Inköp är idag en av de viktigaste enheterna i ett företag, då inköp av material står för en stor del av de totala kostnaderna. För att kunna producera till låga kostnader och säkra en bra kvalitet, krävs det att företag har en tillfredställande leverantörsbas. Då trenden generellt sett går mot att reducera antalet leverantörer, använda sig av singel sourcing, blir valet av leverantör allt viktigare. Utvecklingen för möbelbranschen är i allmänhet god, vilket visar sig i ökad efterfrågan och behovet av att nyrekrytera personal. I och med den förväntade efterfrågeökningen, och därmed det ökade behovet av material, blir leverantörsvalet en alltmer betydelsefull funktion hos företagen. Uppsatsen syftar till att beskriva arbetet vid leverantörsval och leverantörsutvärdering, gällande företag i möbelbranschen. Uppsatsen syftar också till att redogöra och förklara de urvalskriterier som företag i möbelbranschen tar i beaktning vid leverantörsval och leverantörsutvärdering. Valet av teori gjordes för att kunna besvara vår problemformulering. Teorin är hämtad från många olika källor, såväl böcker som vetenskapliga artiklar. Den teoretiska referensramen är uppbyggd utifrån leverantörsval, leverantörsutvärdering och urvalskriterier, samt områden som på något sätt påverkar dessa aspekter. Vår empiriska intervjustudie har genomförts på fem tillverkande företag inom möbelbranschen. Vi har undersökt hur företagen arbetar med val och utvärdering av leverantörer, samt vilka urvalskriterier de anser vara betydelsefulla vid detta arbete.

<p>Inköp är idag en av de viktigaste enheterna i ett företag, då inköp av material står för en stor del av de totala kostnaderna. För att kunna producera till låga kostnader och säkra en bra kvalitet, krävs det att företag har en tillfredställande leverantörsbas. Då trenden generellt sett går mot att reducera antalet leverantörer, använda sig av singel sourcing, blir valet av leverantör allt viktigare. Utvecklingen för möbelbranschen är i allmänhet god, vilket visar sig i ökad efterfrågan och behovet av att nyrekrytera personal. I och med den förväntade efterfrågeökningen, och därmed det ökade behovet av material, blir leverantörsvalet en alltmer betydelsefull funktion hos företagen.</p><p>Uppsatsen syftar till att beskriva arbetet vid leverantörsval och leverantörsutvärdering, gällande företag i möbelbranschen. Uppsatsen syftar också till att redogöra och förklara de urvalskriterier som företag i möbelbranschen tar i beaktning vid leverantörsval och leverantörsutvärdering.</p><p>Valet av teori gjordes för att kunna besvara vår problemformulering. Teorin är hämtad från många olika källor, såväl böcker som vetenskapliga artiklar. Den teoretiska referensramen är uppbyggd utifrån leverantörsval, leverantörsutvärdering och urvalskriterier, samt områden som på något sätt påverkar dessa aspekter.</p><p>Vår empiriska intervjustudie har genomförts på fem tillverkande företag inom möbelbranschen. Vi har undersökt hur företagen arbetar med val och utvärdering av leverantörer, samt vilka urvalskriterier de anser vara betydelsefulla vid detta arbete.</p>

Kollektivtrafiken spelar en avgörande roll för att skapa ett hållbart samhälle och minska  negativ klimatpåverkan. Offentliga upphandlare av kollektivtrafik behöver därför ställa höga krav på miljö och kvalitet. När det kommer till upphandling av kollektivtrafik rör det sig om miljonbelopp och berör många individer. Det finns flera olika faktorer som är avgörande för en offentlig upphandling av kollektivtrafik. Fem faktorer har identifierats: lagar, miljö, kvalitet, strategi och kostnad. Syftet med denna studie är att analysera den offentliga upphandlingsprocessen samt att se vad de bidragande faktorerna för val av leverantör. För att besvara syftet har en teoretisk analysmodell tagits fram för att beskriva sambandet mellan de fem faktorerna. För att undersöka hur denna modell appliceras på organisationen har det gjorts en semistrukturerad fokusintervju samt hämtats in information från organisationens rapporter och hemsidor. Slutsatser som dras är att det finns ett tydligt samband mellan faktorerna: lagar, miljö, kvalitet, kostnad och strategi inom den offentliga upphandlingen. Den avgörande faktorn för val av leverantör är kostnaden då det mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet ska vinna upphandlingen enligt lag. Lagen utgör hinder för organisationens handlingsfrihet. För att undvika problematiken med låga anbudspriser som inte täcker upp den totala kostnaden behövs tydliga riktlinjer för hur organisationen ska arbeta. En modell som tar de totala kostnaderna i beaktande skulle kunna motverka problematiken.

<p>I och med konkurrensen från lågkostnadsländer har den svenska konfektionsindustrin stagnerat. Många svenska klädföretag i detaljhandelsbranschen väljer istället att outsourca sin produktionsverksamhet till utlandet där kostnaderna för tillverkning är lägre. Detta medför hinder i form av bland annat längre ledtider och större risk för fel då företagets designidéer ska omsättas i produkten. Ett sätt för företagen att motverka dessa problem och att på så vis skapa en bättre produkt är välja ut rätt leverantörer för samarbetet.</p><p>Studien bygger på en kvalitativ fallstudie av fyra företag: Indiska Magasinet, Filippa K, Företag X och Polarn. O Pyret och syftar till att analysera och utvärdera utifrån vilka kriterier dessa företag väljer ut sina leverantörer och hur tillfredsställelsen i relationen påverkas av kriterierna.</p><p>Författarna har valt att utgå ifrån teorier som behandlar inköpsprocessen som en värdeskapande aktivitet. Därefter har teoretikernas påståenden om hur relationer kan vara konstruerade undersökts och hur attityderna till detta påverkar företagets strategier. Till sist har författarna undersökt teorier som beskriver olika beteenden hos leverantören som påverkar relationen köpare- leverantör.</p><p>De variabler som identifierats i teorierna och som sedan används i den teoretiska referensramen är:</p><p>Inköpsprocessen som värdeskapande aktivitet, relationer konstruerade i nätverk, grad av involvering beroende på köp och relations- och transaktionsperspektivet samt nio stycken urvalskriterier som delats upp i hårda och mjuka kriterier: pris, kvalitet, leveranssäkerhet och produktprestation respektive rollintegritet, flexibilitet, ömsesidighet, solidaritet och socialt ansvar.</p><p>Det empiriska materialet grundar sig främst på semistrukturerade djupintervjuer som gjorts med inköpsansvariga på respektive företag. Även sekundärdata från böcker, artiklar och hemsidor har använts för denna uppsats.</p><p>Våra slutsatser är att de företag som undersökts inser inköpsfunktionens vikt för företagets framgång och att relationens konstruktion påverkas av situationer och faser i samarbetet. De variabler som definierats som viktiga utifrån de teorier som använts påverkar i olika hög grad valet av leverantör. Slutsatsen visar vidare att de hårda variablerna är de främsta urvalskriterierna för majoriteten av företagen men att de mjuka ofta påverkar relationens fortsatta utveckling.</p>

<p><strong><p> </p></strong>Byggbranschen kritiseras för sina höga byggkostnader. Kostnaderna för byggmaterial utgör ca 45 procent av byggkostnaden i ett projekt vilket innebär att effektiva materialinköp och val av leverantörer är viktiga aktiviteter i ett byggföretag. De svenska materialpriserna är i många fall högre än i flera andra länder och en del företag har därför börjat göra inköp på den internationella marknaden för att kunna sänka sina inköpskostnader.</p><p>NCC Construction Sverige AB är ett byggföretag som satsar hårt på att minska byggkostnaderna bl.a. genom effektiva inköp där en viktig del i satsningen handlar om internationella inköp. För att öka möjligheten att göra kostnadseffektiva val av leverantörer och förbättra inköpsarbetet vill företaget ha en bättre bild över vilka parametrar som är viktiga att beakta i samband med val av leverantörer och kunna identifiera vilka för- och nackdelar som en utländsk leverantör innebär samt vilka kostnader som vanligen uppstår vid internationella inköp. Dessutom finns ett behov av att få uppgifter om de internationella inköpens utfall på arbetsplatsen, främst en bild över totalkostnaden för inköpen och annan relevant information kopplad till dessa.</p><p>Syftet med examensarbetet är därför att studera internationella inköp och undersöka företagets arbete inom detta område. Utifrån detta är syftet att ge rekommendationer på hur företaget kan arbeta med offertutvärdering, leverantörsval och uppföljning med fokus på de internationella inköpen.</p><p>För att söka svar kring problemområdet har en studie av företagets inköparbete genomförts. En kvalitativ metod valdes för att samla in empirisk data, där ett antal personer från de yrkesgrupper som i första hand är involverade i internationella materialinköp, nämligen platschefer, inköpare och internationella inköpare, intervjuades. Genom att sammanlänka empiri och teori analyserades och besvarades frågeställningarna och rekommendationer kring problemområdet presenterades.</p><p>Studien visar att det är ett antal parametrar som är viktiga att beakta inför valet av leverantörer och i samband med offertutvärdering vid internationella materialinköp för att kunna identifiera för- och nackdelarna med en leverantör. Både kvalitativa och kvantitativa såväl som kort- och långsiktiga effekter av ett visst val bör vägas in i värderingen. Relevanta parametrar är t.ex. projektets och projektorganisationens förutsättningar och resurser, inköpets totalkostnad, leveranssäkerhet, kvalitet och riskerna som vanligtvis är kopplade till internationella inköp. Kostnader som vanligtvis uppstår för projekten i samband med internationella materialinköp har identifierats och inkluderats i en kostnadsmall som kan användas av projekten vid offertutvärderingen för att uppskatta totalkostnaden för inköpet. Dessutom har parametrar kring inköpet som är viktiga att fånga upp och sprida inom organisationen identifierats och utifrån detta har en uppföljningsmall utformats. Denna kan vara ett stöd för att förbättra uppföljning och erfarenhetsåterföring bland projekten så att företaget därigenom kan effektivisera inköpsarbetet</p>

I och med konkurrensen från lågkostnadsländer har den svenska konfektionsindustrin stagnerat. Många svenska klädföretag i detaljhandelsbranschen väljer istället att outsourca sin produktionsverksamhet till utlandet där kostnaderna för tillverkning är lägre. Detta medför hinder i form av bland annat längre ledtider och större risk för fel då företagets designidéer ska omsättas i produkten. Ett sätt för företagen att motverka dessa problem och att på så vis skapa en bättre produkt är välja ut rätt leverantörer för samarbetet. Studien bygger på en kvalitativ fallstudie av fyra företag: Indiska Magasinet, Filippa K, Företag X och Polarn. O Pyret och syftar till att analysera och utvärdera utifrån vilka kriterier dessa företag väljer ut sina leverantörer och hur tillfredsställelsen i relationen påverkas av kriterierna. Författarna har valt att utgå ifrån teorier som behandlar inköpsprocessen som en värdeskapande aktivitet. Därefter har teoretikernas påståenden om hur relationer kan vara konstruerade undersökts och hur attityderna till detta påverkar företagets strategier. Till sist har författarna undersökt teorier som beskriver olika beteenden hos leverantören som påverkar relationen köpare- leverantör. De variabler som identifierats i teorierna och som sedan används i den teoretiska referensramen är: Inköpsprocessen som värdeskapande aktivitet, relationer konstruerade i nätverk, grad av involvering beroende på köp och relations- och transaktionsperspektivet samt nio stycken urvalskriterier som delats upp i hårda och mjuka kriterier: pris, kvalitet, leveranssäkerhet och produktprestation respektive rollintegritet, flexibilitet, ömsesidighet, solidaritet och socialt ansvar. Det empiriska materialet grundar sig främst på semistrukturerade djupintervjuer som gjorts med inköpsansvariga på respektive företag. Även sekundärdata från böcker, artiklar och hemsidor har använts för denna uppsats. Våra slutsatser är att de företag som undersökts inser inköpsfunktionens vikt för företagets framgång och att relationens konstruktion påverkas av situationer och faser i samarbetet. De variabler som definierats som viktiga utifrån de teorier som använts påverkar i olika hög grad valet av leverantör. Slutsatsen visar vidare att de hårda variablerna är de främsta urvalskriterierna för majoriteten av företagen men att de mjuka ofta påverkar relationens fortsatta utveckling.

Byggbranschen kritiseras för sina höga byggkostnader. Kostnaderna för byggmaterial utgör ca 45 procent av byggkostnaden i ett projekt vilket innebär att effektiva materialinköp och val av leverantörer är viktiga aktiviteter i ett byggföretag. De svenska materialpriserna är i många fall högre än i flera andra länder och en del företag har därför börjat göra inköp på den internationella marknaden för att kunna sänka sina inköpskostnader. NCC Construction Sverige AB är ett byggföretag som satsar hårt på att minska byggkostnaderna bl.a. genom effektiva inköp där en viktig del i satsningen handlar om internationella inköp. För att öka möjligheten att göra kostnadseffektiva val av leverantörer och förbättra inköpsarbetet vill företaget ha en bättre bild över vilka parametrar som är viktiga att beakta i samband med val av leverantörer och kunna identifiera vilka för- och nackdelar som en utländsk leverantör innebär samt vilka kostnader som vanligen uppstår vid internationella inköp. Dessutom finns ett behov av att få uppgifter om de internationella inköpens utfall på arbetsplatsen, främst en bild över totalkostnaden för inköpen och annan relevant information kopplad till dessa. Syftet med examensarbetet är därför att studera internationella inköp och undersöka företagets arbete inom detta område. Utifrån detta är syftet att ge rekommendationer på hur företaget kan arbeta med offertutvärdering, leverantörsval och uppföljning med fokus på de internationella inköpen. För att söka svar kring problemområdet har en studie av företagets inköparbete genomförts. En kvalitativ metod valdes för att samla in empirisk data, där ett antal personer från de yrkesgrupper som i första hand är involverade i internationella materialinköp, nämligen platschefer, inköpare och internationella inköpare, intervjuades. Genom att sammanlänka empiri och teori analyserades och besvarades frågeställningarna och rekommendationer kring problemområdet presenterades. Studien visar att det är ett antal parametrar som är viktiga att beakta inför valet av leverantörer och i samband med offertutvärdering vid internationella materialinköp för att kunna identifiera för- och nackdelarna med en leverantör. Både kvalitativa och kvantitativa såväl som kort- och långsiktiga effekter av ett visst val bör vägas in i värderingen. Relevanta parametrar är t.ex. projektets och projektorganisationens förutsättningar och resurser, inköpets totalkostnad, leveranssäkerhet, kvalitet och riskerna som vanligtvis är kopplade till internationella inköp. Kostnader som vanligtvis uppstår för projekten i samband med internationella materialinköp har identifierats och inkluderats i en kostnadsmall som kan användas av projekten vid offertutvärderingen för att uppskatta totalkostnaden för inköpet. Dessutom har parametrar kring inköpet som är viktiga att fånga upp och sprida inom organisationen identifierats och utifrån detta har en uppföljningsmall utformats. Denna kan vara ett stöd för att förbättra uppföljning och erfarenhetsåterföring bland projekten så att företaget därigenom kan effektivisera inköpsarbetet

Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik, 2FE02E, VT2012 Författare: Josefin Höjman och Jessica Persson Handledare: Petra Andersson Titel: Leverantörsbedömning – Vilka kriterier som avgör valet av nearshoring till Östeuropa Bakgrund: Konkurrensen i logistiksamhället har hårdnat på grund av kundernas allt mer betydande roll i försörjningskedjan. För att tillfredsställa kundkraven så har leverantörsbedömning med utgångspunkt i diverse kriterier blivit viktigare för att företag ska kunna avgöra på vilket sätt en leverantör kan bidra till företagets konkurrenskraft på marknaden. Då Östeuropeiska länder har en stark tillväxt, har uppmärksamhet riktats åt denna region. Bedömning av leverantörer från Östeuropas lågkostnadsländer har således blivit ett vanligare inslag i företags leverantörvalsprocess. Syfte: Studien syftar till att redogöra vilka kriterier som tas i beaktning vid bedömning av en ny leverantör och att ta reda på vilka kriterier som företag prioriterar. Dessutom ska studien klargöra vilka kriterier som är avgörande då en leverantör från Östeuropa väljs. Metod: Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer. Datainsamlingen består av såväl primära- som sekundära källor. De primära källorna består av det material som har samlats in via den empiriska undersökningen och de sekundära källorna utgörs av innehållet i den teoretiska referensramen. Ett deduktivt angreppssätt används då den teoretiska referensramen bygger upp innehållet och strukturen för intervjufrågorna. Slutsatser: Studien har visat att ett flertal kriterier tas i beaktning vid val av en ny leverantör. Dessa är pris, kvalitet, leveransservice, kommunikation, leverantörsrelationer, transport samt politisk- och ekonomisk stabilitet. De kriterier som prioriteras vid val av en östeuropeisk leverantör är pris, kvalitet, leveransservice i form av ledtid och kommunikation. Det avgörande kriteriet är priset.

Under de senaste åren har e-handelns omsättning ökat drastiskt, där coronapandemin kan ses som en bidragande faktor till detta. Utvecklingen har skapat fördelar och möjliggjort för mindre aktörer, så kallade mikroföretag, att ta del av den höga tillväxten. Hållbarhet är ett ämne som alltmer influerar dagens samhälle, vilket tillsammans med en allt starkare e-handel har bidragit till en ökad efterfråga bland konsumenter gällande hållbarhet inom e-handel. Ett sätt företag kan agera hållbart är genom att arbeta med hållbarhetskriterier i leverantörsvalet. Företag har främst fokuserat på de ekonomiska kriterierna men på senare tid har även de miljömässiga och sociala hållbarhetskriterierna blivit av intresse. De sociala och miljömässiga hållbarhetkriterierna har påvisats vara svåra att kombinera med de ekonomiska. Svårigheten att kombinera de olika kriterierna gör leverantörsvalet till en komplex process för företag som avser göra hållbara leverantörsval. Denna uppsats ämnar besvara följande frågeställning: Vilka förutsättningar och hinder finns det för snabbväxande mikroföretag inom svensk e-handel att arbeta med hållbarhetskriterier vid val av leverantör? Vi ansåg att kvalitativ forskningsdesign i kombination med en explorativ forskningsstrategi var lämplig för att skapa en djupare förståelse om den valda forskningsfrågan. Eftersom uppsatsen utgick från empiri för att skapa teori användes en induktiv ansats. Semi-strukturerade intervjuer användes vid insamlingen av data. Dessa visade att medvetenheten när det gäller hållbarhet hos respondenterna var hög, dock mest fokuserad på den miljömässiga hållbarheten. Det framkom av resultatet att företagens hållbarhetsarbete till stor del var begränsat och mest fokuserat på den miljömässiga hållbarheten. Empirin visade att de undersökta företagen inte arbetar efter en standardiserad inköpsprocess. Vidare använder företagen till stor del inte nedskrivna och standardiserade kriterier som grund för leverantörsval. Eftertraktade kriterier vid leverantörsval var kostnad, kvalitet, transparens och god kommunikation. Utifrån analysen av empirin identifierades det att det finns förutsättningar och hinder för mikroföretag att arbeta med hållbarhetskriterier. Där en förutsättning var att använda sig av resurseffektiva hållbarhetskriterier vid leverantörsvalet i form av certifieringar. Ett betydande hinder som urskildes var att bristfälliga resurser hindrade dem att arbeta med hållbarhetskriterier. Således är en slutsats som kan dras att företagen ser potentialen av att arbeta med hållbarhetskriterier men att finns behöver mer resurser i form av kunskap, personal och ekonomi för att möjliggöra dessa. En praktisk rekommendation från uppsatsen är att ett enkelt och vanligt sätt att arbeta med hållbarhetskriterier i leverantörsvalet är genom användandet av certifieringar och andra resurseffektiva hållbarhetskriterier.

Denna rapports syfte är att beskriva och analysera hur företag arbetar för att ta sitt miljömässiga ansvar när det kommer till val och bedömning av nya leverantörer samt uppföljning och utvärdering av befintliga leverantörer. Tanken är att rapporten ska bidra med en beskrivning av vilka kriterier som är vanligt förekommande vid leverantörsval och leverantörsutvärdering, samt vilka bedömnings- och utvärderingskriterier som kan inkluderas för att uppnå grönare leverantörsval.   För att uppfylla rapportens syfte har det genomförts en litteraturstudie samt en intervjustudie. Anledningen till att detta har genomförts grundar sig främst i att inköp och anskaffning har fått en allt viktigare roll när det kommer till företags miljöansvar. De leverantörer som företag väljer ut kan i många fall bidra starkt till försörjningskedjornas miljöpåverkan. Detta resulterar i att det för organisationer och företag blir allt viktigare att söka en balans mellan ekonomiska och miljömässiga aspekter då leverantörer ska väljas ut samt utvärderas. De vanligast förekommande kriterierna vid leverantörsval och leverantörsutvärdering utgörs av kvalitet, leveransförmåga samt pris/kostnad. Utöver dessa vanligt förekommande kriterier kan företag med fördel inkludera en mängd olika miljömässiga kriterier i syfte att uppnå grönare leverantörsval. Exempel på sådana, så kallade gröna kriterier, kan vara miljöcertifiering, utsläpp av koldioxidekvivalenter samt återvinningsgrad.   Med hjälp av den genomförda litteraturstudien samt empiriinsamlingen har likheter, skillnader och nyanser kunnat upptäckas mellan hur gröna leverantörsval teoretiskt beskrivs, samt hur de studerade företagen arbetar för att inkludera ett miljömässigt hänsynstagande vid just val och utvärdering av leverantörer. En övergripande slutsats som dragits utifrån detta arbete är att det finns en stor förbättringspotential i hur samtliga företag arbetar för att inkludera miljömässiga kriterier vid såväl leverantörsval som leverantörsutvärdering. / The purpose of this paper is to describe and analyze companies’ implementation of environmental responsibility regarding supplier selection as well as supplier evaluation. The objective of this paper is to provide a description of which criteria are most commonly used in supplier selection and evaluation, as well as which evaluation criteria companies could include to achieve green supplier selection. To fulfill the purpose of this paper we have done a literature study as well as an interview study. The motive of these studies is based on purchasing’s and procurement’s increasing responsibility regarding environmental impact. The supplier selection process has in many cases a huge impact on a supply chain’s environmental performance. This results in a necessity for companies and organizations to achieve a balance between economic and environmental aspects when it comes to supplier selection and evaluation. The most commonly used criteria in supplier selection and evaluation consists of quality, delivery performance and price/cost. In addition, there is also a lot of different environmental criteria that companies could take into consideration to achieve green supplier selection. For example, these green criteria may consist of environmental certification, carbon dioxide emissions and recycling. By analyzing the literature study as well as the empirical study similarities and differences have been discovered. The discovered similarities and differences is mainly based on how companies include environmental aspects in supplier selection and evaluation, compared to how green supplier selection theoretically is described. A general conclusion based on the analysis in this paper indicates that a great improvement is necessary regarding the implementation of environmental criteria in supplier selection and evaluation.