The purpose of this report is to create and develop a model that streamlines and helps the innovationprocess of an idea owner and also in the development of ideas.This model should be able to apply for workshops and in innovation advice or business devlopment.  I used the qualitative method in my essay just to get a maximum clear data collection, where the seven respondents were included in the interviews. However, much of the information retrieved from the theory books and research/science articles, in order to answer the research/Sceince question in the best possible way

<p>Mellan 40- 90 % av alla produktlanseringar som görs världen över misslyckas (Gourville 2006) Insikten om att så är fallet kan ge många företag huvudbry inför deras egna nya produktlanse-ringar, även om den interna organisationen - eller åtminstone de med ledande befattningar - är övertygade om att de har en säker vinnare på gång.</p><p>I uppsatsen som är uppbyggd kring fem teknikintensiva idéer, studeras vilka urvalskriterier olika användare och experter utgår ifrån när de bedömer idéerna. Ett framträdande kriterie var enkel-het, där enkelhet kan kopplas både till det direkta användandet men även till upplevelsen av hur idén skulle kunna fungera. Även om ett flertal kriterier nämndes av de intervjuade så var det inte kriterierna i sig som väckt mest intresse i studien. Resultatet från vår undersökning kan ifrågasätta användandet av begreppet urvalskriterier, speciellt i den begynnande utvecklingsprocessen av framtida innovationer.</p><p>I studien har det framkommit att flera deltagare i experimentgrupperna simulerar sitt faktiska användande av idéerna. Det intressanta med denna simulering av idéerna, är att användarna skulle kunna anses vara det som von Hippel (1986) kallar för "lead users", utan att idén ens realiserats. Med observationerna anser vi att det kan finns fördelar att vinna om företagen lyfter in använ-darna som idéutvärderare, även om de kanske saknar den tekniska kompetensen om idéutveck-ling.</p>

Mellan 40- 90 % av alla produktlanseringar som görs världen över misslyckas (Gourville 2006) Insikten om att så är fallet kan ge många företag huvudbry inför deras egna nya produktlanse-ringar, även om den interna organisationen - eller åtminstone de med ledande befattningar - är övertygade om att de har en säker vinnare på gång. I uppsatsen som är uppbyggd kring fem teknikintensiva idéer, studeras vilka urvalskriterier olika användare och experter utgår ifrån när de bedömer idéerna. Ett framträdande kriterie var enkel-het, där enkelhet kan kopplas både till det direkta användandet men även till upplevelsen av hur idén skulle kunna fungera. Även om ett flertal kriterier nämndes av de intervjuade så var det inte kriterierna i sig som väckt mest intresse i studien. Resultatet från vår undersökning kan ifrågasätta användandet av begreppet urvalskriterier, speciellt i den begynnande utvecklingsprocessen av framtida innovationer. I studien har det framkommit att flera deltagare i experimentgrupperna simulerar sitt faktiska användande av idéerna. Det intressanta med denna simulering av idéerna, är att användarna skulle kunna anses vara det som von Hippel (1986) kallar för "lead users", utan att idén ens realiserats. Med observationerna anser vi att det kan finns fördelar att vinna om företagen lyfter in använ-darna som idéutvärderare, även om de kanske saknar den tekniska kompetensen om idéutveck-ling.

Kurs: KIN 180 Examensarbete i innovationsteknik Handledare: Magnus Hoppe Examinator: Tomas Backström Avsnittslärare: Magnus Hoppe Författare: Hampus Svenblad Syfte: Syftet med uppsatsen är att utforska och diskutera begreppet triggers i ett innovationssammanhang. En text formats som berör vad som krävs för att en individ skall ändra sitt handlingsmönster för att en innovationsprocess ska påbörjas. Frågeställning: Hur triggas vi till nytänkande? Utgångspunkt: Studien har sin utgångspunkt i ett abduktivt förhållningssätt. Metod: Studien kommer att vara explorativ, baserat på hermeneutistisk grund med ett abduktivt förhållningssätt till frågeställningen. Empirisk grund: Studiens empiriska grund bygger på halvriktade interjuver och öppet riktade frågeformulär. Slutsats: Studiens slutsats är att begreppet triggers går att tillämpa på ämnet innovation. Samt att det finns handlingar en individ kan utföra för att underlätta sin egen idéutvecklingsprocess. / Title of the thesis: Triggers for innovative actions Course: KIN 180 Thesis in Innovation Supervisor: Magnus Hoppe Examiner: Tomas Backström Section Teacher: Magnus Hoppe Author: Hampus Svenblad Purpose: The purpose of this paper is to explore and discuss the concept of triggers in an innovation context. A text format, which affects what is required for an individual to change their patterns of behavior to an innovation process should be initiated. Question: What triggers us to innovate? Basis: The study was based on a abduktivt approach. Method: Exploratory approach based on hermeneutistisk basic of a abduktivt approach to the issue Empirical: Study based empirical evidence is based on semi-directed interviews and openly targeted questionnaires. Conclusion: The study concludes that the concept of triggers can be applied to the subject innovation. And there are acts an individual can do to facilitate their own concept development process.

Ämnet slöjd är och skall vara ett kreativitetsutvecklande ämne i grundskolan, detta står inskrivet i slöjdämnets syftestext i läroplanen från 2011. I slöjden skall vi aktivt arbeta med idéutveckling genom att använda oss utav inspirationskällor i inledningen utav ett slöjdarbete. Det har dock visat sig, genom nationella utvärderingen i slöjd, att många slöjdlärare upplever detta som en utmaning och önskar öka sina kunskaper om detta. I denna studie undersöker jag hur några elevers idéutvecklingsförmåga påverkas av få, respektive inte få, en inspirationskälla i inledningen av ett slöjdarbete samt hur de upplever idéutvecklingsprocessen. Jag behandlar kortfattat slöjdämnet ur en idéhistorisk vinkel samt diskuterar kreativitetsbegreppet. Studien har genomförts genom triangulering med aktionsforskning som metod, elevenkäter samt intervjuer av en expertgrupp. Resultatet av denna begränsade studie visar att de teoretiska mål om kreativitetsutveckling som Lgr 11 sätter upp för slöjdämnet kan omsättas i praktiken med inspirationskällor och skissövningar och att detta förefaller leda till en fördjupad idéutveckling samt att eleverna upplever det som stimulerande.

Denna studie ämnar till att öka kunskapen om elevers uppfattningar om trä- och metallslöjd som ämne i grundskolans nionde årskurs. Särskilt fokus har lagts på kreativitet och idéutveckling. Grunden till studien var en undran om hur ett sociokulturellt perspektiv förhåller sig till elevernas resonemang kring vissa delar av slöjdundervisningen. Empirin består av halvstrukturerade fokusgruppintervjuer med elever. Slutsatserna som drogs var att elevernas resonemang kring lärande i trä- och metallslöjd kretsar kring en praktikgemenskap där artefakten står centralt. När eleverna resonerar kring kreativitet avser de främst olika former av (kreativa) förhållningssätt inom en gemenskap. Till slut var idéutveckling enligt elevernas resonemang ett sätt att relatera till artefakten, främst inom trä- och metallslöjdens praktikgemenskap, även om det fanns resonemang som anspelade på praktikgemenskaper utanför slöjdsalen.

I slöjden så upplever lärare att eleverna gärna vill hoppa över idéutvecklingsfasen genom skiss och ”sätta i gång” trots att de behöver en välutvecklad idé för att faktiskt kunna starta sitt slöjdarbete. Syftet med den här undersökningen blev därför att försöka få reda på vad eleverna själva upplever kring sin motivation att delta i idéutvecklingsarbetet genom skiss. För att få svar på detta så har en enkätundersökning och elevintervjuer genomförts.  Syftet med den här undersökningen blev därför att försöka få reda på vad eleverna själva upplever kring sin motivation att delta i idéutvecklingsarbetet genom skiss. För att få svar på detta så har en enkätundersökning med en grupp elever samt enskilda elevintervjuer genomförts. Då forskning specifikt på ämnet skiss i slöjd var obefintlig lades i stället att fokus på motivationsforskning och skiss i andra ämnen för att upptäcka om det fanns jämförbara teorier i dessa. I näst intill samtliga av de forskningsartiklar och böcker som lästes i samband med undersökningen, lyftes det lustfulla lärandet och känslor fram som en viktig aspekt för elevers motivation men även teorier om att elever som stött på motgångar har en lägre motivation, då de inte tror sig kunna någonting.  Genom elevintervjuer och enkätsvar så upptäcktes att aversionen för skissuppgiften, som ofta uttrycks högljutt i klassrummet, inte nödvändigtvis var så påtaglig som det verkar. Eleverna uttryckte att de kanske inte nödvändigtvis ansåg uppgiften så rolig utan det som framför allt motiverade dem i stället var att de förstod syftet väl och hade slutprodukten som målbild.

<p>Bakgrund: Världen har genomgått ett paradigmskifte och lämnat den industriella norm som en gång rådde där ett stort värde sågs i maskiner och landarealer. Det paradigm som råder idag är mer fokuserat på kunskap, patent, nätverk och idéer. Idéer har en central roll i samhället och har stor betydelse för dess utveckling då dessa idéer, med hjälp av driftiga entreprenörer, omsatts till uppfinningar och företag.Vår uppfattning är att en idé inte alltid omsätts till att bli ett framgångsrikt företag. Det kan därför diskuteras huruvida en ursprungsidé är tillräckligt bärkraftig för att nå marknaden. Vi ställer oss frågande till om det är meningsfullt att utvärdera en idé i ett tidigt skede. Ett praktiskt exempel på denna problematik är att det i dagsläget pågår en diskussion kring de kriterier som finns för antagning till Entreprenörskapsprogrammet vid Linköpings Universitet. Det har visat sig att det finns svårigheter i att på förhand avgöra om en idé är genomförbar. Diskussionen berör huruvida det i antagningssituationen enbart bör fokuseras på idén i sig, eller om andra faktorer bör tas i beaktning. Dessutom kan det för potentiella investerare finnas ett intresse i att kunna avgöra om idén kommer att förändras eller ej, vilket har betydelse för om investering ska ske. Det finns således ett behov av att utreda denna problematik.Det finns även en teoretisk relevans bakom denna studie då forskning i relativ liten utsträckning har fokuserats på den tidiga utvecklingen av en idé i nystartade företag. Det finns således en avsaknad av forskning på hur en idé är förändrad över tiden i nystartade företag. Idag, pågår dock ett forsknings projekt; ”Business ideas and their development over time” vid Linköpings Universitet, som berör detta problemområde, där tyngdpunkten dock ligger på forskning kring affärsidéer. Denna studie formar en del av detta forskningsprojekt då den kommer att beröra en ny dimension av denna forskning.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera en idés utveckling i nystartade företag samt hur externa faktorer, ur ett institutionaliseringsperspektiv, påverkar idéns eventuella förändring.</p><p>Metod: Denna studie är en kvalitativ fallstudie baserad på personliga intervjuer med grundarna av sex småföretag. Studien har även blivit kompletterad med sekundärdata.</p><p>Slutsatser: Vi menar avslutningsvis att vi utifrån denna studie kan dra slutsatsen att det är omöjligt att avgöra idéns bärkraftighet i ett ursprungsskede. De idéer som verkar vara väl genomtänkta i ett inledande skede, kan vara de som inte alls är hållbara i senare skeden och därför förkastas. Dessutom utgör omgivningen enligt vår uppfattning en stor påverkan på idén, speciellt under de faser som sker fram till lanseringen på marknaden, vilket skapar förändringar.</p>

<p>Uppsatsarbetet bygger på 21 PM-arbeten från en högskolekurs i entreprenörskap där studenterna fått i uppgift att intervjua en entreprenör och komma tillbaka med en skapelseberättelse värd att berätta. PM-arbetet bygger på tre frågeställningar som bildar stommen i intervjuarbetet: 1. Hur fick entreprenören sin idé? 2. Hur utvecklades idén till en affärsidé? 3. Hur gick det till när företaget etablerades? Därutöver har studenterna i viss utsträckning kompletterat med frågeställningar utifrån egna intressen. Författaren av denna D-uppsats har skapat denna högskolekurs och arbetat som lärare i samma kurs under tre läsår. Studenterna är från Design och träteknikprogrammet vid Högskolan i Gävle.</p><p>Syftet med uppsatsarbetet var att fördjupa förståelsen av entreprenörskap i allmänhet och tidiga skeden i företags etableringsprocesser i synnerhet. Den fördjupade förståelsen i entreprenörskap har resulterat i ett metaperspektiv för entreprenörskap där man med fördel kan betrakta entreprenörskap i första hand som en lärande process för uthållig företagsamhet, där alla förhållanden och fakta inte är känt före etableringsskedet och inte heller under själva etableringsprocessen. Beslutsunderlagen befinner sig i ett ständigt skapande av ett övergripande förhållningssätt som bygger på kreativitet och gränsöverskridande.</p><p>En slutsats som kan dras av uppsatsarbetet är att förmågan att lära är viktigare än att följa en på förhand uppgjord plan. Modeller och teorier kan komplettera metaperspektivet av entreprenörskap som en lärande process för uthållig företagsamhet om de kombineras med såväl kreativa som kritiska förhållningssätt. På så sätt kan ett entreprenöriellt lärande leda till ett kreativt och kritiskt övertagande av tanketraditioner samt ge en träning i att bli kreativa konstruktörer av modeller och teorier i egna projekt, i egna företag eller i andra situationer där man kan bidra till att utveckla önskade kontexter och innehåll.</p><p>Begreppet skapelseberättelse har visat sig fungera bättre än andra av författaren kända kunskapsformer för att fånga upp entreprenörandan och väsentligheterna i dynamiken under etableringsprocessen, utan att förstöra kontexten och känslan för sammanhanget. Underliggande mönster har blivit allt tydligare ju mer idéer, tankar och förhållningssätt har bearbetats i forskningsprocessen.</p><p>I övrigt bekräftas tidigare forskningsarbeten genom detta uppsatsarbete. T.ex. vad som motiverar företagare att starta eget företag, bakgrundens betydelse vid etablering av företag, giltigheten av Gaddefors paradoxer (1996) som ett fruktbart tankesätt för entreprenörskap. Resultaten från frågeställningarna om idéer och idéutveckling antyder att de är avgörande element i ett företags skapande. Dock är de långt ifrån det enda elementet som krävs för en lyckad etablering. Många studentarbeten pekar på att t.ex. en stark motivation är ett väsenligt element och till och med viktigare än själva idén för att lyckas med etableringen, eftersom idén bör utvecklas och anpassas till en ständigt föränderlig omgivning. En entreprenör med stark motivation klarar av att byta den ursprungliga affärsidén om detta skulle krävas.</p><p>Klofstens affärsplattform (1992) har utformats i första hand som en modell för teknikbaserade företag men har visat sig ha tillämpning även på företag inom många andra branscher. Grundstenarna i Klofstens affärsplattform är: Idé, Produkter, Marknad, Organisation, Kompetens, Drivkrafter, Kundrelationer, Övriga relationer. Enligt Klofsten krävs en relativt hög nivå av samtliga grundstenar för att bygga ett långsiktigt hållbart företag. Studenterna har i stort sett bekräftat modellen, men har i vissa sammanhang saknat t.ex. betydelsen av timing vid etableringen av företag, vilket inte finns med i Klofstens affärsplattform.</p>

Bakgrund: Världen har genomgått ett paradigmskifte och lämnat den industriella norm som en gång rådde där ett stort värde sågs i maskiner och landarealer. Det paradigm som råder idag är mer fokuserat på kunskap, patent, nätverk och idéer. Idéer har en central roll i samhället och har stor betydelse för dess utveckling då dessa idéer, med hjälp av driftiga entreprenörer, omsatts till uppfinningar och företag.Vår uppfattning är att en idé inte alltid omsätts till att bli ett framgångsrikt företag. Det kan därför diskuteras huruvida en ursprungsidé är tillräckligt bärkraftig för att nå marknaden. Vi ställer oss frågande till om det är meningsfullt att utvärdera en idé i ett tidigt skede. Ett praktiskt exempel på denna problematik är att det i dagsläget pågår en diskussion kring de kriterier som finns för antagning till Entreprenörskapsprogrammet vid Linköpings Universitet. Det har visat sig att det finns svårigheter i att på förhand avgöra om en idé är genomförbar. Diskussionen berör huruvida det i antagningssituationen enbart bör fokuseras på idén i sig, eller om andra faktorer bör tas i beaktning. Dessutom kan det för potentiella investerare finnas ett intresse i att kunna avgöra om idén kommer att förändras eller ej, vilket har betydelse för om investering ska ske. Det finns således ett behov av att utreda denna problematik.Det finns även en teoretisk relevans bakom denna studie då forskning i relativ liten utsträckning har fokuserats på den tidiga utvecklingen av en idé i nystartade företag. Det finns således en avsaknad av forskning på hur en idé är förändrad över tiden i nystartade företag. Idag, pågår dock ett forsknings projekt; ”Business ideas and their development over time” vid Linköpings Universitet, som berör detta problemområde, där tyngdpunkten dock ligger på forskning kring affärsidéer. Denna studie formar en del av detta forskningsprojekt då den kommer att beröra en ny dimension av denna forskning. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera en idés utveckling i nystartade företag samt hur externa faktorer, ur ett institutionaliseringsperspektiv, påverkar idéns eventuella förändring. Metod: Denna studie är en kvalitativ fallstudie baserad på personliga intervjuer med grundarna av sex småföretag. Studien har även blivit kompletterad med sekundärdata. Slutsatser: Vi menar avslutningsvis att vi utifrån denna studie kan dra slutsatsen att det är omöjligt att avgöra idéns bärkraftighet i ett ursprungsskede. De idéer som verkar vara väl genomtänkta i ett inledande skede, kan vara de som inte alls är hållbara i senare skeden och därför förkastas. Dessutom utgör omgivningen enligt vår uppfattning en stor påverkan på idén, speciellt under de faser som sker fram till lanseringen på marknaden, vilket skapar förändringar.