Inköp är idag en av de viktigaste enheterna i ett företag, då inköp av material står för en stor del av de totala kostnaderna. För att kunna producera till låga kostnader och säkra en bra kvalitet, krävs det att företag har en tillfredställande leverantörsbas. Då trenden generellt sett går mot att reducera antalet leverantörer, använda sig av singel sourcing, blir valet av leverantör allt viktigare. Utvecklingen för möbelbranschen är i allmänhet god, vilket visar sig i ökad efterfrågan och behovet av att nyrekrytera personal. I och med den förväntade efterfrågeökningen, och därmed det ökade behovet av material, blir leverantörsvalet en alltmer betydelsefull funktion hos företagen. Uppsatsen syftar till att beskriva arbetet vid leverantörsval och leverantörsutvärdering, gällande företag i möbelbranschen. Uppsatsen syftar också till att redogöra och förklara de urvalskriterier som företag i möbelbranschen tar i beaktning vid leverantörsval och leverantörsutvärdering. Valet av teori gjordes för att kunna besvara vår problemformulering. Teorin är hämtad från många olika källor, såväl böcker som vetenskapliga artiklar. Den teoretiska referensramen är uppbyggd utifrån leverantörsval, leverantörsutvärdering och urvalskriterier, samt områden som på något sätt påverkar dessa aspekter. Vår empiriska intervjustudie har genomförts på fem tillverkande företag inom möbelbranschen. Vi har undersökt hur företagen arbetar med val och utvärdering av leverantörer, samt vilka urvalskriterier de anser vara betydelsefulla vid detta arbete.

<p>Inköp är idag en av de viktigaste enheterna i ett företag, då inköp av material står för en stor del av de totala kostnaderna. För att kunna producera till låga kostnader och säkra en bra kvalitet, krävs det att företag har en tillfredställande leverantörsbas. Då trenden generellt sett går mot att reducera antalet leverantörer, använda sig av singel sourcing, blir valet av leverantör allt viktigare. Utvecklingen för möbelbranschen är i allmänhet god, vilket visar sig i ökad efterfrågan och behovet av att nyrekrytera personal. I och med den förväntade efterfrågeökningen, och därmed det ökade behovet av material, blir leverantörsvalet en alltmer betydelsefull funktion hos företagen.</p><p>Uppsatsen syftar till att beskriva arbetet vid leverantörsval och leverantörsutvärdering, gällande företag i möbelbranschen. Uppsatsen syftar också till att redogöra och förklara de urvalskriterier som företag i möbelbranschen tar i beaktning vid leverantörsval och leverantörsutvärdering.</p><p>Valet av teori gjordes för att kunna besvara vår problemformulering. Teorin är hämtad från många olika källor, såväl böcker som vetenskapliga artiklar. Den teoretiska referensramen är uppbyggd utifrån leverantörsval, leverantörsutvärdering och urvalskriterier, samt områden som på något sätt påverkar dessa aspekter.</p><p>Vår empiriska intervjustudie har genomförts på fem tillverkande företag inom möbelbranschen. Vi har undersökt hur företagen arbetar med val och utvärdering av leverantörer, samt vilka urvalskriterier de anser vara betydelsefulla vid detta arbete.</p>

<p>Mellan 40- 90 % av alla produktlanseringar som görs världen över misslyckas (Gourville 2006) Insikten om att så är fallet kan ge många företag huvudbry inför deras egna nya produktlanse-ringar, även om den interna organisationen - eller åtminstone de med ledande befattningar - är övertygade om att de har en säker vinnare på gång.</p><p>I uppsatsen som är uppbyggd kring fem teknikintensiva idéer, studeras vilka urvalskriterier olika användare och experter utgår ifrån när de bedömer idéerna. Ett framträdande kriterie var enkel-het, där enkelhet kan kopplas både till det direkta användandet men även till upplevelsen av hur idén skulle kunna fungera. Även om ett flertal kriterier nämndes av de intervjuade så var det inte kriterierna i sig som väckt mest intresse i studien. Resultatet från vår undersökning kan ifrågasätta användandet av begreppet urvalskriterier, speciellt i den begynnande utvecklingsprocessen av framtida innovationer.</p><p>I studien har det framkommit att flera deltagare i experimentgrupperna simulerar sitt faktiska användande av idéerna. Det intressanta med denna simulering av idéerna, är att användarna skulle kunna anses vara det som von Hippel (1986) kallar för "lead users", utan att idén ens realiserats. Med observationerna anser vi att det kan finns fördelar att vinna om företagen lyfter in använ-darna som idéutvärderare, även om de kanske saknar den tekniska kompetensen om idéutveck-ling.</p>

Mellan 40- 90 % av alla produktlanseringar som görs världen över misslyckas (Gourville 2006) Insikten om att så är fallet kan ge många företag huvudbry inför deras egna nya produktlanse-ringar, även om den interna organisationen - eller åtminstone de med ledande befattningar - är övertygade om att de har en säker vinnare på gång. I uppsatsen som är uppbyggd kring fem teknikintensiva idéer, studeras vilka urvalskriterier olika användare och experter utgår ifrån när de bedömer idéerna. Ett framträdande kriterie var enkel-het, där enkelhet kan kopplas både till det direkta användandet men även till upplevelsen av hur idén skulle kunna fungera. Även om ett flertal kriterier nämndes av de intervjuade så var det inte kriterierna i sig som väckt mest intresse i studien. Resultatet från vår undersökning kan ifrågasätta användandet av begreppet urvalskriterier, speciellt i den begynnande utvecklingsprocessen av framtida innovationer. I studien har det framkommit att flera deltagare i experimentgrupperna simulerar sitt faktiska användande av idéerna. Det intressanta med denna simulering av idéerna, är att användarna skulle kunna anses vara det som von Hippel (1986) kallar för "lead users", utan att idén ens realiserats. Med observationerna anser vi att det kan finns fördelar att vinna om företagen lyfter in använ-darna som idéutvärderare, även om de kanske saknar den tekniska kompetensen om idéutveck-ling.

Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik, 2FE02E, VT2012 Författare: Josefin Höjman och Jessica Persson Handledare: Petra Andersson Titel: Leverantörsbedömning – Vilka kriterier som avgör valet av nearshoring till Östeuropa Bakgrund: Konkurrensen i logistiksamhället har hårdnat på grund av kundernas allt mer betydande roll i försörjningskedjan. För att tillfredsställa kundkraven så har leverantörsbedömning med utgångspunkt i diverse kriterier blivit viktigare för att företag ska kunna avgöra på vilket sätt en leverantör kan bidra till företagets konkurrenskraft på marknaden. Då Östeuropeiska länder har en stark tillväxt, har uppmärksamhet riktats åt denna region. Bedömning av leverantörer från Östeuropas lågkostnadsländer har således blivit ett vanligare inslag i företags leverantörvalsprocess. Syfte: Studien syftar till att redogöra vilka kriterier som tas i beaktning vid bedömning av en ny leverantör och att ta reda på vilka kriterier som företag prioriterar. Dessutom ska studien klargöra vilka kriterier som är avgörande då en leverantör från Östeuropa väljs. Metod: Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer. Datainsamlingen består av såväl primära- som sekundära källor. De primära källorna består av det material som har samlats in via den empiriska undersökningen och de sekundära källorna utgörs av innehållet i den teoretiska referensramen. Ett deduktivt angreppssätt används då den teoretiska referensramen bygger upp innehållet och strukturen för intervjufrågorna. Slutsatser: Studien har visat att ett flertal kriterier tas i beaktning vid val av en ny leverantör. Dessa är pris, kvalitet, leveransservice, kommunikation, leverantörsrelationer, transport samt politisk- och ekonomisk stabilitet. De kriterier som prioriteras vid val av en östeuropeisk leverantör är pris, kvalitet, leveransservice i form av ledtid och kommunikation. Det avgörande kriteriet är priset.

<p>Projekt som arbetsform har använts under lång tid och har under senare år fått en stor spridning inom olika områden. Vid framtagningen av ett informationssystem är det vanligt att arbetet bedrivs i projektform. Idag har de tänkta användarna av systemet fått ett större inflytande i systemutvecklingsarbetet och det är vanligt förekommande med användarmedverkan. Den studerade litteraturen i samband med detta arbete menar att det finns ett behov av att skapa framgångsrika projekt. Detta kan åstadkommas genom korrekta bedömningsgrunder vid urvalet av medarbetarna i projektet. Syftet med detta arbete var att fastställa om det används några urvalskriterier vid urvalet av användare vid systemutvecklingsprojekt samt vem eller vilka som ansvarar för urvalet. Dessutom förväntades rapporten kartlägga utseendet för eventuella urvalskriterier. Vidare var syftet att ta reda på om det finns några metoder, hjälpmedel eller tester vid urvalsprocessen. Besöksintervjuer har legat till grund för att uppnå detta arbetes resultat. Resultatet av besöksintervjuerna visar att det inte används några dokumenterade eller allmänt vedertagna urvalskriterier vid urvalet av användare i ett systemutvecklingsprojekt. Resultatet visar en tydlig tendens till att metoder, hjälpmedel eller tester inte används vid urvalsprocessen.</p>

Projekt som arbetsform har använts under lång tid och har under senare år fått en stor spridning inom olika områden. Vid framtagningen av ett informationssystem är det vanligt att arbetet bedrivs i projektform. Idag har de tänkta användarna av systemet fått ett större inflytande i systemutvecklingsarbetet och det är vanligt förekommande med användarmedverkan. Den studerade litteraturen i samband med detta arbete menar att det finns ett behov av att skapa framgångsrika projekt. Detta kan åstadkommas genom korrekta bedömningsgrunder vid urvalet av medarbetarna i projektet. Syftet med detta arbete var att fastställa om det används några urvalskriterier vid urvalet av användare vid systemutvecklingsprojekt samt vem eller vilka som ansvarar för urvalet. Dessutom förväntades rapporten kartlägga utseendet för eventuella urvalskriterier. Vidare var syftet att ta reda på om det finns några metoder, hjälpmedel eller tester vid urvalsprocessen. Besöksintervjuer har legat till grund för att uppnå detta arbetes resultat. Resultatet av besöksintervjuerna visar att det inte används några dokumenterade eller allmänt vedertagna urvalskriterier vid urvalet av användare i ett systemutvecklingsprojekt. Resultatet visar en tydlig tendens till att metoder, hjälpmedel eller tester inte används vid urvalsprocessen.

This thesis is performed as a case study, and has had the aim to study who has the power over cultural heritage, by studying the digitization selection criteria at KB and what influences there can be on the digitization selection process. The theory of the arm’s length principle, (Mangset, Kunst og makt, 2013) the professional model, (Rothstein, 2010), that digitization re-shape and re-contextualize cultural heritage material, (Dahlström et al. 2013), and different concepts will influence the digitization selection process has been used in this study. A qualitative research with document study and informant interview and e-mail interview has been conducted. The documents that were studied are related to legislation documents from the responsible authorities of KB; Ministry of Culture and Ministry of Education and Research as well as the present and former internal digitization strategies at KB. Informant interviews and e-mail interviews has been performed with management and staff at KB to examine influences in the digitization selection process at KB. The empirical material was analyzed using a qualitative content analysis method. The study concluded that the digitization selection criteria is build around the commission for KB and that access and preservation are key factors to consider for KB. The study also concludes that government, KB management and KB staff all have got influence and power over cultural heritage as has the different criteria as; the material itself and copyright issues. Another conclusion was that the government rules over cultural heritage held at KB on an arm’s length distance. / Program: Masterprogram: Biblioteks- och informationsvetenskap, Digitala bibliotek och informationstjänster

Syftet med föreliggande examensarbete var att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för lärares val av skönlitteratur i undervisningen. För att uppfylla vårt syfte formulerade vi två frågeställningar gällande lärares motivering av skönlitteratur samt de urvalskriterier som ligger till grund för lärares skönlitterära bokval. Undersökningen tar utgångspunkt i Charles Sarlands (1991) urvalsmodell för kategorisering av lärares val av litteratur och genomförs med kvalitativa intervjuer samt en enkätstudie i liten skala. Vår undersökning är gjord under såväl tids- som urvalsbegränsningar och innefattar svar från 19 stycken verksamma lärare. Därmed kan vårt resultat inte generaliseras. Vi presenterar undersökningens resultat tematiskt utifrån de urvalskategorier som vi kunnat urskilja, och drar slutsatsen att 19 stycken lärare i grundskolans årskurser F-3 väljer skönlitterära böcker utifrån kategorierna; elevers personliga utveckling, elevers sociala utveckling, ambition att skapa gemensamma referensramar samt läslust.

Dagens moderna affärsmiljö utmärks av ständiga tekniska förändringar. I en tid av snabb digitalisering är det betydelsefullt att säkerställa en modern teknologisk infrastruktur som står sig i framtiden. Konceptet molnbaserade affärssystem har vuxit snabbt de senaste åren och förväntas fortsätta växa. Lokalt installerade affärssystem har bibehållit sin position på marknaden på grund av deras unika och omfattande funktionalitet. Bästa möjliga val av affärssystem är en mycket betydelsefull förutsättning för att kunna uppnå en framgångsrik implementeringsprocess av ett affärssystem. Egenskaperna hos ett affärssystem spelar en betydelsefull roll i företags slutgiltiga beslut när de överväger att implementera ett affärssystem. När företag väljer affärssystem använder de olika kriterier för att avgöra vilket affärssystem som bäst överensstämmer med deras nuvarande behov och framtida värdeskapande.  Två syften har valts för denna kandidatuppsats i informatik. Huvudsyftet är att identifiera och beskriva vilka kriterier som i högre grad är betydelsefulla för kundens val av ett specifikt affärssystem inom en kund–systemimplementatörsrelation. Bisyftet är att identifiera och beskriva vilka kriterier som i högre grad är betydelsefulla för kundens val mellan ett molnbaserat affärssystem eller ett lokalt installerat affärssystem inom en kund–systemimplementatörsrelation.  Fallstudiemetoden har valts. Baserat på en litteraturstudie, huvudsakligen fokuserad på forskningsartiklar, sonderande samtal och en expertintervju har en beslutsmetodmodell utformats. Beslutsmetodmodellen utgjorde grunden för de semistrukturerade intervjuguiderna som utformades. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med två företrädare för systemimplementatören och med tre företrädare för olika kundföretag.  Studiens första slutsats är att endast ett fåtal kriterier uppfattas vara av högre betydelse för kundens val av ett specifikt affärssystem och för kundens val mellan ett molnbaserat och ett lokalt installerat affärssystem. Systemets funktionalitet, systemintegration, system-kompatibilitet och systemleverantörens erfarenheter är av högre betydelse för kundens val av specifikt affärssystem. Anpassning process–system är av högre betydelse för kundens val mellan ett molnbaserat eller ett lokalt installerat affärssystem.  Studiens andra slutsats är att kostnader uppfattas ha en lägre betydelse för kundens val av ett specifikt affärssystem. Initiala kostnader och utbildning inom systemet uppfattas ha en lägre betydelse för kundens val mellan ett molnbaserat eller ett lokalt installerat affärssystem.  Studiens tredje slutsats är att kriterier inte uppfattas ligga till grund för kundens val mellan ett molnbaserat och ett lokalt installerat affärssystem. Kundföretag bestämmer tidigt i urvalsprocessen om de vill ha en molnbaserad eller lokalt installerad affärssystemslösning.