Omvärlden ställer i dagsläget stora krav på resurssnålhet och effektivitet i organisationer somresulterar i nedskärningar, organisationsförändringar och sammanslagningar. Ofta genomförsdessa förändringar utan grundade konsekvensanalyser, vilket kan resultera i att organisationerfår dras med komplicerande strukturer som medarbetarna i efterhand får kämpa för att kommatillrätta med. Denna studies ämne initierades av en länsteater, som för några år sedantillsammans med andra konstnärliga verksamheter slogs samman till ett gemensamt bolagsom resulterade i en matrisorganisation. Som en följd av detta fick de olika verksamheternaen gemensam marknadsavdelning.Denna studie utfördes med aktionsforskning som övergripande metod, samt verktyg ochtekniker inom Offensiv kvalitetsutveckling, för att se vilka möjligheter som fanns att få tillstånd en förbättring av den tvärfunktionella samordningen mellan teatern ochmarknadsavdelningen. Resultatet visade att problematiken till en del springer urorganisationens övergripande strukturella uppbyggnad. Resultatet visade också avsaknad avverksamhetsplaner, gemensamma mål och visioner, framförhållning, samt brist pågrundläggande strukturer såsom roller, ansvarsområden, samt gemensamma rutiner. Dettasammantaget försvårar ett medvetet förbättringsarbete inom ramen för Offensivkvalitetsutveckling. Trots detta visade resultatet på att vilja fanns hos studiens deltagare attkomma tillrätta med problemen. / To meet the increasing demands of today regarding improved production efficiency, it oftencomes to downsizing, organizational change and mergers. These changes are often carried outwithout thorough analysis of impact, which could lead to growing complexity andcomplicated organizational structures that is left for the co-workers to fight to overcome. Thesubject of this studie was initiated by a theater, that since a couple of years ago, along withother performing art companies, were merged and resulted in a matrix organization. Thatamong other things led to, that a new marketing department was created.This studie used action research as an overall method along with tools from TQM (TotalQuality Management). This was an attempt to determine possibilities for improvement in thecross functional coordination between the theater and the marketing department. The resultshow that the existing problems partly originate from the companies organizational structure.The result also showed lack of business plans, common goals and visions, foresight. Lack ofbasic structures, such as roles, responsibilities and common routines complicates a consciousimprovement within the frame for TQM. Even so, the result also showed that the participantsof the studie were willing to solve these problems.

Projects is the most common work model within the cultural area, but what is a cultural project? The definition of cultural projects is ambiguous. There are also no compiled information about what it means for culture to be pursued in project form. Scientific research about traditional project management and success criterias are wide-ranging. So is the scientific research about cultural studies and cultural policy. Which perspectives exists concerning successful cultural projects? This study is constructed from qualitative interviews with cultural producers and cultural perpetrators having been funded by Region Wermland. The empirical material is analyzed using a project model for success criterias. The result of the study indicates through the model similarities and differences, and presents an alternative model compatible with cultural projects. In the suggested model there appears to be three main sections: project management success, product success and market success. Project management success contains the framework for time and cost, derived from the classic iron triangle. However the quality goal aspect has been moved to the section product success. A common denominator in the researched projects is the concept popular adult education in relation to a successful outcome. The study presents a model that increases the understanding of the complexity of cultural projects.

Detta är en studie med syfte att öka kunskapen om vad som motiverar människor att arbeta i den ideellt avlönade kultursektorn. Uppsatsen fokuserar på ideella organisationer inom kulturområdet som bedrivs med stöd av statliga, kommunala och regionala bidrag och som har avlönad anställd personal. Studien utgår ifrån intervjupersonernas upplevelse av vad som motiverar dem i sin arbetssituation. Studiens empiri bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar främst med att administrera och leda verksamheten inom sin kulturorganisation. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide vartefter materialet analyserades utifrån vald tematisering: kontroll, självförverkligande, styrelsens betydelse, sammanhang och ekonomi. Resultatet gav en samstämmig bild av att motivation styrs av kontrollen över sin arbetstid, arbetsuppgifter och sitt uppdrag.    Nyckelord: Ideella organisationer, kultursektorn, motivation, Self-Determination Theory, kultur, civilsamhället, styrelse

<p>Denna studie fokuserar på sponsring inom kultursektorn utifrån den sponsrade partens perspektiv. Syftet med studien är att analysera hur aktörer inom kultursektorn går tillväga för att identifiera och attrahera potentiella sponsorer till sina verksamheter. Studien är avgränsad till sponsring inom kultursektorn i Sverige och de aktörer som undersöks är Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen och Way out West. Undersökningen bygger på en flerfallstudie där intervjuer har genomförts med representanter för varje aktör. Studiens övergripande teoretiska referensram är hämtad från Managerial Theory och de koncept som används är marknadsföringskonceptet och marknadsföringsmixen. Dessa koncept kompletteras med A-ERIK modellen som används för att analysera sponsring genom att dela in detta fenomen i fyra ej ömsesidigt uteslutande variabler; association, exponering, relationer samt integrerad kommunikation.De slutsatser som kan dras utifrån studien är att kulturaktörerna identifierar potentiella sponsorer utifrån sina möjligheter att erbjuda association, relationer, exponering och integrerad kommunikation. Till viss del identifierar kulturaktörerna även sponsorer utifrån sina egna behov, med motiven att sponsorer ska ge ett mervärde till kulturaktörernas verksamhet och att kulturaktörerna vill nå ut till sponsorns intressenter. Aktörerna identifierar branscher, inte specifika företag, och de branscher som anses som mest attraktiva är sådana vars kärnvärden ligger nära kulturaktörernas. För att attrahera sponsorer använder aktörerna främst association och relationer. Sponsorer tillåts associera sig med aktörernas varumärken och specifika teman i föreställningar eller utställningar och aktörerna erbjuder sponsorer en möjlighet att stärka relationen till sina egna intressenter samt att skapa nya relationer till aktörernas intressenter.</p> / <p>This study focuses on sponsorship in the cultural sector from the sponsored party’s perspective. The issues being examined is how organizations in the cultural sector approach to identify, contact and attract potential sponsors to their activities. The study is limited to sponsorship in the cultural sector in Sweden and the organizations surveyed are Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen and Way out West. The investigation of these organizations is based on multiple case study interviews conducted with representatives of each organization. The study's overall theoretical frame of reference is taken from the Managerial Theory and the concepts used are the marketing concept and the marketing mix. These concepts are supplemented with the A-ERIK model which is used to analyze the sponsorship by dividing it in four not mutually exclusively variables; association, exposure, relationships and integrated communications.The conclusions drawn from this study is that the organizations identify potential sponsors based on their ability to offer the sponsor association, exposure, relationships and integrated communications. To some extent, the organizations also identify sponsors based on their own needs, with the rationale that the sponsor will add value to the cultural activities and to reach out to the sponsor's stakeholders. The organizations identify sectors, not specific companies, and the sectors that are being considered as most attractive are those whose core values are close to the organizations. In order to attract sponsors the organizations use in particular association and relationships. The sponsor is allowed to associate with the organizations brand and specific themes in shows or exhibitions and the organizations offers the sponsor the opportunity to strengthen the relationship with their stakeholders and to create new relationships with the organizations stakeholders.</p>

<p>Turistiskt kulturutövande – en studie om autentiska kulturarv fiktiva kontexter i Skara och Skottland, är en magisteruppsats som studerar ett fenomen kallat för ”fiktiva kulturarv”. Två fallstudier, ”Arnfenomenet” och ”Da Vinci- effekten”, analyseras utifrån uppkomst, kulturturistisk form och marknadsföring. Turistiskt kulturutövande har allt mer börjat innebära samarbetsprojekt mellan kultursektorn och turismnäringen vilket fört med sig både positiva och negativa reaktioner. Uppsatsen presenterar hur det fiktiva kulturarvet med dess autentiska och fiktiva delar kan bidra till både möjligheter och begränsningar inom kulturturistiska samarbetsprojekt.</p> / <p>“A study of fictional context in the intermediary of authentic cultural heritage in Skara and Scotland” is a study about a phenomenon called “fictional cultural heritage”. Two case studies, “the Arnphenomena” and “the Da Vinci- effect”, are analysed from their origin, marketing and different aspects of cultural tourism. Cultural tourism has more frequently been used as collaborated projects between the tourism industry and the heritage industry. These projects have brought both positive and negative reactions. This study shows the “fictional cultural heritage” and how it’s authentic and fictional aspects can entail both possibilities and limitations.</p>

Denna studie fokuserar på sponsring inom kultursektorn utifrån den sponsrade partens perspektiv. Syftet med studien är att analysera hur aktörer inom kultursektorn går tillväga för att identifiera och attrahera potentiella sponsorer till sina verksamheter. Studien är avgränsad till sponsring inom kultursektorn i Sverige och de aktörer som undersöks är Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen och Way out West. Undersökningen bygger på en flerfallstudie där intervjuer har genomförts med representanter för varje aktör. Studiens övergripande teoretiska referensram är hämtad från Managerial Theory och de koncept som används är marknadsföringskonceptet och marknadsföringsmixen. Dessa koncept kompletteras med A-ERIK modellen som används för att analysera sponsring genom att dela in detta fenomen i fyra ej ömsesidigt uteslutande variabler; association, exponering, relationer samt integrerad kommunikation.De slutsatser som kan dras utifrån studien är att kulturaktörerna identifierar potentiella sponsorer utifrån sina möjligheter att erbjuda association, relationer, exponering och integrerad kommunikation. Till viss del identifierar kulturaktörerna även sponsorer utifrån sina egna behov, med motiven att sponsorer ska ge ett mervärde till kulturaktörernas verksamhet och att kulturaktörerna vill nå ut till sponsorns intressenter. Aktörerna identifierar branscher, inte specifika företag, och de branscher som anses som mest attraktiva är sådana vars kärnvärden ligger nära kulturaktörernas. För att attrahera sponsorer använder aktörerna främst association och relationer. Sponsorer tillåts associera sig med aktörernas varumärken och specifika teman i föreställningar eller utställningar och aktörerna erbjuder sponsorer en möjlighet att stärka relationen till sina egna intressenter samt att skapa nya relationer till aktörernas intressenter. / This study focuses on sponsorship in the cultural sector from the sponsored party’s perspective. The issues being examined is how organizations in the cultural sector approach to identify, contact and attract potential sponsors to their activities. The study is limited to sponsorship in the cultural sector in Sweden and the organizations surveyed are Bonniers Konsthall, Riksteatern, Skansen and Way out West. The investigation of these organizations is based on multiple case study interviews conducted with representatives of each organization. The study's overall theoretical frame of reference is taken from the Managerial Theory and the concepts used are the marketing concept and the marketing mix. These concepts are supplemented with the A-ERIK model which is used to analyze the sponsorship by dividing it in four not mutually exclusively variables; association, exposure, relationships and integrated communications.The conclusions drawn from this study is that the organizations identify potential sponsors based on their ability to offer the sponsor association, exposure, relationships and integrated communications. To some extent, the organizations also identify sponsors based on their own needs, with the rationale that the sponsor will add value to the cultural activities and to reach out to the sponsor's stakeholders. The organizations identify sectors, not specific companies, and the sectors that are being considered as most attractive are those whose core values are close to the organizations. In order to attract sponsors the organizations use in particular association and relationships. The sponsor is allowed to associate with the organizations brand and specific themes in shows or exhibitions and the organizations offers the sponsor the opportunity to strengthen the relationship with their stakeholders and to create new relationships with the organizations stakeholders.

Turistiskt kulturutövande – en studie om autentiska kulturarv fiktiva kontexter i Skara och Skottland, är en magisteruppsats som studerar ett fenomen kallat för ”fiktiva kulturarv”. Två fallstudier, ”Arnfenomenet” och ”Da Vinci- effekten”, analyseras utifrån uppkomst, kulturturistisk form och marknadsföring. Turistiskt kulturutövande har allt mer börjat innebära samarbetsprojekt mellan kultursektorn och turismnäringen vilket fört med sig både positiva och negativa reaktioner. Uppsatsen presenterar hur det fiktiva kulturarvet med dess autentiska och fiktiva delar kan bidra till både möjligheter och begränsningar inom kulturturistiska samarbetsprojekt. / “A study of fictional context in the intermediary of authentic cultural heritage in Skara and Scotland” is a study about a phenomenon called “fictional cultural heritage”. Two case studies, “the Arnphenomena” and “the Da Vinci- effect”, are analysed from their origin, marketing and different aspects of cultural tourism. Cultural tourism has more frequently been used as collaborated projects between the tourism industry and the heritage industry. These projects have brought both positive and negative reactions. This study shows the “fictional cultural heritage” and how it’s authentic and fictional aspects can entail both possibilities and limitations.

How can you do a right measurement of culture as well as with other social sectors and with what can culture contribute when it comes to a town´s development? We found out that in Linköping the regional federation Ostsam recently (2005) started mapping the region's creative centers in order to look into the spreading of the culture in the county, and then use the uniqueness of the culture as an advantage in society- planning contexts. The reason was that both municipal - and State directions detected that the culture has a broader importance when it comes to building up society and infrastructure than earlier considered. This is called Cultural planning and is the foundation- method that Östsam used when working with their new projekt The creative sector. The outcome of the Östsam study resulted in an exciting study basis to work further on with and to examine through own demarcations and directions. This research manages the matter of the creative sector as an extension to the cultural sector. Our aim with this report is to find out the concept of the creative sector, what it stands for, and also to look into how the creative sector runs in practice.

<p>How can you do a right measurement of culture as well as with other social sectors and with what can culture contribute when it comes to a town´s development? We found out that in Linköping the regional federation Ostsam recently (2005) started mapping the region's creative centers in order to look into the spreading of the culture in the county, and then use the uniqueness of the culture as an advantage in society- planning contexts. The reason was that both municipal - and State directions detected that the culture has a broader importance when it comes to building up society and infrastructure than earlier considered. This is called Cultural planning and is the foundation- method that Östsam used when working with their new projekt The creative sector. The outcome of the Östsam study resulted in an exciting study basis to work further on with and to examine through own demarcations and directions.</p><p>This research manages the matter of the creative sector as an extension to the cultural sector. Our aim with this report is to find out the concept of the creative sector, what it stands for, and also to look into how the creative sector runs in practice.</p>

Syftet är att bidra till ökad förståelse kring hur Malmö konstmuseum, Moderna museet, Malmö konsthall och Malmö museer använder sig av digitala verktyg på plats och på deras webbplats. Studien kommer granska vilka faktorer som påverkar hur, och varför de digitala verktygen används. Studien kommer även att granska hur digitala verktyg kommer att användas på museerna i framtiden. Metodkapitlet grundas i semistrukturerade intervjuer med kommunikatörer från respektive museum, samt av systematiska observationer av de fyra institutionernas webbplatser. Materialet har sedan bearbetats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analys och diskussion av studiens resultat samt teori, dras slutsatsen att varierande i användandet av digitala verktyg på museerna, påverkas av faktorer såsom ekonomiska resurser och avsaknad av digital kompetens. Ytterligare en faktor som framkom är att museernas inställning till digitala verktyg spelar in. Vidare bidrog covid-19 till påskyndandet av en digital omställning och appliceringen av digitala verktyg, vilka har prioriterats mer hos varje institution. Ytterligare dras slutsatsen att varje museum kommer satsa mer på digitala verktyg i framtiden för att informera och kommunicera till besökaren på ett mer anpassat och underhållande vis. / The purpose of the study is to contribute to an increased understanding of how Malmö konstmuseum, Moderna museet, Malmö konsthall and Malmö Museer use digital tools on site and on their website. The study will look at the factors that affect how, and why digital tools are used, as well as what the future vision for digital tools looks like. The study method is based on semi-structured interviews with the communicators from each museum and on systematic observations of the four museums' websites. The material has then been processed using qualitative content analysis. Based on analysis and discussion of the study's results and theory, the conclusions are summarized that the different uses of digital tools in all museums are affected by factors such as economic resources and lack of digital competence. Also, each museum's attitude to digital tools. Furthermore, covid-19 has accelerated the digital transition and digitalization has been given higher priority at each institution. It is concluded that each museum will invest more in digital tools in the future to inform and communicate to the visitor in a more adapted and entertaining way.