Syfte: Syftet är att undersöka validiteten gällande hur väl accelerometern klassificerar mätningar vid 5 sekunders epok.  Metod: Ett total av 13 barn i åldrarna 3-5 år inkluderades i studien som genomfördes med accelerometer GT1M och observation med hjälp av observationsprotokollet CARS. Varje barn hade på sig accelerometern i totalt 55 minuter och observerades samtidigt. Detta för att sen jämföra om accelerometern klassificerar samma beteende som observatörerna observerar. Beteendena var indelade i 4 klassificeringar: stillasittande, låg fysisk aktivitet, moderat fysisk aktivitet och kraftig fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten/inaktiviteten var uppskattad efter 5 olika forskares skärningspunkter: Freedson (FR), Puyau (PU), Treuth (TR), Mattocks (MT) och Evenson (EV). Sensitivitet (SE) och specificitet (SP) beräknades på de olika skärningspunkterna.  Resultat: FR och EV var de som stämde bäst överrens med CARS vid alla 4 intensitetsnivåerna men inte tillräckligt för att säga att accelerometern mäter det den avser att mäta vid de här skärningspunkterna. De andra FR, PU och TR klassificerade stillasittande som stillasittande men precis som de två skärningspunkterna ovan var de sämre på att klassificera de andra 3 intensitetsnivåerna.   Konklusion: Accelerometern är bra på att klassificera intensitetsnivån stillasittande men vad gällande de andra intensitetsnivåerna; stående med rörelse, moderat fysisk aktivitet och kraftig fysisk aktivitet var accelerometern sämre på att klassificera det som rätt beteende vid 5 sekunders epok i förhållande till CARS-protokollet. Accelerometern och CARS är inte två metoder som fungerar att använda tillsammans utifrån valda skärningspunkter.

Kurs: KIN 180 Examensarbete i innovationsteknik Handledare: Magnus Hoppe Examinator: Tomas Backström Avsnittslärare: Magnus Hoppe Författare: Hampus Svenblad Syfte: Syftet med uppsatsen är att utforska och diskutera begreppet triggers i ett innovationssammanhang. En text formats som berör vad som krävs för att en individ skall ändra sitt handlingsmönster för att en innovationsprocess ska påbörjas. Frågeställning: Hur triggas vi till nytänkande? Utgångspunkt: Studien har sin utgångspunkt i ett abduktivt förhållningssätt. Metod: Studien kommer att vara explorativ, baserat på hermeneutistisk grund med ett abduktivt förhållningssätt till frågeställningen. Empirisk grund: Studiens empiriska grund bygger på halvriktade interjuver och öppet riktade frågeformulär. Slutsats: Studiens slutsats är att begreppet triggers går att tillämpa på ämnet innovation. Samt att det finns handlingar en individ kan utföra för att underlätta sin egen idéutvecklingsprocess. / Title of the thesis: Triggers for innovative actions Course: KIN 180 Thesis in Innovation Supervisor: Magnus Hoppe Examiner: Tomas Backström Section Teacher: Magnus Hoppe Author: Hampus Svenblad Purpose: The purpose of this paper is to explore and discuss the concept of triggers in an innovation context. A text format, which affects what is required for an individual to change their patterns of behavior to an innovation process should be initiated. Question: What triggers us to innovate? Basis: The study was based on a abduktivt approach. Method: Exploratory approach based on hermeneutistisk basic of a abduktivt approach to the issue Empirical: Study based empirical evidence is based on semi-directed interviews and openly targeted questionnaires. Conclusion: The study concludes that the concept of triggers can be applied to the subject innovation. And there are acts an individual can do to facilitate their own concept development process.

Detta examensarbete genomfördes på Volvo CE i Eskilstuna under våren 2013. Kursen, KPP230, på Mälardalens högskola har omfattningen 15 högskolepoäng. Programmet författarna läser heter innovation, produktion och logistik med inriktningen entreprenörskap och företagande. Uppgiften var att utmana några projektdeltagares arbetssätt på Volvo CE med fokus på de första stegen i projektmodellen vad gäller maskininvesteringar för att undersöka om det gick att få deltagarna mer innovativa, entreprenöriella samt mer engagerade, motiverade och inspirerade. Fyra kreativa övningar har genomförts, först i en pilotgrupp och sedan i en projektgrupp på Volvo. För att kunna koppla detta till verkligheten fanns möjligheten att vara delaktiga i ett projekt där målet var att fyra monteringsavdelningar skulle bli en eller två. Intervjuer av de anställda har genomförts för att få reda på hur de arbetar och vad de tycker om arbetsklimatet Det visade sig att projektgruppen blev mer kreativ, innovativ och tillät sig själva att tänka på andra sätt än tidigare när de kreativa övningarna genomfördes. Ju fler övningar som utfördes desto tydligare märktes det att projektdeltagarna hade lättare att bryta sina vanliga tankemönster. De blev mer engagerade och nyfikna ju fler övningar de genomförde då de fick mer självförtroende och kände sig mer bekväma med arbetssättet. Författarna rekommenderar att projektdeltagarna arbetar vidare på ett entreprenöriellt sätt vilket innebär att de bör arbeta mot idealmål, mer radikala och värdeskapande resultat samt hantera risker under projektets gång snarare än att avbryta ett projekt på grund av riskerna.