Syftet med studien är att undersöka hur arbetslag i förskolan arbetar med demokrati och vad begreppet innebär utifrån deras vardagliga arbete med barnen. Frågeställningarna handlar om hur arbetslagen arbetar med demokrati i förskoleverksamheten och vad begreppet innebär för dem i det vardagliga arbetet. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Robert A. Dahls (1989) teori som handlar om att demokrati kan ses utifrån två aspekter, som beslutsform och livsform. För att svara på syftet och frågeställningarna utförde vi en flerfallsstudie, där fallen bestod av tre arbetslag på samma förskoleområde. Under tre dagar förde arbetslagen loggböcker över sitt demokratiarbete och vi genomförde även semistrukturerade gruppintervjuer med respektive arbetslag. Resultatet visar att demokratin synliggörs på många olika sätt i förskolans praktik. Arbetslagen lyfter samtalande som en betydande del i deras demokratiarbete. Genom samtalande möjliggörs att varje barn får uttrycka sin röst och känna sig lyssnad till. Demokratin tas även till uttryck genom beslutsfattande där barnen får vara med och fatta beslut som påverkar sin vardag på förskolan. Resultatet visar vidare att arbetslagens förhållningssätt blir en förutsättning för demokratins innebörd i deras praktik. Det är därmed viktigt att arbetslagen för en ständig diskussion om demokratins innebörd, för att det ska bli synligt i praktiken.

<p>Denna studie fokuserar på sponsring inom kultursektorn utifrån den sponsrade partens perspektiv. Syftet med studien är att analysera hur aktörer inom kultursektorn går tillväga för att identifiera och attrahera potentiella sponsorer till sina verksamheter. Studien är avgränsad till sponsring inom kultursektorn i Sverige och de aktörer som undersöks är Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen och Way out West. Undersökningen bygger på en flerfallstudie där intervjuer har genomförts med representanter för varje aktör. Studiens övergripande teoretiska referensram är hämtad från Managerial Theory och de koncept som används är marknadsföringskonceptet och marknadsföringsmixen. Dessa koncept kompletteras med A-ERIK modellen som används för att analysera sponsring genom att dela in detta fenomen i fyra ej ömsesidigt uteslutande variabler; association, exponering, relationer samt integrerad kommunikation.De slutsatser som kan dras utifrån studien är att kulturaktörerna identifierar potentiella sponsorer utifrån sina möjligheter att erbjuda association, relationer, exponering och integrerad kommunikation. Till viss del identifierar kulturaktörerna även sponsorer utifrån sina egna behov, med motiven att sponsorer ska ge ett mervärde till kulturaktörernas verksamhet och att kulturaktörerna vill nå ut till sponsorns intressenter. Aktörerna identifierar branscher, inte specifika företag, och de branscher som anses som mest attraktiva är sådana vars kärnvärden ligger nära kulturaktörernas. För att attrahera sponsorer använder aktörerna främst association och relationer. Sponsorer tillåts associera sig med aktörernas varumärken och specifika teman i föreställningar eller utställningar och aktörerna erbjuder sponsorer en möjlighet att stärka relationen till sina egna intressenter samt att skapa nya relationer till aktörernas intressenter.</p> / <p>This study focuses on sponsorship in the cultural sector from the sponsored party’s perspective. The issues being examined is how organizations in the cultural sector approach to identify, contact and attract potential sponsors to their activities. The study is limited to sponsorship in the cultural sector in Sweden and the organizations surveyed are Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen and Way out West. The investigation of these organizations is based on multiple case study interviews conducted with representatives of each organization. The study's overall theoretical frame of reference is taken from the Managerial Theory and the concepts used are the marketing concept and the marketing mix. These concepts are supplemented with the A-ERIK model which is used to analyze the sponsorship by dividing it in four not mutually exclusively variables; association, exposure, relationships and integrated communications.The conclusions drawn from this study is that the organizations identify potential sponsors based on their ability to offer the sponsor association, exposure, relationships and integrated communications. To some extent, the organizations also identify sponsors based on their own needs, with the rationale that the sponsor will add value to the cultural activities and to reach out to the sponsor's stakeholders. The organizations identify sectors, not specific companies, and the sectors that are being considered as most attractive are those whose core values are close to the organizations. In order to attract sponsors the organizations use in particular association and relationships. The sponsor is allowed to associate with the organizations brand and specific themes in shows or exhibitions and the organizations offers the sponsor the opportunity to strengthen the relationship with their stakeholders and to create new relationships with the organizations stakeholders.</p>

Denna studie fokuserar på sponsring inom kultursektorn utifrån den sponsrade partens perspektiv. Syftet med studien är att analysera hur aktörer inom kultursektorn går tillväga för att identifiera och attrahera potentiella sponsorer till sina verksamheter. Studien är avgränsad till sponsring inom kultursektorn i Sverige och de aktörer som undersöks är Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen och Way out West. Undersökningen bygger på en flerfallstudie där intervjuer har genomförts med representanter för varje aktör. Studiens övergripande teoretiska referensram är hämtad från Managerial Theory och de koncept som används är marknadsföringskonceptet och marknadsföringsmixen. Dessa koncept kompletteras med A-ERIK modellen som används för att analysera sponsring genom att dela in detta fenomen i fyra ej ömsesidigt uteslutande variabler; association, exponering, relationer samt integrerad kommunikation.De slutsatser som kan dras utifrån studien är att kulturaktörerna identifierar potentiella sponsorer utifrån sina möjligheter att erbjuda association, relationer, exponering och integrerad kommunikation. Till viss del identifierar kulturaktörerna även sponsorer utifrån sina egna behov, med motiven att sponsorer ska ge ett mervärde till kulturaktörernas verksamhet och att kulturaktörerna vill nå ut till sponsorns intressenter. Aktörerna identifierar branscher, inte specifika företag, och de branscher som anses som mest attraktiva är sådana vars kärnvärden ligger nära kulturaktörernas. För att attrahera sponsorer använder aktörerna främst association och relationer. Sponsorer tillåts associera sig med aktörernas varumärken och specifika teman i föreställningar eller utställningar och aktörerna erbjuder sponsorer en möjlighet att stärka relationen till sina egna intressenter samt att skapa nya relationer till aktörernas intressenter. / This study focuses on sponsorship in the cultural sector from the sponsored party’s perspective. The issues being examined is how organizations in the cultural sector approach to identify, contact and attract potential sponsors to their activities. The study is limited to sponsorship in the cultural sector in Sweden and the organizations surveyed are Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen and Way out West. The investigation of these organizations is based on multiple case study interviews conducted with representatives of each organization. The study's overall theoretical frame of reference is taken from the Managerial Theory and the concepts used are the marketing concept and the marketing mix. These concepts are supplemented with the A-ERIK model which is used to analyze the sponsorship by dividing it in four not mutually exclusively variables; association, exposure, relationships and integrated communications.The conclusions drawn from this study is that the organizations identify potential sponsors based on their ability to offer the sponsor association, exposure, relationships and integrated communications. To some extent, the organizations also identify sponsors based on their own needs, with the rationale that the sponsor will add value to the cultural activities and to reach out to the sponsor's stakeholders. The organizations identify sectors, not specific companies, and the sectors that are being considered as most attractive are those whose core values are close to the organizations. In order to attract sponsors the organizations use in particular association and relationships. The sponsor is allowed to associate with the organizations brand and specific themes in shows or exhibitions and the organizations offers the sponsor the opportunity to strengthen the relationship with their stakeholders and to create new relationships with the organizations stakeholders.

This thesis investigates the manifestations of circular business models and circular product design strategies in the Swedish clothing industry, using a multiple case study approach that examines five Swedish clothing companies. Guided by the first research question: What are the current circular product design strategies and circular business model strategies for companies operating in the Swedish clothing industry? the findings reveal an emphasis on circular product design strategies compared to circular business models, among the studied clothing companies. Prominent product design strategies encompass timeless and adaptable designs, utilization of high-quality materials, rigorous product testing, and a focus on minimizing components, while permanent collections and standard spare parts are less frequently used. Regarding circular business models, the study reveals an adoption of strategies such as repair, reuse, internal upcycling, and recycling. Conversely, approaches such as clothing rental- and subscription services, secondhand- and repair services as well as collaborations for repair and refurbishment are employed to a lesser extent.  In addition, the study explores the influencing factors that determine the adoption or non-adoption of these circular approaches, guided by a second research question: What are the factors that influence the companies to adopt, or not to adopt circular product design strategies and circular business model strategies? The study reveals that the companies prioritize producing durable goods, but that challenges emerge in achieving a balance between circular objectives and material quality, without compromising either aspect, especially within childrenswear and workwear that has certain requirements. Despite these challenges, the companies both exhibit a commitment to integrating circular practices into their operations, aswell as show a willingness to explore new and innovative circular product design concepts, including increased utilization of mono- and recyclable materials. Another significant challenge lies in the alignment of circular business models with existing organizational practices, which requires substantial organizational transitions. However, permanent collections are found to be a potential facilitator for circularity within the clothing industry, as it allows for comprehensive testing, feedback loops, streamlined supply chains, things of which could enable better opportunities for both circular product designs, and circular business models such as repair- and secondhand services. The study highlights future trends in circular business models, including a focus on repair services, secondhand offerings, and enhanced recycling practices. The research contributes to the understanding of the adoption of circular strategies in the clothing industry and underscores the need for further investigations into the influencing factors at play and the implications across international contexts. / Denna avhandling undersöker strategier för cirkulära affärsmodeller och cirkulär\\ produktdesign inom den svenska klädindustrin, genom att använda en flerfallsstudie som undersöker fem svenska klädföretag. Med utgångspunkt i forskningsfrågan: Vilka är de nuvarande cirkulära produktdesignstrategierna och cirkulära affärsmodellstrategierna för företag som är aktiva inom den svenska klädindustrin? visar resultaten en tyngdpunkt på cirkulära produktdesignstrategier jämfört med cirkulära affärsmodeller, bland de studerade klädföretagen. De främsta produktdesignstrategierna omfattar tidlös och anpassningsbar design, användning av högkvalitativa material, omfattande produkttester och ett fokus på att minimera antalet komponenter, samtidigt som permanenta kollektioner och standardiserade reservdelar användsmer sällan. När det gäller cirkulära affärsmodeller visar studien att strategier som reparation, återanvändning, intern upcycling och återvinning används. Däremot används strategier som uthyrning av kläder och prenumerationstjänster, secondhand- och reparationstjänster samt samarbeten för reparation och renovering i mindre utsträckning.  Vidare undersöker studien de påverkande faktorer som avgör om dessa cirkulära strategier antas eller inte. Detta besvaras med hjälp av en andra forskningsfråga: Vilka är de faktorer som påverkar företagen att anta, eller inte anta, cirkulära produktdesignstrategier och cirkulära affärsmodellstrategier? Studien visar att företagen prioriterar att producera hållbara produkter, men att det finns utmaningar med att uppnå en balans mellan cirkulära mål och materialkvalitet, utan att kompromissa med någon av aspekterna. Detta gäller i synnerhet barnkläder och arbetskläder som har särskilda krav. Trots dessa utmaningar visar alla studiens företag både ett engagemang för att integrera cirkulära metoder i sin verksamhet och en vilja att utforska nya och innovativa cirkulära produktdesignkoncept, inklusive ökat utnyttjande av mono- och återvinningsbara material. En annan stor utmaning ligger i att anpassa cirkulära affärsmodeller till befintliga organisatoriska rutiner, vilket kräver omfattande organisatoriska förändringar. Permanenta kollektioner har dock visat sig vara en potentiell facilitator för cirkularitet inom klädindustrin. Detta mot bakgrund av att permanenta kollektioner möjliggör omfattande tester, feedbackloopar och effektiviserade leveranskedjor, vilket kan ge bättre möjligheter för både cirkulär produktdesign, och cirkulära affärsmodeller som reparations- och secondhand-tjänster. Studien visar att framtida trender inom cirkulära affärsmodeller inkluderar ett fokus på reparationstjänster, secondhand-erbjudanden och förbättrad återvinning. Dessutom bidrar studien till en förståelse av hur cirkulära strategier inom klädindustrin kan tillämpas. Slutligen understryker studien att framtida studier bör utvärdera samtliga faktorer som påverkar tillämpningen av cirkulära strategier i klädindustrin, samt hur dessa kan variera ii nternationella sammanhang.