Under de senaste åren har e-handelns omsättning ökat drastiskt, där coronapandemin kan ses som en bidragande faktor till detta. Utvecklingen har skapat fördelar och möjliggjort för mindre aktörer, så kallade mikroföretag, att ta del av den höga tillväxten. Hållbarhet är ett ämne som alltmer influerar dagens samhälle, vilket tillsammans med en allt starkare e-handel har bidragit till en ökad efterfråga bland konsumenter gällande hållbarhet inom e-handel. Ett sätt företag kan agera hållbart är genom att arbeta med hållbarhetskriterier i leverantörsvalet. Företag har främst fokuserat på de ekonomiska kriterierna men på senare tid har även de miljömässiga och sociala hållbarhetskriterierna blivit av intresse. De sociala och miljömässiga hållbarhetkriterierna har påvisats vara svåra att kombinera med de ekonomiska. Svårigheten att kombinera de olika kriterierna gör leverantörsvalet till en komplex process för företag som avser göra hållbara leverantörsval. Denna uppsats ämnar besvara följande frågeställning: Vilka förutsättningar och hinder finns det för snabbväxande mikroföretag inom svensk e-handel att arbeta med hållbarhetskriterier vid val av leverantör? Vi ansåg att kvalitativ forskningsdesign i kombination med en explorativ forskningsstrategi var lämplig för att skapa en djupare förståelse om den valda forskningsfrågan. Eftersom uppsatsen utgick från empiri för att skapa teori användes en induktiv ansats. Semi-strukturerade intervjuer användes vid insamlingen av data. Dessa visade att medvetenheten när det gäller hållbarhet hos respondenterna var hög, dock mest fokuserad på den miljömässiga hållbarheten. Det framkom av resultatet att företagens hållbarhetsarbete till stor del var begränsat och mest fokuserat på den miljömässiga hållbarheten. Empirin visade att de undersökta företagen inte arbetar efter en standardiserad inköpsprocess. Vidare använder företagen till stor del inte nedskrivna och standardiserade kriterier som grund för leverantörsval. Eftertraktade kriterier vid leverantörsval var kostnad, kvalitet, transparens och god kommunikation. Utifrån analysen av empirin identifierades det att det finns förutsättningar och hinder för mikroföretag att arbeta med hållbarhetskriterier. Där en förutsättning var att använda sig av resurseffektiva hållbarhetskriterier vid leverantörsvalet i form av certifieringar. Ett betydande hinder som urskildes var att bristfälliga resurser hindrade dem att arbeta med hållbarhetskriterier. Således är en slutsats som kan dras att företagen ser potentialen av att arbeta med hållbarhetskriterier men att finns behöver mer resurser i form av kunskap, personal och ekonomi för att möjliggöra dessa. En praktisk rekommendation från uppsatsen är att ett enkelt och vanligt sätt att arbeta med hållbarhetskriterier i leverantörsvalet är genom användandet av certifieringar och andra resurseffektiva hållbarhetskriterier.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-185045 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Malmgren, Gustav, Lind, Jesper |
| Publisher | Umeå universitet, Företagsekonomi, Umeå universitet, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0031 seconds