<p>Mellan 40- 90 % av alla produktlanseringar som görs världen över misslyckas (Gourville 2006) Insikten om att så är fallet kan ge många företag huvudbry inför deras egna nya produktlanse-ringar, även om den interna organisationen - eller åtminstone de med ledande befattningar - är övertygade om att de har en säker vinnare på gång.</p><p>I uppsatsen som är uppbyggd kring fem teknikintensiva idéer, studeras vilka urvalskriterier olika användare och experter utgår ifrån när de bedömer idéerna. Ett framträdande kriterie var enkel-het, där enkelhet kan kopplas både till det direkta användandet men även till upplevelsen av hur idén skulle kunna fungera. Även om ett flertal kriterier nämndes av de intervjuade så var det inte kriterierna i sig som väckt mest intresse i studien. Resultatet från vår undersökning kan ifrågasätta användandet av begreppet urvalskriterier, speciellt i den begynnande utvecklingsprocessen av framtida innovationer.</p><p>I studien har det framkommit att flera deltagare i experimentgrupperna simulerar sitt faktiska användande av idéerna. Det intressanta med denna simulering av idéerna, är att användarna skulle kunna anses vara det som von Hippel (1986) kallar för "lead users", utan att idén ens realiserats. Med observationerna anser vi att det kan finns fördelar att vinna om företagen lyfter in använ-darna som idéutvärderare, även om de kanske saknar den tekniska kompetensen om idéutveck-ling.</p>

Mellan 40- 90 % av alla produktlanseringar som görs världen över misslyckas (Gourville 2006) Insikten om att så är fallet kan ge många företag huvudbry inför deras egna nya produktlanse-ringar, även om den interna organisationen - eller åtminstone de med ledande befattningar - är övertygade om att de har en säker vinnare på gång. I uppsatsen som är uppbyggd kring fem teknikintensiva idéer, studeras vilka urvalskriterier olika användare och experter utgår ifrån när de bedömer idéerna. Ett framträdande kriterie var enkel-het, där enkelhet kan kopplas både till det direkta användandet men även till upplevelsen av hur idén skulle kunna fungera. Även om ett flertal kriterier nämndes av de intervjuade så var det inte kriterierna i sig som väckt mest intresse i studien. Resultatet från vår undersökning kan ifrågasätta användandet av begreppet urvalskriterier, speciellt i den begynnande utvecklingsprocessen av framtida innovationer. I studien har det framkommit att flera deltagare i experimentgrupperna simulerar sitt faktiska användande av idéerna. Det intressanta med denna simulering av idéerna, är att användarna skulle kunna anses vara det som von Hippel (1986) kallar för "lead users", utan att idén ens realiserats. Med observationerna anser vi att det kan finns fördelar att vinna om företagen lyfter in använ-darna som idéutvärderare, även om de kanske saknar den tekniska kompetensen om idéutveck-ling.