså argumentera för att HIV har förstärkt deltagarnas livsformsideologier. Den realistiska livsformsanalysen har inte beprövats på samkönade par tidigare och det var inte det som var den centrala delen i undersökningen heller men här har ett oväntat resultat uppenbarats. Slutsatserna från detta har varit en skiss på en ny kärleksform som vi har valt att nämna de bemötandes kärleksform. I de bemötandes kärleksform handlar det inte om en tillägnelsepraktik som i de bemyndigandes kärleksform eller en omsorgspraktik som i de bekräftandes kärleksform utan här kan vi argumentera för en kompromisspraktik. Den tredje och sista slutsatsen handlar om att vi inte kan påvisa någon livsformsspecifik krisbearbetning av HIV utan det verkar vara något som ligger utanför ramen för den realistiska livsformsanalysen och grundar sig helt på individuella egenskaper.