Industriellt byggande i trä och projektledningsmetoder hänger ihop. För att visa på vilket sätt de har ett samband har kunskaper om projektledning och byggteknik applicerats på företaget Martinsons sätt att projektera höga bostadshus i trä. Syftet med examensarbetet är att upprätta ett förslag till en hållbar projektmodell för projekteringsprocessen gällandes höga bostadshus i trä. Genom strukturering och standardisering av projektflödet i ett bostadsprojekt kan detta i framtiden gynna byggandet av höga bostadshus i trä både i Sverige och internationellt. Resultatet visar en flödesstruktur över ett bostadsprojekt, en manual till projektledaren samt en analys över beslutsunderlaget med rekommendationer på åtgärder för att uppnå en effektivare process utifrån både traditionell-och agil projektledningsmetodik. Diskussioner om varför åtgärderna gör nytta i bostadsprojekteringsprocessen samt argument runt risktagande med att ändra det nuvarande flödet behandlas. Slutsatsen är den rekommenderade projektmodellen för företaget. Projektmodellen är framtagen för att utvecklas av de som jobbar med bostadsprojekteringen för att eventuellt resultera i ett Webbaserat system för projektering av höga bostadshus i trä på ett hållbart och förnybart vis.

Licentiatuppsats Luleå : Luleå tekniska univ., 2004.

På senare år har flertalet företag nått enorma framgångar genom att övergå till det agila arbetssättet. Företaget Yahoo har exempelvis ökat sin produktivitet med 34 procent genom att förändra sitt arbetssätt. De agila metoderna utvecklades som en motreaktion mot den mer statiska projektledningen, och förespråkarna hävdar att bättre resultat kan uppnås genom mer lättrörliga metoder. De agila förespråkarna menar att man genom självorganiserande team, mindre dokumentation, flexiblare kravspecifikation och iterativa metoder kan uppnå en bättre slutprodukt som i större utsträckning möter marknaden och kundens behov. Även om de agila metoderna främst använts inom IT och mjukvaru branschen tidigare har man på senare år insett att det kan vara användbart inom en mängd olika branscher. Inte minst inom marknadsförings team och content byråer vid utvecklingen av innehåll och för att skapa mervärde till kunden. I följande rapport har studie kring det agila arbetssättet genomförts på en content byrå. Byrån bedriver i dagsläget ett agilt projekt men har önskemål om att införa det agila tankesättet i fler projekt. Uppsatsen ämnar svara på vilka problem och möjligheter det agila arbetssättet medför till content byråer, samt ge förslag på agila metoder som kan implementeras på den aktuella byrån. Vidare kommer förslag på projektverktyg som kan underlätta byråns agila arbete ges. Den teoretiska referensramen är uppbyggd kring relevant litteratur och artiklar som berör traditionell projektledning, agil projektledning och projektverktyg. Resultatet består utav en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade deltagande observationer har genomförda på byrån. De semistrukturerade intervjuerna har utförts med hjälp av sju respondenter vid två olika tillfällen. Den teoretiska referensramen har sedan i samverkan med de empiriska studierna legat till grund för uppsatsens resultat och analys, och slutsatser har dragits därefter. / In the past years several companies have reached great success by transcending to an agile way to work. The agile methods were developed as an opposite reaction to a more static project management and the agile spokesmen claim that better results can be reached through more mobile methods. Even though the agile methods mainly have been used in software development it has been discovered that it can be useful in several businesses, not least in marketing teams and content agencies. The following thesis contains a study in agile project management at a content agency. Today the agency practices the agile methods in one of their projects but wishes to implement it in several projects. The study aims to answer what advantages and disadvantages the agile methods bring to a content agency, and give suggestions on which agile methods the agency could implement. Further suggestions will be given on what web based project tools the agency can use to ease their daily work with agile project management. The thesis has a qualitative approach and 14 semi-structured interviews have been conducted on the agencies employees. Further participating observations has been carried through and literature studies consisting relevant former studies have been collected.

No description available.

Detta examensarbete genomfördes på Volvo CE i Eskilstuna under våren 2013. Kursen, KPP230, på Mälardalens högskola har omfattningen 15 högskolepoäng. Programmet författarna läser heter innovation, produktion och logistik med inriktningen entreprenörskap och företagande. Uppgiften var att utmana några projektdeltagares arbetssätt på Volvo CE med fokus på de första stegen i projektmodellen vad gäller maskininvesteringar för att undersöka om det gick att få deltagarna mer innovativa, entreprenöriella samt mer engagerade, motiverade och inspirerade. Fyra kreativa övningar har genomförts, först i en pilotgrupp och sedan i en projektgrupp på Volvo. För att kunna koppla detta till verkligheten fanns möjligheten att vara delaktiga i ett projekt där målet var att fyra monteringsavdelningar skulle bli en eller två. Intervjuer av de anställda har genomförts för att få reda på hur de arbetar och vad de tycker om arbetsklimatet Det visade sig att projektgruppen blev mer kreativ, innovativ och tillät sig själva att tänka på andra sätt än tidigare när de kreativa övningarna genomfördes. Ju fler övningar som utfördes desto tydligare märktes det att projektdeltagarna hade lättare att bryta sina vanliga tankemönster. De blev mer engagerade och nyfikna ju fler övningar de genomförde då de fick mer självförtroende och kände sig mer bekväma med arbetssättet. Författarna rekommenderar att projektdeltagarna arbetar vidare på ett entreprenöriellt sätt vilket innebär att de bör arbeta mot idealmål, mer radikala och värdeskapande resultat samt hantera risker under projektets gång snarare än att avbryta ett projekt på grund av riskerna.

More than half of the implemented IT-projects go over budget, deadline or simply fail. The processes in an IT-project requires technical competence to be present among the project participants to ensure the achievement of business goals and to make organisations competitive. The success of an IT-project largely depends on the project manager which makes it interesting to further investigate what impact the project manager’s technical competence has on the project. Previous research shows differing opinions whether technical competence is considered important for the project manager to be successful or not. In this study we focused on this question from project participators perspective. We have investigated this by a qualitative study that employed semi-structured interviews. Five interviews was done with as many respondents, were all respondents had participated in software development projects. The results of the study shows that it is not the project manager's responsibility to neither discuss, nor perform, technical tasks. The project manager’s responsibility is to push the project forward, by organizing and planning the project together with motivating the participants to work towards the goal. Technical competence can however be an efficient resource for the project manager. The study shows that it is easier to communicate with technical project participants by possessing technical competence. Moreover, the study concludes that the constellation of the project may alter the significance of technical competence for the project manager. A project consisting of junior project participants tends to be is in more need of a technical competent project manager than a project consisting of senior project participants.

I denna rapport, med titeln ”Effektiv kommunikation inom projekt – och hur olika faktorer påverkar”, granskas olika faktorer som påverkar kommunikation inom projektarbeten. Faktorerna hämtas utifrån teori, och bekräftas sedan genom en fallstudie på ett fallföretag. Intern kommunikation granskas inom tillverkande företag med avseende på genomförandefasen i ett projekt. Inom genomförandefasen kommer konstruktionsändringar vara i fokus. Inom teoristudierna har fem huvudämnen granskats; projekt, kommunikation, Lean Management, standardisering och värdeflödeskartläggning. Utefter teoristudiernas gång nås slutsatsen att en standardiserad kommunikationsplan och kommunikationspolicy är att föredra, då samtliga projektmedlemmar vet vem de ska kontakta och hur. Kommunikation inom tillverkande företag innefattar en hög grad av variation, vilket kan vara svårt att standardisera. Istället bör fokus på standardisering läggas på kommunikationsvägarna och dess verktyg. I empiriavsnittet undersöktes hur nödvändig kommunikation är när det kommer till förändringar inom företag; dels vardagliga förändringar av företagets produktframställning, men även vid förändringar av arbetssätt och företagskulturer. I fallstudien uppmärksammas exempelvis en Leanimplementering som inte fullt nått ut till företaget, då Lean filosofin inte har kommunicerats ut till företaget i den utsträckning som krävs. Ytterligare en slutsats som har nåtts, utöver behovet av standardisering, är hur ledarskapet påverkar engagemanget inom företaget. Ett tydligt ledarskap som tydligt presenterat syften kan få hela verksamheten att fokusera på en effektiv kommunikation, trots att dess effekter är svåra att mäta direkt. Sist men inte minst krävs en tydlig kommunikation i det avseende att de inblandade har samma definition och tolkning av problem och faktorer. Utan samma synsätt jobbar man lätt åt olika mål, vilket i slutändan skapar en ineffektiv process.

No description available.

How projects are managed can have a big impact on the project`s result. There are different types of frameworks on the market whose purpose is to help project leaders to pursue a successful project. Those frameworks focus on larger product development projects and both the literature and companies have addressed that the frameworks are too comprehensive for smaller product development projects. They have therefore asked for a framework that is more suitable for those smaller projects. To complete a project on time and to the planned cost is important in both larger and smaller product development projects. The purpose of this research is therefore to create a model for how small product development projects should be pursued. Various theories about how a project should be managed have been investigated to achieve the purpose of this research. A case study has also been done on a company that conducts small product development projects. Benchmarking has been done within the firm and on a company that has the same organization structure and conduct development projects. The theories that have been used in the study has been collected through well know databases and books in the field for the research. The result of the research is a model that will serve as a support for the project leader in small product development projects of existing products. This model processes the phases that a successful project should go through and how the project leader should handle the critical elements in the project. / Hur ett projekt bedrivs kan ha stor påverkan på dess utfall. För att driva framgångsrika projekt finns det därför ramverk som ska underlätta detta arbete. Dessa ramverk inriktar sig främst till större produktutvecklingsprojekt och har beskrivits som för omfattande för mindre projekt. Ett ramverk som är bättre anpassat för mindre produktutvecklingsprojekt har därför efterfrågats, såväl av teorin som av företag. Att färdigställa projekt i tid och till rätt kostnad är viktigt oavsett om det är en större (radikal) eller mindre (inkrementell) produktutveckling. Syftet med detta arbete är därför att ta fram en modell för mindre produktutvecklingsprojekt av befintliga produkter. För att uppfylla detta syfte har olika teorier om projektarbete studerats samt att en fallstudie har gjorts på ett företag som bedriver mindre produktutvecklingsprojekt av befintliga produkter. Intervjuer har gjorts med personal på företaget som varit inblandade i projekt av denna karaktär. Benchmarking har även genomförts, dels inom samma företag men även med ett annat företag som har en liknande organisationsstruktur och bedriver mindre utvecklingsprojekt. Teorin som studerats har samlats in via sökningar på välkända databaser samt genom att studera böcker i ämnet. Resultatet av arbetet är en modell som ska vara ett stöd för projektledare som driver mindre produktutvecklingsprojekt av befintliga produkter. I denna modell behandlas de faser som ett framgångsrikt projekt bör genomgå samt hur arbetet med de kritiska delarna i ett projekt ska skötas av projektledaren.

No description available.